Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - Arnoldo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arnóldo sm., (np.) Arnold.
aro sm., (ytmått:) ar.
Arótdo sm., (np.) Harald.
aróma sm., arom, vällukt, doft; [aromatisk]
krydda,
aromático a., aromatisk,
aromatizzáre va., krydda; fylla med vällukt,
arémato sm., [aromatisk] krydda, ört,
aromatiskt ämne. — a., aromatisk,
aró mo se föreg.
Aréna sf., (geogr.) stad i Norditalien.
Arénne sm., (bibi.) Aron.
árpa sf., harpa; — a vento, eolsharpa,
arpagóne sm., änterhake.
arpe sf., en sorts skära ; (äfv.) harpa,
arpeggiaménto sm., (mus.) arpeggio,
arpeggiáre vn., spela harpa ; (mus.) spela
arpeggio.
arpéggio sm., (mus.) hastigt angifvande på
ett instrument af tonerna efter hvarandra i
ett ackord,
arpése sm., krampa, klamra,
arpia sf., (myt.) harpya ; (fig.) argbigga, ra-
gata; (äfv.) girigbuk.
arpicáre vn., klättra; klänga; (fig.) grubbla,
fundera,
arpino sm., änterhake.
arpióne sm., dörrhake; krok, spik.
arpista sm., harpspelare.
arpóne sm., harpun.
árra sf., handpenning, städsel ; underpant,
arrabkttársi vr., anstränga sig, bemöda sig.
arrabbiaménto sm., raseri,
arrabbiáre vn. o. ~si, bli galen ; få rabies ;
(fig.) rasa, vara ursinnig, bli ond.
arrabbiataménte adv., med raseri, ursinnigt,
arrabbiaticcio sm., sjukdom hos utsädet,
arrabbiáto a. o. pp., rasande ; (fig.)
ursinnig ; ond ; mager, torr.
arrabbi at Óra sf., se arrabbiamento.
arraffáre, re, va., undan-, bortrycka,
lösslita; gripa, knipa; slita loss.
arramacciáre va., hopsamla; sammanrafsa;
fuska ihop.
arramáccio sm., sammelsurium, bråte ; (fig.)
slagsmål, handgemäng,
arrampicáre vn. o. ~si, klättra, klänga ;
(fig.) knoga,
arrancáre vn., halta, linka ; Æ, ro af alla
krafter ; (fig.) skynda sig, möda sig, släpa ;
ängslas, oroa sig.
arrancidire vn., härskna,
arrandelláre, arrandoláre va., binda, slå i
band ; kasta, slunga; samla; göra sig af med.
arrangaláre vn., bli ursinnig, otålig,
arrangolato pp., uppbragt, trött, led; kinkig,
arrapináre vn., förifra sig, bli uppbragt,
arrappáre va., girigt bortrycka, stjäla, röfva,
arrecáre va., till-, medföra, öfverbringa ;
förorsaka, föranleda; förmå, intala. — vn.,
bekväma sig.
arrecatóre sm., öfverbringare,
arredáre va., förse; utrusta, -reda. -styra;
möblera ; pryda ; ställa i ordning ; £ tackla,
rigga.
arredatóre sm., [skepps]redare.
arrèdo sm., bohag, husgeråd, möbler;
tack-ling, rigg; utstyrsel, kläder; prydnad;
arredi sacri, tempelkärl, kyrkoprydnader,
ornater etc.
arrembággio sm., Æ. äntring,
arrembáre va., Æ, äntra,
arrembáto a., länd- 1. ryggbruten (om
hästar) ; (fig.) uttröttad, -mattad,
arrenaménto sm., ⚓ strandning ; (fig.)
stillastående (om handel, affärer),
arrenáre va., rengöra med sand. — vn. o.
~si, i, stranda, förlisa; (fig.) hämmas,
förlamas, stanna,
arrendaménto sm., arrende[summa].
ärren dató re sm., arrendator,
arrèndere va., gifva, ~si, gifva sig;
erkänna sig öfvervunnen; underkasta sig;
samtycka, foga sig; gifva efter,
arrendévole a., böjlig, smidig; foglig, villig,
läraktig.
arrendevolézza sf., böjlighet; foglig-,
läraktighet.
arrendevolménte adv., böjligt; vigt; villigt,
arrendiménto sm., uppgifvande [af stad,
fästning] ; underkastelse,
arrèso a., uppgifven ; underkastad. — pp. a
arrendere.
arrestaménto se arresto.
arrestáre va., hämma, hejda, uppehålla;
gripa, häkta; arrestera; stanna, ~si,
stanna; tystna ; dröja,
arrestazióne sf., se arresto.
arrèsto sm., häktning, arrestering; arrest;
uppehåll ; (jäg.) stånd ; cane aT—,
rapphöns-hund ; arresti di rigore, sträng arrest.
arretáre va., fånga i nät.
arretráre va., tillbakadrifva, slå, skjuta
tillbaka. ~si, gå baklänges; draga sig tillbaka,
arretráto a., tillbakaflyttad, aflägsnad;
fördröjd, efter sin tid ; efterliggande ;
innestå-ende, resterande ; gli arretrati, restantier,
innestående fordran, resterande skuld; i
numeri arretrati d’un giornale, de
föregående (förut utkomna) numren af en tidning,
árri! árri lá! interj., hejl hoppsan!
arricchiménto sm., riktande; försköning,
arricchire va., rikta, göra rik; (fig.) pryda,
smycka. — <vn. o. — SÌ, rikta sig, bli rik.
arricciaménto sm., hårs resning; frisering ;
frisyr; ø rappning,
arricciare va., frisera, krusa; $ kalkslå,
rappa ; — il pelo, f bli ond ; — il múso,
il naso, rynka på näsan, ~si, resa man
1. borst; resa sig (om hår),
arricoláto sm., ⚙ rappning,
arricciatóra sf., frisyr; & rappning,
arriccioláre va., krusa, frisera,
arridere vn., småle (a åt) ; gynna ; la
fortuna ci arride, lyckan ler mot oss.
arriffáre va., lotta bort, kasta, spela tärning
om; (fig.) sätta på spel.
Arrigo sm., (np.) Henrik,
arring... se aring...
arrisohiáre va., våga, riskera, äfventyra,
sätta på spel. —»si, våga [sigj, riskera, våga
försöket.
arrischiataménte adv., vågsamt ; med fara.
arrischiato a., vågsam, farlig, vådlig ; dristig,
oförvägen j oblyg, oförskämd ; obetänksam,
arrischiévole a., äfventyrlig, vådlig ; som kan
vågas, som man kan riskera; oförvägen,
dristig,
arrischio se abbadia.
arrissársi vr., tvista, gräla, träta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
