Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ditin, der basilisken dödade sina offer, och djurets kropp
upplöste sig i en giftig stank, dess klo sträckte sig från
det jäsande vinfatet, dess ögon voro en luft, som brände,
när han kom i beröring med den friska vinden. Och
i svärdet låg en förborgad kraft, så att guldgranet
utsmiddes till en yta, tunn som den imma, vi andas på
fönsterrutan, och det lyste i svärdsudden, att den tunna
spindelväfstråden tycktes svälla till ett ankartåg, ty man
såg de starka tågorna af oräkneliga finare trådar. Och
bort öfver jorden sjelf ljöd vetenskapens röst, så att
underverkens tid syntes hafva vändt tillbaka; öfver jorden
lades tunna jernband, och utåt dessa flögo på ångans
vingar med svalans hastighet de tungt lastade
vagnarna; bergen måste öppna sig för tidsålderns snille,
slätterne måste lyfta sig. Och genom fina metalltrådar
flög med blixtens hastighet tanken i ord, till fjerran
städer. ”Lifvet! lifvet!” ljöd det genom hela naturen.
”Det är vår tid! Skald, du eger honom, besjung honom
i anda och sanning!”
Och vetenskapens genius svängde det lysande svärdet,
svängde det vida, och då — hvilken syn! Det
var, som när genom en remna i muren en solstråle
lyser in i ett mörkt rum och visar sig för oss som en
kringsnurrande kolonn af myriader stoftgrand; men
hvarje stoftgrand här var en verld! det var vår
stjernehimmel, den synen han såg.
”En punkt blott, ett stoftgrand är här din jord,
hvars under förvåna dig! blott ett stoftgrand, och dock
en stjerna bland stjernor. Som de myriader stoftgrand,
hvilka syntes sväfva i solstrålens snurrande pelare från
remnan i muren in i det mörka rummet, vänder sig
den långa kolonn af verldar, den du kallar din stjernhimmel,
men ännu längre bort står vintergatans hvita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
