Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - assestamento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
assestaménto sm., ordnande &c.; anordning,
assestare va., ordna, lämpa, rätta,
iordningställa ; uppgöra ; un colpo, F tilldela (ge)
ett slag.
a8sestataménte adv., med ordning,
ordentligt.
assestatézza sf., ordning.
assèsto sm., [an]ordning; anordnande, iord-
ningsättande.
assetáre va., väcka törst,
assetáto a., törstig,
assetlre se abbadia.
assettaménto sm., [an]ordnande,
iordning-sättande &c.; stadgande, befästande;
sättning (om byggnad),
assettáre va., [an]ordna, iordningställa,
inrätta ; pryda, smycka, utstyra, -sira ;
bereda, tillaga, -reda; planera, utjämna, ~si,
(ark.) sätta sig (om byggnad) ; sitta, sätta
sig ; pryda sig,
assettataménte adv., med ordning,
ordentligt.
assettato a. o. pp., iordningställd &c.;
väl-sittande (om kläder) ; som satt sig, sjunkit
(om hus).
assettatura sf., [an]ordning,
iordningställande &c.; hårklädsel; prydnad,
assétto I sm., ordning; se äfv. assettatura;
dare >~> a, ställa i ordning. — II a.,
ordnad, iordningställd,
asseveraménto sm., asseveranza sf,
påstående, försäkran,
asseverare va., påstå, försäkra; bedyra,
asseverataménte adv., jakande,
asseverativo a., jakande, bedyrande,
asseverazióne se abbadia.
Assía sf., (geogr.) Hessen,
assiáno a., hessisk.
assicèlla sf., litet bräde; planka; tunnstaf.
asslcUlo sm., liten tapp, stift,
assicuraménto sm., försäkran, försäkring
&c., se assicuráre.
asslcuránza sf., säkerhet; se äfv.
assicura-zione.
assicurare va., ställa, göra säker, stadig;
stödja, befästa, trygga • sätta i säkerhet ;
tillförsäkra ; assurera ; förvissa ; [an]skaffa ;
ställa säkerhet för ; ansvara ; garantera ;
påstå, försäkra, bedyra. «»’Si, göra sig säker;
skydda sig ; försäkra sig, få visshet ; fatta
mod ; bemäktiga sig ; söka vinna ; fasttaga.
assicuratóre sm., (hand.) assuradör.
assicurazione sf., säkerhet; visshet;
försäkran, löfte; assurans, säkerhet; tillförsikt ;
fast öfvertygelse; fasthet; försäkring;
contro l’incendio 1. gl’incendi,
brandförsäkring, sulla vita, lifassurans.
assideraménto sm., stelnande (af köld 1.
fruktan).
assideráre vn. o. ~si, stelna (af köld 1.
fasa) ; doinna, bli stel.
assiderazióne sf., stelnande (af köld 1.
fasa), förstelning ; domning,
assidero va., belägra; sätta ; lägga. — vn.
o. ~si, sätta sig; sitta,
assiduaménte adv., flitigt; ihärdigt &c.
assiduitá S/., trägenhet, flit; trägna besök,
uppvaktning, fjäsk ; arbetsamhet, ihärdighet,
assiduo a., regelbundet närvarande, trägen,
flitig-, idog; oaflåtlig; ihärdig.
assiÉme adv., tillsammans, ihop; med
hvarandra.
assiepare va., inhägna, innesluta inom häckar.
assiepáto a, (pp.), inhägnad, omsluten af
häckar; (fig.) samman-, hopflätad,
assilláre vn., förifra sig, bli uppbragt, ond.
— a., (anat.) som hör till armhålan; (bot.)
som har sitt fäste i bladvecken,
assllifto a., stucken af en broms; (fig.) retad,
uppbragt.
assillo sm., (zool.) broms; bromssting; (fig.)
eggelse.
assimigli ...se assomigli,..
assimilábile a., som kan assimileras,
assimilare va., förlikna, göra lik, assimilera,
sammanställa, bringa till likhet. <~si,
förlikna sig, bli lik, assimileras,
assimilativo a., liknande; assimilerande.
assimisaziéne sf., assimilation, -ering; förlik-
nande, jämförelse,
assioma sm., axiom, själfklar sats.
assiomatico a., själfklar.
Assiria sf., (geogr.) Assyrien,
asslrio a. (sm.), assyrisk, assyrier,
assisa sf., uniform; livré; (ibi.) färg; (äfv.)
accis, salttull.
assise sf.pl., (geol.) lager, skikt af stenar; (jur.)
en brottmålsdomstols session; Corte d’<^>,
assisdomstol, brottmålsdomstol med jury.
Assisi sf., (geogr.) stad i Italien,
asslsie sf pl., en assisdomstols session; se
under assise.
assiso pp. af assiderei sittande; beläger.;
essere sitta,
assisténte sm., närvarande [deltagare];
assistent, amanuens; biträde; biträdande präst;
läráre, som har vakt vid skrifningar.
assisténza sf., bistånd, hjälp; biträde;
fattigunderstöd; när-, öfvervara; vaksamhet,
påpasslighet.
assistere vn.: r* a, vara närvarande vid,
bevista, öfvervara; deltaga i. — -va.,
till-handagå, biträda, hjälpa; vårda; sköta,
assitáre va., nosa på; uppfylla med lukt,
stank; (fig.) F lära känna, väl känna.
assitáto a., illaluktande; (äfv.) [mycket]
besökt.
assito sm., plank, inhägnad, skrank,
brädvägg; golf.
assiuolo sm., uggla; un capo F en o-
kunnig person, en »åsna»,
ásso sm., äss; lasciar in <*>, F lämna i sticket;
ge på båten ; rimanere in vara
öfvergifven.
assocciaménto sm., förpaktande &c.
assocciáre va., öfverlåta boskap att föda o.
vårda [mot halfva afkastningen]; (fig.)
på-börda. «-’Si, truga sig på ngn.
associábile a., som kan upptagas &c.;
förenlig.
associare va., upptaga i sällskap; taga till
biträde, kompanjon; förena, göra delaktig;
beledsaga [en död] till grafven. för-
enas; förena sig; ingå bolag; deltaga;
abonnera, prenumerera (a på),
associáto sm., abonnent, prenumerant;
delägare.
associazìóne sf., beledsagande; förening,
samfund, sällskap; bolag; abonnemang;
prenumeration.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
