- Project Runeberg -  Istiden : Ett skede i jordens historia /
17

(1899) [MARC] [MARC] Author: Arvid Gustaf Högbom - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om glaciärer eller jöklar, deras utbredning, deras rörelser och däraf förorsakade bildningar. Dessa bildningars förekomst långt ifrån nutidens glaciärområden utgör bevis för en tid med strängare klimat, istiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sammanfattminö.

tf

stensåsar, som sålunda äro att betrakta som de forna
isälfvarnas successivt aflagrade grusdeltan, och sålunda
ånge den väg dessa älfmynningar förskjutits vid isens
afsmältning. Att åsarna så ofta äro uppdelade uti rad*
formigt eller intill hvarandra grupperade- kullar; att dé
ofta liksom knipa ihop sig och åter ansvälla, är lätt
förklarligt därur, att isens återgång ej skett med likformig
hastighet utan liksom ryck vis. Detta har nämligen haft
tillföljd att grusanhopoingen vid vissa lägen af
älfmyn-ningen blifvit mäktigare (där isens bräm dröjt längre),
vid andra åter mindre (där isens bräm stått kortare tid).
De vid åsarnas sidor ofta vidt utbredda sandlagren äro
antingen att tyda såsom det finare, af jökelälfvarna längre
uttörda materialet eller, i andra fall, såsom utsvämmat i
senare tid ur själfva åsen, då denna efter sin bildning
blifvit utsatt för hafvets bränningar.

Sammanfattning af det föregående. Polarländernas
och de högre fjälltrakternas "eviga snö" öfvergår genom
tryck och delvis smältning till is. Denna is är plastisk,
skrider därför ut och ned ifrån de områden, där den
alstras. Dessa isströmmar kallas med olika namn:
glaciärer, jöklar, bräer, gletscher; om de betäcka större
sammanhängande områden, benämnas de lämpligen landisar.
Under närvarande tidsskede hafva dessa landisar och
glaciärer sin största utbredning och mäktighet öfver södra
halfklotet, på grund af dettas fuktigare och kyligare
klimat, men de nå äfven på de delar af norra halfklotet,
där dylika klimatiska villkor råda, en stor utbredning; så
i första rummet på Grönland, vidare på Spetsbärgen,
Island, Nova Zembla, samt i de norska högtjällen och i
alperna, äfvensom i Sverges nordligaste fjälltrakter; däremot
saknas de eller ha endast ringa utbildning i kontinenternas
inre, äfven om klimatet där är strängt, på grund af den
ringa nederbörden; så är fallet med det inre Asien,
nordliga Amerika etc.

Glaciär-isens rörelse är i regel mycket långsam, endast
några cm. eller dm. på dygnet. Af isens rörelse förorsakas
mor afbildningar, hvaraf vi särskilja lottenmorän, som bildas
under isen och består af hårt packat grus med repade

Verdandi* småskrifter. 6. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 09:28:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/istiden/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free