- Project Runeberg -  Istiden : Ett skede i jordens historia /
36

(1899) [MARC] [MARC] Author: Arvid Gustaf Högbom - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Slutord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

ISTIDEN’.

genomgripande scenförändringar hafva fnnnit plats i vår
jords historia, sedan de första lågt stående organismerna
togo jordens haf och länder i besittning och intill dess
människan uppträdde på skådeplatsen. Inför de geologiska
periodernas längd sammankrympa våra vanliga tidmått till
ögonblick och blifva " tusende år såsom en nattväckt och
såsom den dag i går framgick".

Den andra frågan: om istidens orsaker, har icke häller
ännu fnnnit en tillfredsställande lösning. Vi kunna
visserligen fatta, hurusom förändringar i fördelningen mellan
land och haf, i hafsströmmarnas riktning o. s. v. kunna
framkalla öfver vida områden förändringar i de klimatiska
villkoren och därmed äfven i djur- och växtvärlden, sådana
som dem istiden bevittnat. Men när det synes
otvifvelaktigt, att istiden sträckt sina värkningar öfver hela norra
jordhalfvan, så räcka icke dylika förklaringsgrunder till.
Ej häller ha de försök som gjorts att förklara istiden med
antagandet af astronomiska eller kosmiska inflytelser
såsom orsak öfvervunnit alla svårigheter. Yi torde därför
kunna betrakta frågan om istidens orsaker och om äldre
istider såsom ett ännu olöst spörsmål.

En och annan, som ej har någon erfarenhet om den
mödosamma väg, vetenskapen måste gå för att aflocka
naturen dess hemligheter, torde förundra sig öfver att
sådana, som man kunde anse, hufvudfrågor, icke af
geologerna kunna besvaras. Den däremot, som känner, huru
svårtydda naturens gåtor äro, och hurü fördomar samt
förutfattade meningar hämma forskningen, skall snarare
förvåna sig öfver, att vi likväl veta så mycket om dessa
äldre tidsskiften i vår jords historia. Det är icke mera
än några årtionden sedan alla dessa istidens bildningar,
som i det föregående beskrifvits såsom refflor, moräner,
rullstensåsar m. m., äfven af de naturvetenskapligt bildade
betraktades såsom minnesmärken efter syndafloden, som
vid sin väldiga framfart skulle ha åstadkommit sådana
värkningar. Det är först i midten af vårt århundrade,
som förnuftigare meningar, grundade på noggranna studier
af dessa bildningar, började göra sig gällande, och nu
utvecklats därhän, att man ernått en något så när
fullständig och tillförlitlig insikt i dessa bildningars tillkomst och
kännedom om den tid, hvaraf de äro minnesmärken. Och
för hvarje år som går samlas allt flera iakttagelser öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/istiden/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free