- Project Runeberg -  I Sverige /
95

(1851) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Wilhelm Bäckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

buskar, källor och sorlande bäckar. Dalen låg djupt,
jag såg trädtopparna skjuta upp, och regnet slog sin
täta slöja öfver honom. Hela aftonen satt jag och såg
ditåt under detta hällregn för alla hällregn; jag trodde,
att Wenern, Wettern och ännu ett par sjöar till strömmade
genom ett ofantligt såll ifrån skyarna. Jag hade
beställt mat och dryck, men fick intetdera; folket sprang
upp och ner, det brasades i spiseln, pigor sladdrade,
karlar söpo, främmande kommo, blefvo inqvarterade
och fingo både stekt och kokt; flera timmar gingo
förbi; jag höll ett kraftigt tal till pigan, och hon
svarade flegmatiskt:

”Herrn sitter ju bara och skrifver och skrifver, så
inte har väl han tid att äta!”

Det var en lång afton, ”men Aftenen gik”, som
det står i ”den nye Barselstue”; det hade blifvit helt
tyst i huset; alla resande, jag ensam undantagen, voro
borta, säkert för att finna bättre nattqvarter i Hedemora
eller Brunbäck. Nere i den snuskiga källarsalen, —
det hade jag sett genom den halföppna dörren, sutto
två karlar och spelade med flottiga kort; en stor hund
låg under bordet och glodde med stora, röda ögon;
köket var tomt, de andra rummen öde, golfvet vått,
stormen tjöt, regnet plaskade — ”Och nu i säng!”
sade jag.

Jag sof en timma, jag sof väl två, och vaknade af
ett skrik ute från landsvägen. Jag flög upp, det var
mörkt, natten vid denna årstid blef icke mörkare!
klockan var fram emot ett. Jag hörde, att man tog häftigt
i porten; en graf karlstämma ropade högt, och det slogs
med en påk mot portplankorna. Var det en full eller
galen menniska, som ville in till oss? Nu öppnades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isverige/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free