Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Geijers sista sjukdom och död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
DEN TROGNE LINDBLAD
årslånga dödskamp. Anna-Lisa, som innerligen önskat
att ännu en gång få se Järta, tog sorgeposten djupare;
hos henne förenade den sig med de stigande farhågorna
för hennes make. »Det glesnar mer och mer,» skrifver
hon till Uppsala, »och jag kan ej se fysionomien af
mina återstående dagar annat än bleknad och med
allvarsamma och hårda drag.» En stor tröst i hennes
bekymmer var det att ha så nära sig svägerskan Sofie,
som nästan dagligen tittade in, fast äfven hennes man
under denna vår var dålig och hade känningar af
svindel, som dock gingo öfver. Assessor Knut infann
sig regelbundet hvarje afton; icke var han just alltid
så muntrande och älskvärd; en gång blef han, efter
hvad han själf försäkrade, sjuk hos Geijers, emedan
där voro ett par utlänningar, och man talade franska
rundt omkring honom. Men fast gubben ej så särdeles
lade band på sitt knarriga ungkarlslynne, trifdes Geijer
väl med honom och kunde ha ro att i några minuter
lägga sin patience, medan svågern satt och såg på. —
Äfven Lindblad kom ofta. Då blef den sjuke alltid
upplifvad och frispråkig, ty för denne vän sjöng han
utan tvekan ut med allt som låg honom på hjärtat.
Stackars Lindblad hade det själf ej för godt. Den
utskrikna svafveletern tycks ej ha båtat hans hustru något;
hennes mjältsjuka var just nu mycket svår och
för-dystrade i hög grad deras hem. Lindblad hade dessutom
haft den oturen att pa våren bli uppsagd från sin
vackra bostad i det Bondeska palatset, där den sköna
utsikten öfver Strömmen beredt familjen stor njutning
och där han dessutom haft så godt utrymme för sin
musikskola. Att skaffa en lika passande lokal var svårt,
och bekymret därför kunde väl plåga ett retligt och
förut nedstämdt sinne. Hvad han dock äfven under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
