Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - attruppamento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
attruppaménto sm., bullersam folkskockning.
attruppáre va., sammanskocka. ~si, skocka
sig tillsammans,
attuábile a., verkställ-, utförbar, möjlig,
attuáie a., verklig, verkande; när-,
nuvarande, nu befintlig,
attualitá sf., verklighet ; nyhet för dagen,
attualmente adv., verkligen; för närvarande,
nu, i detta ögonblick,
attuáre va., utföra, verkställa, fullborda,
attuariáto sm., [domsto[s]kansli.
attuário sm., aktuarie, [domsto[s]sekreteráre,
notarie.
attuazióne sf., verkställande, utförande;
förverkligande,
attuccio sm., barnslighet; barn gyckel, -lek.
attliffaménto sm., neddoppande &c.
attuffáre va., neddoppa, -sänka, försänka.
«—’S!, [för]sänka sig, fördjupa, störta sig,
försjunka; nei vizi, (fig.) vältra sig i
laster.
attuffatúra, attuffazióne sf., se
attuffa-mento.
attuffévöle a., där man kan försänka [sig] &c.
attuóso a., verksam, verkande,
attutáre va., lugna, stilla, lindra, mildra;
kufva, dämpa, tygla; döfva, kväfva,
försvaga. <-’3i, lugna sig, stillas, lindras,
attutire va., lugna, stilla; mildra, döfva,
dämpa ; 0 mattslipa, göra matt. o-si, lugna
sig, stillas; upphöra,
aucunio sm., se uccellazione.
audábe a., djärf, oförvägen, dristig; (fig.) fräck,
audacemente adv., djärft, dristigt &c.
audácia sf., djerfhet, dristighet; fräckhet,
audiénza sf., gehör ; företräde ; audiens ; af-,
åhörande ; auditorium, åhöráre ; dei
testimoni, vittnesförhör,
auditoráto sm., syssla, ämbete ss. auditore
(se d. o.).
auditóre sm., åhöráre ; lärjunge ; auskultant ;
bisittáre i åtskilliga domstolar,
auditório a., hörsel-, — sm., auditorium,
filtráre ; hörsal,
audizióne sf., hörande, hörsel ; afhörande.
áuge sm. o. sf., höjdpunkt, spets, råge,
öfvermätt; essere in stå på höjden af
lyckan,
augéllo sm., (poet.) fågel,
auggiáre se abbadia.
augnáre va., gripa, fatta ; klippa, skära
naglar på ; 0 tanda ; snedt genomskära,
augnatura sf., nagelklippning ; 0 snedsli-
pad kant, egg.
auguráie a., augur-.
augurare va., spá, hämta förebud ;
förutsäga ; önska, tillönska ; ■ ii buon giorno,
hälsa god dag.
augurato sm., augursärnbete.
áugure sm., augur, spáman, siáre,
augurio sf., Spådom, förebud; önskan,
lyckönskan.
auguróso a., vidskeplig; male <*•>, som
bådar ondt.
Augusta sf., (geogr.) Augsburg ; (np.)
Augusta.
augustále a., kejserlig.
auguståno a. (sm.), augsburgisk, augsburgare.
auoósto a., vördnadsbjudande, -värd,
upphöjd.
Augosto sm., (np.) August.
áula sf., slottet, hofvet ; [hör-, lär o-, tings]sal,
aula.
aulèdo sm., flöjtblåsare.
áulico a., hof-; hörande till tyska hofVätten.
áulo sm., flöjt.
aumentábile a., som kan ökas &c.
aumentaménto sm., se aumentazione.
aumentáre va., [för-, till-, på]öka, förstora,
utvidga ; gifva påökning ; höja. — vn. o.
’-’SÌ, stiga; [för]ökas, [ti[l]växa, -taga.
aumentativo a., (gram.) för-, tillökande
[betydelsen af ett ord],
aumentatóre sm., en som gör tillägg till en
bok.
aumentazióne Sf tillökning, förhöjning,
auménto sm., augment, tillökning, stegring ;
tillägg, [ti[i]växt ; stigande i värde,
áuna sf., aln[mått].
auncináre va., kröka, böja i form afkrok;
haka fast i ; taga med krok. ~»si, krökas,
bli krokig.
aunghiáre va., gripa, fatta; klippa naglar
på.
aunghiatóra sf., nagelklippning,
áura sf., västanvind, -fläkt; (poet.) luft;
popolare, (fig.) folkgunsten,
auráre va., förgylla,
aurato a., af guld, gyllene ; förgylld,
aurélia sf., puppa.
áureo a., gyllene, af guld ; (fig.) förträfflig;
regola aurea, regula de tri,
aurèola sf., gloria, strålglans, nimbus,
aurétta sf., lätt västanvind, -fläkt,
auricola sf., (anat.) hjärtöra.
auricolare a., hörsel-, öron-; il dito I i 11 -
fingret ; confessione <->>, öronbikt.
aurfcome a., guldlockig.
auriculáre se auricolare.
aurifero a., guldföiande.
auriga sm., (poet.) kusk, körsven,
aurino a., gyllene] förgylld,
aiirispicio se abbadia.
áuro sm., (poet.) guld.
auróra sf., morgonrodnad ; östern; (fig.)
början, gryning; r~> boreale, norrsken.
Aurünci se Ausoni.
ausare va., vänja. — vn., vara van, pläga ;
vara bruklig, i bruk.
ausiliare a., hjälpande, hjälp-, extra,
biträdande ; verbo hjälpverb,
ausiliatóro sm., gynnare, beskyddare;
medhjälpare, meilhrottsling.
ausilio sm., hjälp, bistånd.
Ausóni sm. pl., (1 list.) invånare i Ausonien.
Ausónia sf., (geogr.) Ausonien (gammal
benämning på Italien),
ausónico a., italiensk, italisk.
áuspice sm., beskyddare, gynnare ; augur,
späman, profet ; il re, under konungens
beskydd.
auspicio, ausplzio sm., spádom, förebud ;
skydd, ynnest ; ledning, bistånd,
austeramente adv., strängt, hårdt &c.
austeritá -sy.. strrifhet, amperhet, kärf smak ;
(fig.; stränghet, hårdhet,
austéro a., sträf, amper, kärf (till smaken);
(fig.) hård, sträng
austório sm., skopa, öskar, så.
Australásía se abbadia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
