Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - ambrosiano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ambrosiåno a.,-ambrosiansk.
ambulácro sm., [täckt] promenadgård.
ambuiánte a., kringvandrande, flyttbar,
ambulánza sf., & fältlasarett, -sjukhus,
ambuláre vn., gå, vandra [omkring]; fly.
ambulatório a., ambulatorisk, flyttbar ;
ovaraktig, ombytlig. — sm., [täckt]
promenadplats.
Ambùrgo sf., (geogr.) Hamburg,
amédano sm., al.
Amedéo sm., (np.) Amadeus.
Amélia sf., (np.) Amalia,
ámen sm. o. adv., amen.
amenaménte adv., täckt, behagligt,
amendüe se ambedue.
amenitá sf., behaglighet ; behag, ijufhet.
améno a., behaglig, angenäm, ljuf, täck ;
roande; capo gyckelmakare.
América sf., (geogr.) Amerika,
americáno a. (sm.), amerikansk, -anare.
ametista sf., ametist,
amffbio a., amfibisk. — sm., amfibie,
amfca sf., väninna.
amicáre va., förlika, försona. <~si, blifva vän
med; förlika sig med.
amichévole a., vänPäkap]lig, välment ; air~,
i godo.
amichevolménte adv., vän[skap]iigt.
amicizia sf., vänskap; välvilja; ynnest.
am[CO a., vän[skap]lig, bevågen, huld ;
tillgifven ; gynnsam. — sm., vän.
amicóne sm., mycket god vän ; stallbroder,
ámido sm., stärkelse,
amigdale sf., pl., mandlar (halskörtlar).
Amilcare sm., (hist.) Hamilkar.
amissfbile a., förlorbar.
amistá sf., (poet.) vänskap,
amítto x»»., invigdt mässkläde af hvitt linne.
Amtéto sm., (np.) Hamlet,
ammaccaménto sm., se ammaccatura.
ammaccáre va., [sönder]krossa, -stöta,
tillplatta; mörbulta, ge blånader,
ammaccatura sf., blånad, blåmärke ;
krossskada; skrynklor,
ammaestrábile a., läraktig, foglig, böjlig,
ammaestraménto sm., undervisning ;
lärdom ; dressering ; föreskrift, råd ; minne,
ammaestráre va., undervisa, lära ; bilda,
dana; inöfva, dressera.
ammaestratiVO a., undervisande, lärorik,
ammaestratóre sm., läráre, instruktör ; en
som dresserar,
ammaestrévole a., som kan dresseras;
läraktig, foglig, böjlig,
ammaestrevolménte adv., (äfv.) mästerligt,
ammagliáre va., binda rep omkring, slå om
med rep.
ammaiáre va., pryda med blommor,
ammaináre va., ⚓ hala ner, stryka, refva.
ammaláre va., göra sjuk. — vn. o. <*»8i,
insjukna, blifva sjuk.
ammalaticcio a., sjuklig,
ammaláto a., sjuk.
ammallaménto^.. förtrollning & c.; tjuskraft,
ammaliáre va., förtrolla, tjusa; förleda, locka,
ammaliáto a., förtrollad, -häxad; intagen,
förtjust.
ammaliatóre sm., en som förtrollar, tjusar;
trollkarl.
•mmaliatúra sf., m ammaliamene
ammalinconire va., bedröfva, göra ledsen.
— vn., blifva ledsen, bedröfvas.
ammaliziáre va., göra elak, skälmaktig,
ammaliziáto a., elak, skälmaktig, iilparig.
ammandorláto sm., rutigt galler[verk].
ammandriáre va., samla, instänga inom
inhägnad.
ammanettáre va., sätta handklofvar på.
ammanieraménto sm., tillgjordhet,
ammanieráre va., göra maniererad,
ammannáre va., samla i småkärfvar; (äfv.)
bereda, tillreda,
ammanniménto sm., beredning, tillredelse
&c.
ammannfre va., bereda, tillreda, -laga,
-rusta, laga i ordning,
ammannitúra sf., tillredelse, -lagning,
ammansáre, ammansire va., tämja, göra
spak ; blidka,
ammantáre va., betäcka med en mantel;
betäcka, [be]kläda ; drapera ; (fig.) bemantla,
dölja.
ammantatóra sf., drapering,
ammantelláre se abbadia.
ammánto sm., mantel, kappa, kåpa.
arnmarcire vn., ruttna, skämmas,
ammargináre va., hopläka, sluta [sår], ~si,
ärra sig, hopläkas.
ammarináre va., ⚓ bemanna ett eröfradt
fartyg; vänja vid sjölifvet.
ammartelláre va., $ hamra, slå; (fig.) pina,
pläga.
ammassaménto sm., hopande ; hop, hög.
ammassáre va., [samman]hopa, [hop]samla.
~si, hopa sig, samla sig, skocka sig.
ammassicciáre va., lägga i hög, hopa ; göra
massiv, fast, hård. ~si, hårdna, bli hård,
fast.
ammásso sm., hop, hög, samling, mängd,
ammatassáre va., ⚓ afhärfla, -nysta; (fig.)
tilltrassla. intrassla sig.
ammattiménto sm., tråkigheter, bråk, besvär,
ammattfre vn., blifva tokig. — va., göra
tokig, förvrida hufvudet på.
ammattonaménto sm., ⚓ golfläggning med
[tegel]sten.
ammattonáre va., $ belägga med fyrkantiga
[tegei]stenar.
am matto náto sm., stenläggning, [-[tegel]sten-golf-] {+[tegel]sten-
golf+} ; restáre sull’(fig.) stå på bar backe,
ammazzabóvi sm., oxslaktáre.
ammazzacáni sm., person, som fångar ock
dödar lösa hundar,
ammazzaménto sm., slaktande, dödande
&c.; blodbad,
ammazzáre va., döda ; dräpa, slakta ;
nedgöra, taga lifvet af ; förstöra, ruinera ;
fördrifva [tiden] ; sticka (i kortspel), /—sì,
döda sig, taga lifvet af sig ; il popolo vi si
ammazza, folket tränge», skockar sig där.
ammazzasètte sm., skräflare, storskrytáre,
ammazzatóio sm., slaktarhus. — a.,
besvärlig, uttröttande, outhärdlig,
ammazzatóre sm., slaktáre, ... dödar*,
ammazzoláre va., göra buketter af.
ammanáre va., sía, slå till.
amménda sf., böter, plikt; rättelse,
förbättring ; fare bättra sig.
ammendaménto sm., förbättring, rättelse,
ändringsförslag ; förbättrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
