- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Fjärde samlingen : 1846-1847 /
151

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Runebergs Vårt land. Svenska pressen om Geijer. Två bref från hans änka. Hans jordfästning. Grafsättningen i Uppsala. Den dödes eftermäle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GR AFSÄTTNINGEN I UPPSALA 151

Samma dag som detta bref är afslutadt rullade,
kl. 6 e. m., Geijers stoft in i Uppsala genom Kungsängs
tull, där hela akademistaten och de studerande nationerna
voro det till mötes. Under afsjungandet af Geijers ord
till Carl XII ismarschen: »Viken, tidens flyktiga minnen»,
satte sig processionen i rörelse. Först gick
akademivaktmästaren med staf och hängande flor; därpå följde
sångarna och, omedelbart före likvagnen, Värmlands
nation med sin florbehängda fana. Efter kommo den
aflidnes två äldsta söner, beledsagade af akademistaten,
och sist den studerande ungdomen ordnad efter nationer,
hvar och en med sin sorgprydda fana i spetsen. Alla
fönster vid de gator där liktåget gick fram voro fyllda
af deltagande åskådare, som sedan skyndade att vid
kyrkogården vara processionen till mötes. Malla
Silfverstolpe satt också i sitt fönster, tills den passerat,
hvarefter hon åkte en annan väg till samma mål och kom
så långt före, att hon hann besöka Järtas och Törneros’
grafvar. Vid berättelsen därom har hon i sina Minnen
citerat Geijers ord: »På denna kyrkogård vill jag hvila.»
Kanske tänkte hon då på sig själf. Hon ligger jordad
helt nära Geijer.

Sorgetåget fortsatte under tiden sin väg, en stund
under tystnad, men sången började åter, då man nådde
fram till Geijers fordna bostad, som han lämnat
lefvande åtta månader förut.

»Han kom tillbaka dock en gång,
af tusen följd med dyster sång
och floromvirad fana.
Han for förbi sin egen port,
det hade aldrig förr han gjort:
Hvart gick den kvälln hans bana?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/4/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free