- Project Runeberg -  Istiden : Ett skede i jordens historia /
13

(1899) [MARC] [MARC] Author: Arvid Gustaf Högbom - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om glaciärer eller jöklar, deras utbredning, deras rörelser och däraf förorsakade bildningar. Dessa bildningars förekomst långt ifrån nutidens glaciärområden utgör bevis för en tid med strängare klimat, istiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G L A C TARA LF V A K, VARFVIG LEKA.

13

(se fig. 4). Dessa vid alla glaciärer förekommande
glaeiär-älfvar äro i hög grad grumlade af fint ler siam, som
uppsamlats under glaciärens yta ur bottenmoränens
bärg-artsmjöl. Få Island kallas de just på grund af sin
8lamrikedom och vattnets däraf nästan mjölkhvita färg
för "hvitåar". När älfven når en sjö eller hafvet,
af-sättes detta siam lagervis på bottnen. Då slammets
beskaffenhet och ymnighet ändras i samma mån som ström-

Fig. 4. Bild af en jökel.

Tvänne mindre jöklar ses sammanflyta till en, hvarvid deras inre
sidomoräner förena sig och bilda en midtmoiän. I jökelns nedre ända, som är
omsluten af bågformiga ändmoräner, ses en öppning, "jökelporten", ur hvilken
jökel-älfven framrinner. Vidare märkas radierande remnor i jökelns nedre ända och
en tvärs öfver jökeln gående afsats ("isfall"), som afspeglar någon ojämnhet i
den underliggande dalbottnen.

hastigheten, alltså med årstiderna och väderleksförhållandena,
får denna afsättning ofta en vacker varfvighet i sin
lagring, hvarför den benämnes varfvig lera. Sådan
varfvig lera har en mycket stor utbredning i södra och
mellersta Sverge samt når stundom en mäktighet af
tiotals m. Grenom sin tydliga varfvighet af omväxlande
bruna och grå ränder samt vanligen genom sin betydliga
kalkhalt (på grund hvaraf den ofta användeB till märgling)
skiljer den sig från andra yngre leror. Den blef under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/istiden/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free