Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - altrieri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ga dig ej, om andra bedraga dig. — II. a.
(pl. af altro), se altro.
altrièri adv., i förgår.
altriménti adv., annorlunda, eljest, i annat
fall; föröfrigt,
áltro a., annan ; Ff* ieri. i förgår. — /ron.,
en annan, någon annan ; [något] annat, en
annan sak; tutt’<~l, visst ickel tvärtom !;
per dessutom, för öfrigt ; senz’re, kort
och godt ; helt simpelt ; utan vidare ; ~> l F
ja visst, jo det vill jag lofva,
altroché adv., ja visst,
altrónde adv., å andra sidan, föröfrigt;
annorstädes, från annat håll.
altróve adv., annorstädes, på annat ställe ; åt
annat håll.
altrùi pron. inde f., andra, nästan ; andras ;
åt andra; il bene ens nästas ägodelar;
nuocere r*, skada nästan ; nästans
ägodelar.
altura sf., höjd, kulle; [upp]höjning.
alánno sm., elev, lärjunge, skolgosse,
studerande.
alveáre, alveário sm., bikupa,
álveo sm., flodbädd,
alvèolo sm., [bi]cell (pipa) ; tandhåla.
álvo sm., buk.
alzáia sf., tåg, kabel; släplina,
alzaménto sm., [upp]höjande, -ning Si c.
alzáre va., höja; upphöja, -föra; -resa;
-lyfta, resa ; draga upp ; höja på ; förhöja,
stegra; (spelt.) taga a.: il gomito. F supa,
dricka [för] mycket, ♦»»si, resa sig ;
uppstå; f da letto, stiga upp [ur sängen],
aizáta sf., [upp]höjande, -ning; stegring;
stick (1 kortspel) ; di terra, jordvall,
fördämning ; r~ di scudi, uppror.
alzáto sm., planritning {till en byggnad).
áizo sm., gevärssikte.
amábile a., älskvärd ; angenäm; välsmakande,
amabilitá sf., älskvärdhet &c.
amabilménte adv., älskvärdt, vanligt,
amåc[c]a</b> sf., koj; hängmatta,
amálgama sm., amalgam; (fig.) förening,
blandning.
amaigamáre va., $ amalgamera ; (fig.) förena,
[samman]blanda.
amalgamazióne sf., förening, blandning,
amandoláta sf., mandelmjölk,
amánte sm. o. sf., älskare, -arinna. — a.:
~ di. som tycker om, älskar,
amanuènse sm., kopist,
amánza sf., älskarinna,
amáraco sm., mejram.
amaraménte adv., bittert &c. se amaro.
amaránto sm., tusensköna. — a., amarant-
färgad.
amarásca sf., morell,
emaraschino sm., maraskino[llkör].
amarásco sm., morellträd.
amáre va., älska, hålla kär; h. a.: tycka om;
meglio, föredraga, älska hvarandra,
amareggiare va., förbittra, göra bitter;
plåga, bedröfva, gräma. ~si, blifva bitter ;
sörja, plågas,
amarèna sf., morell, körsbär,
amarétto a., något bitter, besk. — sm., en
sorts biscuit,
amarézza sf., bitter, besk smak; bitterhet,
bitter känsla; smarta.
amarlcánte a., något besk. — sm., besk
medicin.
amariccio a., något bitter, besk; (fig.) elak.
aniariiii sf., narcisslilja,
amaritùdine se amarezza.
amáro a., bitter, besk; smärtsam, bedröflig.
— sm., bittert medel ; bitter, besk smak ;
bitterhet; saper d’<-~>, (fig.) vara påkostande
amarógnolo se abbadia.
amárra sf., ⚓ förtöjningsända ; krysstÄg.
amarráre va., ⚓ surra, förtöja, göra fast.
amarulénto a., bitter, besk.
amatlsta sf., ametist,
a matita sf., blyertspenna,
amáto pp., älskad, omtyckt. — a., kar,
afhållen. — sm., älskling,
amatóre sm., konstälskare, amatör; musikvän.
amatório a., kärleks-,
amatrlce sf., konstälskarinna,
amaurósi sf., (läk.) svarta starren,
amázzone sf., amason, sköldmö ; riddräkt; il
fiume delle Amazzoni, Amasonfloden.
ambáge sf., ambågi sf., pl., omsvep,
undanflykter.
ambasceria sf., beskickning, ambassad,
ambáscia sf., andnöd, -täppa; (fig.) smarta,
oro, ångest,
ambasciadóre sm., ambassadör, sändebud,
ambasoiadrloe sf., ambassadörs fru.
ambasciáta sf., beskickning ; gesandtskap:
budskap, bud ; uppdrag,
ambasciatóre se abbadia.
ambascióso a., sorgsen, ledsen, bedröfvad,
ambássi sm., (spelt.) essor ali.
ámbe, ambedùe a. o. pron. inde f., pl. f,
båda [två], bägge,
ambedùe, ambedóo, ámbi a. o. pron. indef.
pl. m., båda [två], bägge,
ambiadúra sf., se ambio.
ambiáre vn., gå passgång ; cavallo ambiante,
passgångare.
ambidèstro a., lika skicklig i bägge
händerna ; (fig.) listig, förslagen,
ambiénte sm., omgifvande luft; (fig.)
omgifning, [umgänges]krets ; rum.
ambiguaménte adv., tvetydigt &c.
ambiguitá sf., tvetydighet; tvekan, ovisshet,
ambiguo a., tvetydig; tveksam, oviss;
obestämd.
ámbio sm., passgång ; pigliáre r(fig.) f
ge sig i väg, rymma fältet,
ambire va., [ifrigt] eftersträfva, -trakta, fika
efter.
ambito a., eftersträfvad, -sökt, åstundad,
ámbito sm., omkrets, -råde.
ambizióne sf., äregirighet; liflig önskan ;
behagsjuka.
ambiziosággine sf., öfverdrifven äregirighet,
-lystnad.
ambiziosaménte adv., tregirigt. -lystet; ifrigt,
ambizióso a. (sm.), äregirig, -lysten ; ifrigt
traktande,
ambliopla sf., (Iak.) skumögdhet,
dm bo a. indef.pl., båda, bägge. — sm., ambo,
två nummer (i lotterispel),
ambóne sm., kyrkläktáre; sångkor; predikstol,
ámbra sf., ambra; ~ gialla, bärnsten,
ambráre va., parfymera med ambra.
Ambrogio s*n.. (hist. o. np.) Ambrosius,
ambrósía sf., ambrosía.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
