Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - arcile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vresig, förtretad ; far viso se ond ut,
rynka på näsan (pannan),
arcfle sm., baktråg.
arcimáestro sm., ålderman ; fulländad
mästáre.
arcimástro sm., verkmästáre,
arcionáto a., försedd med sadelbåge; sadlad,
arsióne sm., sadelbåge, bom ; sadel ; tenersi
in arcioni, vara sadelfast ; (fig. äfv.) vara
säker på sin sak.
arcipèlago sm., arkipelag, skärgård,
arcipresbiteráta sm., prostsyssla, prosteri,
arciprète sm., [kontrakts]prost.
arcipretára sf., prosteri,
arcirlcco a., stormrik.
arcispedale sm., förnämsta sjukhuset i en
stad.
arcivescovádo sm., ärkebiskopsdöme, -stift ;
-värdighet ; -residens,
arcivescovåle, arcivescovile a., ärkebiskop-
lig ; ärkebiskops-,
arcivéscovo sm., ärkebiskop,
arcivióla sf., (mus.) violoncell,
árco sm., båge ; hvalf[båge] ; hvalfgång ;
broli val f, spann ; stråke ; tendere spänna
bågen ; intiero, fullt tunnhvalf; f-acuto.
korsbåge ; r* delle ciglia, ögonbryn ;
strumenti ad stråkinstrument,
arcobaléno sm., regnbåge,
arcoláio sm., ø härfvel, nystfot ; mettersi
in capo l’e*», F fantisera.
Årcole sf., (geogr.) stad i Norditalien,
arconcéllo sm., liten båge, litet hvalf,
arcóne sm., stor båge &c.
arcónte sm., (hist.) arkont.
arcUáto a., hvälfd, bågformig,
arcúccio sm., båge [öfver en vagga, säng, o. d.]
ardènte a., brinnande, brännande, glödande,
brännhet; eldröd; (fig.) eldig, häftig, ifrig,
hetsig ; liflig,
ardenteniénte adv., eldigt, ifrigt &c.
ardènza Sf, hetta, brand; (fig.) eld, värme,
árdere va., [upp]bränna, sticka i brand;
glödga; starkt upphetta. — vn. o. -si, [för-]
brinna, brinna upp ; bli bränd ; vara het,
hetta ; lysa.
ardèsía sf., skiffer,
ardiglióne sm., ø spänntom.
ardiménto sm., djerfhet,
ardimentosaménte adv., djärft; dristigt,
ardimentóso a., djärf, dristig,
ardire vn., våga, djärfvas, drista [sig ti[l],
töras, understå sig, taga sig friheten. —
sm., djärf het, mod ; p hårtofs, tupé.
arditamente adv., djärft,
arditézza sf., djärfhet, vågsamhet.
ardito a., djärf, dristig, modig; liflig;
oförvägen, vågsam : fräck, oförskämd, oblyg ;
lyckligt vågad,
ardóre sm., glöd, brand, hetta ; (fig.) eld,
ifver, brinnande begär; kärlek[sbrand],
arduaménte adv., svårt, med svårighet, möda.
arduitá sf., [stor] svårighet, möda.
árduo a., svår, kinkig; brant, skroflig,
área sf., area, areal; plan yta; ytinnehåll,
aréca sf., arekapalm.
arefátto a., torr, [for-, ut]torkad.
arefazióne sf., torrläggning, uttorkning,
aréila sf., svinstia,
árem sm., harem.
Italiensk-Svensk ordbok.
aréna sf., sand, -fält ; hafsstrand, -kust ; oaua,
stridsplats, arena,
arenáceo a., sandartad.
arenaiólo sm., en som säljer sand.
a ren ån te se arenario.
arenáre vn. o. <->si, stranda, komma (fastna)
på grund ; (fig.) misslyckas. — va., betäcka
med sand.
arenária sf., sandsten,
arenário sm., gladiator,
arenóso a., sandig, sand-,
aréola sf., (astr.) mångård ; (anat.) ring kring
bröstvårtor, koppor, etc.
areómetro sm., areometer, sänkvåg.
a re op ag Ita sm., (hist.) ledamot af areopagen.
areöpåøo sm., (hist.) areopag.
areostat... se aerostat...
arfasátto sm., F lappriskarl, obetydlig man.
arganáre va. o. vn., $ låta guld- 1. silfver-
stänger gå gnm dragbänken,
arganéllo sm., gång-, vindspel; 0 dragbänk;
vänd-, gångkors.
árgano sm., vind-, gångspel ; [lyft]kran ; $
dragjärn, -bänk.
argentáio sm., guldsmed,
argentare va., försilfra.
argentário sm., guldsmed,
argentato a., försilfrad; silfver-,
argentatóre sm., försilfráre.
argentatura sf., försilfring,
argènteo a., af silfver, silfver- ;
silfver.?’!,insände, -färgad, -klar.
argenteria sf., silfverkäri ; -servis, -saker,
argentièra sf., silfvergrufva,
argentière sm., guldsmed,
argentifero a., siifverhaltig.
argentina sf., (bot.) silfvergåsört ; silfverfisk.
Argentina (La Repùbblica), (geogr.)
Argentinska republiken,
argentino a... silfverfärgad, -glänsande,
-klingande, -klar; silfver-,
argènto sm., silfver ; battuto, myntadt
silfver; f~> vivo, kvicksilfver,
argfglia, argilla sf., lera, -jord.
argilláceo, argillóso a., ìerartad, lerig, ler-,
argináre va., fördämma, göra en
fördämning, vall.
árgine sm., damm, dämning ; vall ; (fig.)
hinder.
Argo sm., Argus; avere [g[i] occhi d’Argo,
(fig.) hafva Argusögon.
argomentáre va. o. vn., framställa bevis för ;
argumentera ; draga slutsats ; opponera ;
tanka. —-si, bemöda sig, söka; besluta sig
argomentatóre sm., graimakare.
argomentazióne sf., bevisföring,
argumentering.
argoménto sm., slutsats, -följd ; argument ;
skäl, bevis ; innehåll [i en bok 1. skrift] ;
cornuto, dilemma ; dare ~ a, gifva
anledning, förevändning till.
argomentcso a.. Öfvertygande,
argonáuta sm., (zool.) segelsnäcka.
Argóvia sf., (geogr.) Aargau,
argUfre va., draga slutsats, sluta ; förebrå,
klandra.
argutaménte adv., fintligt, skarp[sinnig]t ;
kvickt, klyftigt; skickligt,
argutézza sf., skarpsinne, kvickhet ; vits.
kvickt infall.
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
