Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - bindoleria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bindoleria sf., kanaljen, knep, list, påfund,
ränker.
bindolo sm., härfvel, nystfot; 0 vattenhjul,
tramphjul; (fig.) bedragare, filur;
bedrägeri, knep, list.
blndolóne sm., skälm, bedragare,
bino se abbadia.
binóccolo, binöcolo sm., [dubbel]kikare ;
[dubbel]lornjett.
binómio sm., (mat.) tvåtermig storhet,
bióccolo sm., tofs, flocka, ulltapp; di
lat-te, stockad mjölk ; <—’ di sangue,
blodlef-ver; lana in bioccoli, ull på får;
raccogliere i bioccoli, (fig.) F stå på lur, lyssna,
biódo sm., säf.
biografia sf., lefnadsteckning.
biográfico a., biografisk.
biógrafo sm., lefnadstecknare.
biologia sf., biologi.
biológico a., biologisk.
biólogo sm., biolog.
biondeggiánte a., gulnande.
biondeggiáre vn., vara ljus, blond; blifva
ljusgul, ljusna ; gulna,
biondéllo, biondétto a. (sm.), ljuslett [person],
biondézza sf., ljusgul, blond färg.
biondiccio a., som går i ljusgult.
biondino sm., ljuslett person,
bióndo a., ljus[lagd, -lett, -gul, -hårig];
gull-gul ; blond.
bióscia sf., soppa utan någon smak;
snöslask.
bióscio a., sluddráre; a f, på tvären; på
sned, snedt,
biótto a., naken; eländig,
bipartire va., dela i tu. ~-si, klyfva sig.
bipartito a., delad i tu; tvådelad,
bipartizióne sf., itudelning; delning i två
lika stora delar,
bipede a. (sm.), (zool.) tvåfoting.
bipènne sf., tväryxa, tveeggad [strids]yxa.
blq[q]uádro sm., (mus.) återställningstecken,
birba sf., spjufver, tjufpojke; skälm,
spetsbof, kanalje; (en sorts åkdon): faeton
ka-briolett; ~ matricolata, ärkeskälm,
birbaccióne sm., inpiskad skälm, bof, skurk,
birbánte sm., skälm, lufver, filur,
birbanteggiáre vn., bedraga, lura folk, göra
skälmstycken,
birbantéllo sm., tjufpojke, skälm,
birbanteria sf., bofstreck, -aktighet;
pojkstreck ; bedrägeri, skälmstycke,
birbantescaménte se birbescamente.
birbantésco a., tjufaktig, bedräglig,
birbescaménte adv., bedrägligt, s. en skälm,
birbésco a., bedräglig, tjuf[pojk]aktig.
birbo se abbadia.
birbonata se abbadia.
birbóne sm., skälm, kanalje, filur; spjufver;
f matricoláto, ärkeskälm ; (ss. a.) : un
freddo <—, F en mycket stark köld.
birboneggiáre vn., göra knep, bedraga, lura
folk.
birboneria se abbadia.
birbonescaménte ad-v., bedrägligt, som en
skälm.
birbonésco a., bedräglig, skälmaktig,
bireio a., skel-, skef- 1. vindögd; närsynt,
biréme sf., (hist.) tvåroddare (hos de gamle),
ii ribasso sm., biribispel.
blrichináta sf., pojkaktighet, [tjuf]pojkstreck,
upptåg.
birichino sm., tjufpojke, gatpojke, skälm,
birillo sm., kägla; giuocáre ai birilli, sii
käglor.
Birmánia sf., (geogr.) Birma.
Blrmingam sf,. (geogr.) Birmingham,
biroccino sm., kabriolett ; tilbury.
biróccio sm., halftäckare.
birra sf., öl.
birráglia sf% sbirrer; spioner,
birráio sm., bryggare; värd ä en ölstuga,
birraria, birreria sf., bryggeri; bierhalle,
ölstuga.
birrescaménte adv., som en sbirr.
birrésco a., som tillhör 1. har afseende på
sbirrerna.
bfrro sm., sbirr; spion,
birroviére se berroviere.
bis adv., (sm.), två gånger, ännu en gång,
da capo.
bisácca, bisáccia Sf, ränsel; tiggarpåse;
tornister.
bisánte sm., gammalt bysantinskt guldmynt;
(i //.) [tråd]paljetter,
bisantino a., bysantinsk.
Bisánzio sf., (geogr.) Bysans,
hisáva sf., bisávo fsm., farfars 1. morfars
mor 1. far; farmors 1. mormors mor 1. far.
bisávola, bisávolo se bisava, bisavo.
bisbètico a., nyckfull, egensinnig,
bisbigliaménto sm., hviskning, -ande.
bisbigliare vn., hviska, tissla o. tassla; mura
la.
bisbigliatóre sm., en som hviskar &c.
bisbiglio, bisbiglio sm., hviskning, -ande;
tissel o. tassel, tisslande o. tasslande;
mum-mel, -lande,
bisca sf., spelhus, -bank, -håla.
Biscáglia sf., (geogr.) Biscaya.
biscaiuólo sm., storspelare, dobblare.
biscánto sm., [gat]hörn; (fig.) undangömd
vrå, krypin ; visa, sång.
biscazza sf., spelhåla, näste,
biscazzáre vn., beständigt spela o. dobbla.
— va., spela bort.
biscazzière sm., dobblare; en som håller
spelhus; markör,
bischero sm., skruf på musikinstrument; (fig.)
dummerjöns, fårskalle, nöt.
bischétto sm., [en skomakares] verkbord.
bischizzo sm., nyck, infall; undanflykt;
ordlek (calembour),
biscia sf., snok, orm; a krokigt, sling-
rigt, i bukter,
bisciolo a., som läspar,
biscióne sm., stor snok, orm.
biscolóre a., fläckig, brokig, spräcklig;
tvåfärgad,
biscontórto a., krokig,
biscottare va., omkoka, -steka,
biscottato a., omkokt; hårdbränd,
biscotteria sf., biscuitförsäljning.
biscottino sm., ett slags sockerskorpa, -bröd.
biscótto ce., omkokt, -stekt, -gräddad. —
sm., biscuit; sockerskorpa; skeppsbröd.
biscróma sf., (mus.) 32:dels not.
bisdósso se bardosso.
bisdrùcciolo a., (gram.) som har tonen på
fjärde stafvelsen frän slutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
