Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - Bergamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
a centellini, smutta [på] ; darla a ,
(fig.) Inbilla; un affronto, (fig.) smälta,
fördraga en oförrätt ; grosso. F vara
lätt-trogen ; ej vara noga,
Bérgamo i f., (geogr.) Bergamo,
bergamótta sf., bergamott. — a. f:pera
bergainott.
bergamótto sm., bergamotträd.
bèrgolo a., flyktig, lättrogen, lättsinnig,
vankelmodig ; enfaldig.
bericócolo, bericuócolo sm., pepparkaka,
ber fi lo sm., beryll,
berlicche sm., F djäfvulen,
berlina sf., skampåle; en sorts droska,
berlinare; mettere alla låta schavottera;
(fig.) utsätta för allmänt åtlöje,
berlingáccio sm., torsdagen före fettisdagen,
berlingailiólo se abbadia.
berlingáre vn., prata, sladdra, vara
pratsjuk.
berlingatóre, berlinghiére«., pratsjuk; glupsk.
— sm., pratmakare, frossare, storätáre.
berlingózza sf., en sorts folkdans,
berlingózzo sm., en sorts tårta.
Berlino sf., (geogr.) Berlin.
Bermüde (Le) sf., pl., (geogr.)
Bermudas-öarna,
Bérna sf., (geogr.) Bern.
bernácla sf., (zool.) prutgås.
bernardino sm., bernhardinermunk.
Bernardino (il San) sm., (geogr.) Lilla S:t
Bernhard (alppass).
Bernárdo sm., (np.) Bernhard,
berneggiáre vn., skrifva dikter i skämtsam
stil (som Berni).
bernésco, berniésco a., skämtsam, kvick,
humoristisk (som Berni).
Bórni (Francésco), ital. skald
(1490—1536)-bernócchio, bernóccolo sm., knöl, utväxt;
kula, bula, svullnad ; upphöjning på
hufvudskålen ; kvist [i trä] ; avere il di, (fig.)
ha anlag för.
bernoccoláto a., knölig, knutig, kvistig,
berrétta sf., mössa, hufva; barett;
kardinalshatt ; kalott ; da notte, nattmössa ; far
di taga af sig mössan (hatten),
berrettina sf., liten mössa &c.
bsrrettináio sm., mössfabrikant, -handlare,
berrettino sm., liten mössa &c., lufva. — a.,
elak, ondskefull, illvillig,
berrétto sm., mössa [med skärm]; kaskett;
barett.
berrettóne sm., luden [grenadier]mössa ;
husar-, björnskinnsmössa,
berroviére sm., bandit, stråtröfvare,
missdå-dare ; (äfv.) stadstjänare, sbirr, polisbetjänt.
Bersabéa sf., (bibi.) Batseba,
bersagliare va., skjuta på [ngn]; (fig.)
angripa, anfalla, förfölja, ansätta, oroa.
bersaglière sm., ⚓ skarpskytt, tiraljör,
blankare; bersaljer (i italienska hären),
berságlio sm., skott-, måltafia ; (fig.) mål,
sikte, syfte, afsikt,
bèrta sf., skämt, gyckel, drift; (zool.) skata;
0 stenläggareklubba, pålklubba ; dar la
ad uno, drifva, skänta med ngn.
Bèrta sf., (np.) Berta,
bertabéllo se bertovello.
berteggiaménto sm., gyckel, skämt,
berteggiáre ve., drifva [skämt], gyckla med;
göra narr a.: $ slå, drifva, stöta ned med
en pålklubba.
berteggiatóre se abbadia.
bertélle sf pl., hängslen.
bertésca sf., ⚓ en sorts storm tak.
berticéllo se bertovello.
bertolótto (mangiáre a), ata utan att betala
ngt.
bertóne sm., häst med stubbade Oron.
bertovéllo sm., fiskryssja, mjärde; (fig.)
hinder, bryderi.
Bertrándo sm., (np.) Bertram.
bertuccia sf., bertùccio fsm., apa; (fig.) ful
person, markatta; pigliáre la bertuccia, p
taga sig ett rus.
bertuccióne sm., stor apa, markatta; (fig.)
slusk, fuling.
berúzzo, berózzolo sm., toskanska landt-
männens frukost,
bérza sf., ben; levar le berge, fly sin kos,
rymma.
Besanzóne sf., (geogr.) Besan<;on.
bessággine sf., tölpaktighet, dumhet.
Bessarábia sf., (geogr.) Bessarabien.
besseria se bessággine.
bésso a., dum, enfaldig.
bestémmia sf., hädelse, gudsförsmädelse ;
ed, svordom,
bestemmiáre va., häda. — vn., [för]smäda
Gud; uttala hädelser; svärja,
bestemmiatóre sm., hädare, gudsförsmädare;
svärjare.
béstia sf., djur; kreatur; (fig.) dumbom,
far-skalle; bet [i spel]; r- da soma,
lastdragande djur, klöfdjur; ~ feroce, vilddjur;
andare in (fig.) f bli ond, rasande,
bestiáccia sf., odjur; (fig.) nöt, fil.
bestiáio sm., koherde.
bestiáio a., djurisk; (fig.) rå, föaktig, brutal,
dum ; omänsklig,
bestialitá sf., djuriskhet; råhet, grofhet;
dumhet, groft fel.
bestiaiménte adv., djuriskt, rått; enfaldigt,
bestiáme sm., boskap, kreatursuppsättning;
** grosso, nötboskap; #»» minuto,
små-boskap.
bestiário sm., menagerivaktáre; (antik.) en
som kämpade med vilddjur,
bestiolina sf., litet djur, kräk; (fig.) liten
dum stackare, liten gås.
bestiólo sm., litet djur, kräk; (fig.) dum
stackare.
bestióna sf., bestióne fsm., stort djur, odjur;
(fig.) grobian, grof människa; stor
dumbom, fårskalle.
bètel sm., (bot.) betel.
Betelémme, Betlémme sf., (geogr.) Betlehem,
betónica se bettonica.
béttola sf., krog, sämre källare, värdshus;
utvärdshus,
bettolánte sm., pimplare, drinkare,
b etto lètta sf., litet värdshus utanför en stad.
bettoliére sm., krügare.
bettonica sf., (bot.) betonika; essere
conosciuto come la (fig.) F vara känd i orten,
bétula, betólla sf., björk,
beóta sf., drick, klunk; dryck,
béva sf., dryck; grad af mognad hos ungt
vin, så att det är drickbart; essere nella
sua m>, (fig.) F vara i sitt asse, rätta element.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
