Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkande till koralldjurets verksamhet; menskligheten
blir då blott ett monument för skaparens storhet, han
visar då blott sin herrlighet, men icke sin högsta
kärlek. Allkärlek är icke sjelfkärlek! — Odödlighet ega vi!
I detta rika medvetande lyftas vi till Gud, i grunden
försäkrade derom, att hvad som sker med oss, sker
till vårt bästa! Vårt jordiska öga förmår blott se till en
viss gräns in i rummet; vår själs öga når också blott
till ett visst mål; men på andra sidan detta måste
samma allkärleks lagar herrska som här. Det eviga
förståndets förutvetande kan icke ängsla oss; vi menniskor
kunna i oss sjelfva fatta ett begrepp derom. Vi veta
fullkomligt, hvilken utveckling som skall ega rum under
de olika årstiderna; vi känna tiden för blommorna och
för frukterna, hvilka arter, som skola framkomma och
trifvas, tiden för deras mognad, när stormarne skola
rasa och när regntiden inträffar. Gud måste, och detta i
en oändligt högre grad, hafva samma kunskap, om sin
skapelse: såväl om kloten i universum som vår jord,
och menniskoslägtet här; han måsse veta: — och här
blifva årtusenden för honom som en dag för oss, — då
och då skall den utvecklingen, den blomningen i
menniskoslägtet ega rum; då och då skola de och de
passionens, de och de utvecklingens stormar herrska och
under dem karakteren komma till,utveckling, personer
bli mäktiga drifhjul, hvar och en vara född till en Guds
man. Historien visar oss detta, länk griper in i länk,
i andens verld såväl som i den materiela skapelsen;
visdomsögat, fadersögat omfattar det hela! — och skulle
vi då icke kunna i hjertats nöd här nere bedja med
förtröstan till denne Fader, bedja som Frälsaren bad:
tag denna kalk ifrån mig, dock icke min vilje, utan
din! — Glömmen icke dessa sista orden, och vår bön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
