- Project Runeberg -  Istiden : Ett skede i jordens historia /
7

(1899) [MARC] [MARC] Author: Arvid Gustaf Högbom - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om glaciärer eller jöklar, deras utbredning, deras rörelser och däraf förorsakade bildningar. Dessa bildningars förekomst långt ifrån nutidens glaciärområden utgör bevis för en tid med strängare klimat, istiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glaciärisens rörelser.

7

oss en åskådlig bild af det geologiska tidsskede, istiden,
som skall skildras i detta häfte.

Ehuru den hastighet, hvarmed isen rör sig, är för
obetydlig för att i vanliga fall omedelbart kunna iakt
tagas, är det ingen svårighet att påvisa densamma. Om
man t. ex. lägger en linie af stenar tvärt öfver en glaciär,
som fyller en dalgång, skall man finna, att efter någon
tid stenarna blifvit flyttade något nedåt dalen och vidare,
att de stenar, som ligga midt ute på glaciären, flyttats
mera än de, som ligga närmare glaciärens sidor. Om
sålunda stenarna ursprungligen voro anordnade i en rät
linie tvärt öfver glaciären, skola de efter någon tid bilda
en mer eller mindre regelbunden båge, vänd ned mot
dalen. Liksom i en älf under vanliga förhållanden
ström-hastigheten ar större på midten än vid sidorna, där
gnidningen mot stränder och botten värka hämmande, så rör
sig ock glaciären vanligen hastigare i midten af dalgången
än vid dalsidorna, där motståndet mot rörelsen är större;
af samma orsak rör den sig med större hastighet på ytan
än i bottnen.

Man har vid glaciärer på vidt skilda trakter gjort
noggranna iskttagelser öfver rörelsehastigheten. De värden
man funnit, växla mellan en eller annan cm. och några
m. på dygnet. Såsom medeltal torde man kunna sätta en
half m. eller något däromkring på dygnet; d. v. s.
glaciären skulle vanligen röra sig med ungefär samma
hastighet som spetsen af timvisaren på ett väggur. Man kunde
vänta, att rörelsehastigheten i väsentlig mån berodde af
markens lutningsförhållanden; så är emellertid ej fallet;
mången gång framskrider glaciären lika hastigt på nästan
horisontel bärggrund, som där lutningen är stark; man
vet t. o. m. exempel på, att glaciären i stor skala rört
sig mot landets lutning. Så var fallet i våra nordliga
f]älltrakter under senare delen af istiden, såsom vi längre
fram skola finna.

Där isen skrider fram öfver större afsatser eller
ojämnheter i jordytan, är ej dess plasticitet alltid
tillräckligt stor, för att massan skulle kunna under alla
förhållanden bibehålla sitt sammanhang, det uppkommer
djupa remnor i glaciären. Sedan isen passerat en dylik
ojämnhet, hopläkas remnorna, under det att nya bildas på
samma stalie; i den efterföljande isen. Dylika remnor af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 09:28:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/istiden/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free