- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
30

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - appiccaticcio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


sammanfoga; tillfoga; hopklistra, -klibba;
sprida, smitta; ~ zuffa, anfalla; komma i
handgemäng ; il fuoco, antända ; <~>
discorso, börja ett samtal ; t~>la ad uno, F spela
ngn ett spratt ; narra ngn. hänga sig;
fästa sig vid, fästa vid sig; utbreda sig;
meddela åt hvarandra ; il fuoco si appicca
ad [una cosai, [ngt] fattar eld.
appiccaticcio a., klibbig, seg; (fig.)
besvärlig, efterhängsen ; tråkig ; smitt[o]sam.
appiccatfvo a., smittosam.
appiccatóio sm., krok, hake.
appiccatura sf., förening, sammanfogning ;
fäste.
appicciare va., fästa, sätta fast; hopklibba;
(äfv.) antända,
appiccicánte a., klibbig,
appiccicáre va., fästa, sätta fast, hopklistra.
vn., vara klibbig, fästa sig. ~»si,
klibba sig fast; (fig.) fasthålla med envishet,
appiccicatfccio a., klibbig; smitt[o]sam.
appiccicatila sf., hopklistring,
sammanfogande.
appiccichino sm., efterhängsen, besvärlig
[person],
appiccicóso a., klibbig,
appiccinire va., göra mindre ; förringa,
-minska.
appiccioláre, appiccolire se föreg,
appicco sm., fastklibbande ; förening,
sammanslutning, -bindning ; (fig.) förevändning,
appiccolaménto sm., förminskning,
appiè, appiéde, appiédi prep., vid foten,
nederst, nedanför,
appièno adv., fullkomligt, tillfullo, fulleligen;
alldeles, helt o. hållet,
appigionaménto sm., [ut]hyrande, -ning.
appigionáre va., hyra ut.
appigiónasi sm., [anslag på hus 1. rum, att
de äro] att hyra.
appigionatóre sm., en som hyr ut [ngt],
appigjiaménto sm., sammanslutning,
-bindning; tag.
appigliáre vn., fösta sig vid ; fatta tag i;
vidlåda. medfölja, vidlåda; fästa sig
vid ; vara med om, hylla, rätta sig efter ;
rot[fäst]a sig ; ~ al partito di fare, besluta
sig för att göra.
appiglio sm., förevändning,
appigrfrsi vr., bli lat, trög.
appinzáre va., sticka, stinga,
appinzatúra sf., appinzo fsm., styng, stick,
áppio sm., selleri.
appiélo sm., en sort äppelträd,
appiollna sf., romersk kamomill.
appiombáre va., göra lodrät sätta lodrätt,
appiómbo adv., lodrätt,
apploppáre va., p gifva, tilldela [ett slago.d.]
appisolarsi vr., [in]somna, slumra,
appiuóla sf., en sort äpplen,
applaudénte a., bifallande,
appiáudere, udere, va., applådera;
lifligt gilla, bifalla ; prisa, ~/si, berömma sig,
yfvas, stoltsera.
applauditóre sm., handklappare,
applauso sm., applåd; bifall[syttring].
applicábile a., tillämplig; användbar;
lämplig.
applioaménto sm. tillämpning, användning.
pålajfgning &c.
applicáre va., pålägga, anbringa; använda,
tillämpa ; vända sin håg till ; till-, inpassa.
si, vinnlägga, beflita sig om, ägna sig åt;
arbeta flitigt,
applicataménte adv., med ifver, flit.
applicatézza sf., ifver, nit, omsorg,
appiscáto pp. (a.), pålagd, använd, tillämpad
&c. ; flitig, arbetsam. — sm., vice
sekreteráre, biträde, skrifvare,
applicazióne sf., påläggning; tillämpning,
användning; flit, ifver; omsorg;
uppmärksamhet.
áppo prep., vid, bredvid ; hos ; i jämförels»
med, emot.
appóco appóco adv., så småningom,
appodiáre va., belöna med, gifva i förläning,
appoggiacápo sm., (fotog.) hufvudstöd ; an-
timakassar.
appogøiaménto sm., stödjande &c.; stöd.
appoggiare va., stödja, hvila [på. mot];
understödja, bistå; «*» su. betona ; >*> uno
schiaffo a. F gifva en örfil åt. «-8Ì, stödja
sig på; åberopa; (fig.) förlita sig (in på),
appoggiatóio sm., stöd ; bröstläning ; arm-,
sido-, ryggstöd ; ~ di scala, ledstång i en
trappa.
appoßgsatüra sf., stöd; (tonk.) ett slags
förslag.
appóggio sm., stöd ; bröstvärn ; (fig.)
understöd, hjälp ; ynnest, gunst,
appollaiáre m. o. ~si, flyga upp, sätta sig.
appomiciáre va., polera med pim[p]sten.
apponlblle a» som kan påsättas,
apponiménlo sm., apponizióne sf,
påtryckande, -läggande, -sättande; beskyllning,
appórre va., [på]sätta, -trycka; bifoga; (fig.)
tillvita, -skrifva, påbörda ; i sigilli,
försegla. i->si, (äfv.) gissa rätt ; se mal non mi
appongo, om jag ej misstager mig.
apportánte sm., öfverbringare,
apportárerø.. medföra, taga med sig; bringa,
frambära, bära in ; meddela ; förorsaka,
-an-leda.
apportatóre sm., bäráre; öfverbringare,
appositaménte adv., med flit, afsikt; enkom,
just.
appositlcoio se abbadia.
appositivo a., som kan bifogas ; fäst[ad] ; lös-;
falsk, oäkta,
appósito a., nygjord, nykokt ; gjord enkom,
för tillfället ; lämplig, afpassad,
apposizióne sf., tillsats ; (gram.) apposition,
appósta adv., med flit, uppsåt; enkom, just.
appostaménto sm., ställ ande ut på lur ;
bakhåll, försåt.
appostáre va., postera ngn på ett ställe,
ställa ut på lur ; lura på, spionera ; utspeja;
observera. ställa sig på lur.
apposticelo se abbadia.
appósto pp. af apporre.
apposto!... se apostel...
appozzáre va., göra träskig, förvandla till ett
träsk.
appratiménto sm., beläggning med grästorf.
appratire va., förvandla till äng, belägga med
grästorf.
apprèndente sm., lärjunge, -ling; som
genomgår prof, extraordinarie,
apprèndere va., lära [sig], inhämta ; ß veta,
erfara ; lära, underratta, låta veta ; frukta,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free