Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Nedisningsområdena under istiden. Istidens början; dess höjdpunkt; mildare mellantider, s. k. interglaciala skeden. Istidens öfvergång till nutiden. Nivåförändringar. Om nedisningsområdenas landskapliga beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEDISNING SOMBADEN A UNDEK ISTIDEN.
19
2. Nedisningsområdena under istiden. Istidens
början; dess höjdpunkt; mildare mellantider, s. k.
interglaciala skeden. Istidens öfvergång till
nutiden. Nivåförändringar. Nedisningsområdenas
landskapliga beskaffenhet.
De i det föregående beskrifna bildningarna göra det
möjligt att tämligen noggrant uppdraga gränserna för
nedisningsområdena under den geologiska period, som just
på grund af isens stora utbredning benämts istiden. Man
har genom studium af dessa bildningar kommit till det
resultat, att i Europa icke allenast hela Skandinaviska
halfön betäckts af en enda sammanhängande ismassa, utan
att denna äfven under en del af istiden sträckt sig ut
öfver . hela Finland långt in åt Ryssland, att den vidare
fylt Östersjöns bäcken och skridit långt in öfver norra
Tyskland, Danmark och Holland, samt ut öfver Nordsjöns
botten, hvarest den mött den landis, som ifrån
Storbritannien sköt ut i Nordsjön. Storbritannien och Irland voro
också under en del af istiden, med undantag af en liten
kustremsa af södra England, istäckta. De från
Skandinaviens och Storbritanniens bärgstrakter framvällande
landisarna hafva efter sitt sammanflytande i Nordsjön böjt af
och tagit sitt utlopp norr om Skottland, för att slutligen
när de träffade på större djup i Atlanten, brytas och sända
ut isbärg i hafvet på samma sätt som nu i mindre skala
sker vid Grönlands kuster. Samtidigt med denna
storartade nedisning af norra Europa ägde de schweiziska
glaciärerna en ojämförligt större mäktighet och
utsträckning än nu; norra Ural och många af mellersta Europas
lägre bärg8sträckningar, som nu alldeles sakna glaciärer,
voro då mer eller mindre rikligt försedda därmed. (Se
omstående karta fig. 6.) Grå vi utom Europa, träffa vi i
Nordamerika ett nedisningsområde, som till utsträckning
och sannolikt äfven mäktighet vida öfverträffat det
nordeuropeiska. Det nordösta Nordamerikas landis nådde, när
den var störst, ända ned till de nutida Newyork och
Chicago, sålunda ungefär lika långt åt söder som Madrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
