- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
24

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - anchina ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


anchina sf., nankin (tyg).
áncia sf., munstycke på instrumenter.
ancflla se abbadia.
ancipite a., oviss; amfibisk; tveeggad.
ánco se abbadia.
Ancóna sf., (geogr.) Ancona.
ancóna sf., altartafla.
áncora sf., ⚓ ankare.
ancóra adv., ännu, än ; åter[igen], å nyo, på
nytt, om igen ; mer[a] till ; dessutom,
äfven ; likaledes, äfven,
ancorachè konj., ehuru, fastän, oaktadt,
ancorággiosm.,^ ankring; ankarplats, -grund;
hamnafgift.
ancoraménto sm., förankring,
anooráre, vn. o. «"Si, i ankra, gå till
ankars.
ancoráto pp., förankrad. — a., ankarformig.
ancorché se ancorachè.
ancorótto sm., i varpankar; töjankar,
ancùdine sf., städ; (anat.) ett aföronbenen;
essere fra r** ed il martello, (fig.) vara 1
klämman.
Andalusía sf., (geogr.) Andalusien,
andalóso a. (sm.), andalusisk, andalusier.
andaménto sm., gång, sätt att gå; sätt,
beteende, förfarande; förlopp,
andána sf., repslageri.
andánte sm., vandráre. — a., ledig,
flytande, naturlig ; foglig, medgörlig ; lättsåld ;
(mus.) lagom långsamt,
andanteménte adv., utan afbrott; flytande,
ledigt.
andáre vn., gå; resa, fara, färdas; vara I
gång. i rörelse; förflyta, förgå; hända,
tillgå; må; passa; kläda; belöpa sig; åsyfta,
gå ut på ; —1 a gonzo, gå o. drifva ; —
leggendo. cantando, läsa, sjunga ; ~ a cavallo,
rida ; m* in carrozza, åka ; m* di corpo, ha
öppning, stolgång; come la è andatai hur
har det gått? hur gick det till ? ; come vai
hur står det till? uomo, cosa, come va,
person, sak, som sig bör; chi va lá? &
verda ? ; ci andrebbe un po’ d’attenzione,
det skulle behöfvas en smula
uppmärksamhet; — a genio, a versi, behaga; ció non
mi va, det behagar mig ej ; andarsene, gå
sin väg, gå bort ; dö ; i bello e andato. det
ttr ute (slut) med honom ; andarsene in
malora, förstöras, bli förstörd; ne va il
collo. det är fara att bryta halsen af sig ;
a tutto utan måtta ; chi va piatto, va
sano t va lontano, (ordspr.) lagom är
bäst.
andata sf., gående, gång, löpande ; resa,
utfärd ; afresa ; bortresa ; /’— ed il ritorno,
tur- o. retur, fram o. tillbaka ; /’— in scena,
iscensättning ; uppsättning,
and áto pp.. bortgången &c.; förstörd,
förlorad ; förliden, förgängen ; essere mal —,
vara illa sjuk; vara ruinerad ; se äfv. under
andare.
andatóra sf., gång, sätt att gå; sätt,
beteende ; [mått o.] steg, åtgärd,
andázzo sm., [öfvergående] mod, bruk; ful
vana; inflytande ; epidemi.
Ande (Le) sf pl., (geogr.) Anderna,
andirivièni sm. sing. o. pl., kommande o.
gående, löpande af o. a.: krökningar,
irrgångar; (fig.) omsvep.
ándito sm., korridor, [fbrstugu]gång ; gång,
passage.
andiviéni sm., # maskindel som ständigt
gár fram o. tillbaka ; se äfven andirivieni.
Andréa sm., (np.) Anders,
andriviéni se andiviéni.
andróne sm., gång, korridor, passage,
aneddótico a., anekdotisk,
anèddoto sm., anekdot,
anelánte a., flämtande, flåsande ; andfådd ;
(fig.) ifrig, lysten, begärlig,
aneianteménte adv., flämtande &c,
aneláre vn., flämta, flåsa ; (fig.) längta,
trängta efter, åtrå.
anelazióne sf., kort andedräkt ; (fig.) längtan,
anélito sm., andfåddhet, kort andedräkt;
fläkt, pust; (fig.) längtan,
aneli års se inanellare.
anellatóra sf., krusning, frisermg i bucklor,
anélio sm., ring ; [kedje]länk ; ögla; [hår-]
buckla, -lock ; — da cucire, fingerborg,
sy-ring.
anellóso a., ringformig.
anéio a., flämtande, flåsande; trångbröst&d.
ansióso a., besvärad af andtäppa.
anemia sf., anemi, blodbrist.
anémoio sm., sippa.
anemómetro sm., vindmätáre.
anémone sm., sippa.
anem08cópi0 sm., vindvisare, -flöjel.
anéto sm., dill.
aneurisma sm., (läk.) pulsåderbråck.
anfanaménto sm., dagdrifveri ; pladder,
siad-der.
anfanáre vn., gå o. drifva ; icke hålla sig
vid saken, omsäga, -tugga, prata, sladdra.
anfanatóre sm., pratmakare,
anfaneggiáre se anfanare.
anfania sf., dumt prat, sladder.
anfesibéna sf., (zool.) svanshufvud (en ödla),
aftffbio sm., amfibie. — a., oviss, amfibisk.
antibolo a., tvetydig, dunkel,
anfibologia sf., tvetydighet,
anfibologlcaménte adv., tvetydigt, dunkelt,
antológico adv., tvetydig, dunkel,
antiteátro sm., amfiteater; lärosal,
anfitrióne sm., p värd.
ánfora sf., amfora, krus.
anfrátto sm., krokväg; krokig väg ; krökning,
slintring ; (poet.) hålväg.
anfrattuositá sf., krok[ighet] ; fördjupning,
anfrattuóso a., krokig, buktig, ojämn,
angaria sf., prejeri, trakasseri; utpressning,
angariáre va., preja, plåga, trakassera;
aftvinga, utpressa; betunga med skatter,
atigarìatóre sm., person, som gör olaglig ut-
pressning; en som prejar &c.
ér«ee".a sf., ängel.
Ail£Cla sf., (np.) Angela,
angslétto sm., liten ariiiel.
angóUca Sf, angelika (Ort).
Aliöéiica sf., (np.) Ai^cV-.a.
anßéüco ct., "ìiufii-, S’ijil.^k, himmelsk.
äiiQClo $>~.. ; — custode, skyddsängel.
Angel0 Sin., (ap.j Ange-lus.
anqhefa se abbadia.
ä". ii sii a r f., j-trypsjüka» infìcunmatìon i svalget,
ansiósa !.. sor-i hcr till 1. beror af stryp
SjiiJca.
A.igiá sf.. (Liv..) Anjou.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free