- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
8

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - accovonare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


accovonáre va., binda ! karfvar.
accozzaglia sf., sammelsurium.
accozzaménto sm., hop, hög, samling ;
förening.
accozzáre va., samla ; hopa, hopbringa ;
förena. ~si, församla sig ; sammankomma ;
komma i handgemäng, slåss,
accozzatúra sf., [hop]samling.
accózzo sm., se föreg,
acoreditáre va., ackreditera; göra allmänt
ansedd ; (hand.) kreditera. ~si, vinna
anseende.
accréscere va., öka, förstora, stiga, /»’si,
ökas, [ti[l]växa.
accresciménto sm., tillväxt, tillökning,
accrescitfvo a., (gram.) tillökande
[bemärkelsen af ett ord],
accrespáre va., krusa, frisera, rynka,
accrespatúra sf., veck, rynka,
accucciársi vr., lägga sig (om hundar),
accudíre vn.: r~ a, ha bestyr med, vårda,
sköta [om] ; ägna sig åt ; vara betänkt på.
acculáre va., komma [en häst] att sätta sig
på bakbenen. — vn., stampa. ~sÌ, sätta
sig på bakbenen,
aooulattáre vn. o. ~si, f sätta en röfva,
accumulaménto sm., hopande &c.
acoumuláre va., [samman]hopa, samla,
acoumulataménte adv., i massa, i hög.
accumulatóre sm., ⚙ ackumulator,
accumulazióne sf., se accumulamento.
accuoráre se accoráre.
accuráre va., vårda, sköta,
accurataménte adv., omsorgsfullt, noga.
accuratézza sf., omsorg; uppmärksamhet,
noggrannhet, punktlighet,
accurato a., vårdad, sorgfällig; omsorgsfull;
ifrig, mån, punktlig,
accása sf., anklagelse, åtal; klagomål;
klagan ; kärande ; atto anklagelseakt,
accusábile a., som kan anklagas,
accusaménto sm., anklagelse &c«
accusánte sm., åklagare, kärande,
accusáre va., anklaga, åtala; beskylla,
tillvita ; erkänna, bekänna ; begära (i spel) ;
visa, antyda,
accusáta (fare l’), anmäla sitt spel, begära,
accusatfvo sm., ackusativ,
accusáto sm., anklagad, åtalad,
accusatóre sm., anklagare,
accusatório a., åklagande, åtalande ;
anklagelse-.
accusazióne sf., anklagelse,
acéfalo a., hufvud!ös.
aceráia sf., skog af lönnträd.
acerbamente adv., bittert, skarpt ; grymt
acerbáre se acerbire.
acerbétto a., något skarp; omogen, något
syrlig.
acerbézza sf., bitterhet, besk smak ; sträfhet;
(fig ) skärpa, stränghet.
acerbire va , göra sur ; skarpa, förbittra. —
vn. o. <~al, surna; skärpas; förbittras,
acerbitá se abbadia.
acérbo a., grön, omogen, sur ; skarp, bitter;
ung ; ifig.) hård, grym. sträng. — sm.,
bitterhet. skärpa,
aceréto vsm., lund af lönntrftd.
ácero sm., (bot.) lönn,
acérra sf., rokelsekaJ.
acèrrimo a., mycket skarp &c. se mc ert®.
acertéllo sm., tornfalk.
acescènte a., benägen att surna.
acescènza sf., benägenhet att surna.
acetábolo, acetábulo sm., attikkäri.
goetálo sm., ättikshandlare.
acetárs va., blanda 1. tillaga med ättika. —
vn., förvandlas till ättika; surna,
acetérle sf., fi., ali sorts salad,
acetáto sm., ättiksyrad! salt,
acetificazióne sf., ättikblandning.
acetfno sm., en sorts granatsten ; (ifi.}
frukter inlagda i ättika,
acetfre vn., surna,
acéto sm., [vin]ättika.
acetósa sf., (bot.) [äng]syra {Ört|,
acetosélla sf., (bot.) harsyra,
acetositá sf., surhet, syra.
acetóso a., sur, syrlig,
acetume sm., ättiksmak.
Achílle sm., (np.) Achilles,
addétto a., syrlig,
acidézza sf., surhet, syra.
acldlficáre va., syrsätta,
acidificazióne sf., syrebildnteg;
aciditá sf., surhet, syra.
ásido a., sur. — sm. (kem.) syra,
acidliláre va., göra syrlig,
acfdulo a., syrlig,
acidúme sm., syror,
ácino sm., vindrufva, -bär; [fhikljklnia,
acinóso a., full med kärnor,
acónito sm., (bot.) stormhatt,
acóro sm., (bot.) vild svärdslilja,
acotilédone a., (bot.) utan hjärtblad,
ácqua sf., vatten; regn; saliv, saft, välska|
uria; (fig.) klarhet, glans (hos ädelstenar);
benedetta, vigvatten ; venir a catinelle,
häll regna ; ~ cheta, morta, stillastående
vatten; (fig.) slipad, förbehållsam person ;
di latte, nijölkvassla ; marina,
himmelsblå färg; beryll (ädelsten); ~ di
Colonia, eau de cologne ; ~ forte, skedvatten ;
~ pazza, vatten, blandadt med rödt vin;
pestar l’ ~ nel mortaio, arbeta fåfkngt; far
~, kasta sitt vatten; (äfv.) taga in vatten,
vara läck ; hämta friskt vatten om bord ; ~
in bocca, tyst!
acquacedratáio sm., limonadförsäljare.
acquáio sm., sköljsten [i kökj; rännsten ;
vattengraf; andare per il buco delP (fig )
gå upp I rök, blifva om intet ; tyna af,
magra.
acquaiuólo a., som lefver, växer i vatten,
vatten-. — sm., vattenforsäljare, -dragare.
acquáre va., vattna. — vn., ⚓ Lamta friskt
vatten om bord.
acquário sm., akvarium : {astron.) vattuman*
neri [i djurkretsen],
acquartieraménto sm., ⚓ inkvartering.
acquartieráre va., ⚓ inkvatera [i kasern],
acquáia sf., hämtmiig af sett vatten [på far»
acquatico, acquátile a., vatten-.
acquatinta sf., kew-ar.stick i tuschmaner.
acquáto a., blandad med vatten,
acquattáre va., af-, tillplatta; dölja.
huka sig ned. gömma sig.
acquavitáio sm., bränn v insförsayar».
»sur®.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free