Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Runebergs Vårt land. Svenska pressen om Geijer. Två bref från hans änka. Hans jordfästning. Grafsättningen i Uppsala. Den dödes eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
MALLA VID GRAFVEN
På kyrkogården näst invid
den gamle kämpen sökte frid.*
Likvagnen färdades vidare fram till de »tystas» stad,
där den stannade, som fru Silfverstolpe säger, vid »den
lilla byggnaden», hvarifrån kistan af Värmlands nation
bars fram till det granrisklädda hvilorummet. Vid
ankomsten dit bildades öfver grafven ett slags hvalf af
nationsfanorna, hvarunder den döde sänktes ner af sina
unga landsmän; samtidigt uppstämdes följande verser
af ps. 495:
»Så far i frid, du fridens man!
Farväl, du trogne Jonathan!
Gack i din Herres glädje in,
och lönen för din möda finn.
Om aftonen är pust och gråt,
då vänner måste skiljas åt;
men Gud en bättre morgon ger,
då ingen gråt skall vara mer.»
i •
Därefter följde, säger fru Silfverstolpe, »en
högtidlig tystnad — — —, endast afbruten af fåglasång i
den vackra våraftonen. Sist sjöngs Geijers kvartett med
Bottigers ord: »Stilla skuggor breda sig i kvällen.»
Vädret var kallt men mildt — solen lutade till nedgång
— högtidligt, sorgligt och lugnt var det! Mullen
skottades öfver kistan, granris och blommor nedkastades
i grafven.» — Efter att ha växlat några ord med Knut
och Alfred Geijer for Malla hem. Fjorton dagar senare
antecknar hon i sin dagbok: »Den älskvärda Agnes
kom och omtalade sin faders sista dagar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
