- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
64

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - bisessuale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


bisessuále a., (bot.) tvåkönad.
bisestile a.: anno skottår,
bisèsto sm., skottdag.
bisezióne sjr., (geom.) delning i två lika
de-lar.
bisgènero sm., son- 1. dotterdotters man.
bisillabo a., tvåstafvig. — sm., tvåstafvigt
ord.
bislácco a., underlig, besynnerlig, fantastisk,
extravagant.
bislessáre va., förvalla, koka om.
bislungaménte adv., aflångt,
bislóngo a., aflång ; längre på en sida.
bismálva sf., (bot.) altea,
bismóto sm., vismut (metall),
bisnipóte sm., brors 1. systers
son(dotter)-son.
bisnónno sm., farfars 1. morfars far; farmors
1. mormors far.
bisógna S/., syssla, bestyr, göra, verk,
arbete, angelägenhet.
bi80gnáre vn., vara af nöden, nödvändigt,
behöfvas; behöfva,
bisognévole a., nödvändig, nödig, nyttig;
behöfvande, fattig. — sm., nödtorft,
bisógno sm., behof, tarf; brist; nöd, armod;
nödtorft; nödvändighetsvara, förnödenhet;
aver behöfva ; far di <—, behöfvas,
erfordras ; è il mio «->, det passar mig bra ;
al vid förefallande behof, i nödfall,
bisognosaménte adv., fattigt, torftigt,
eländigt.
bisognóso a., behöfvande, torftig,
bisónte sm., bison[oxej.
bissessuále se bisessuale.
bissezióne-s/l, (geom.) delning i två lika delar,
bisslllabo se abbadia.
bisso sm., byssus (art siden);(bot.)mögelsvamp.
bissóna sf., stor gondol.
bissónte se abbadia.
bi8tårda sf., (zool.) trapp.
bistécca sf., biffstek.
bistentáre vn., lefva bekymmersamt.
bistènto sm., nöd.
bisticciaménto sm., grälande, gräl, gnat,
ordväxling, tvist,
bisticciáre vn. o. <~si, häftigt retas, gnab-
bas, gräla, tvista,
bisticcio sm., ordlek (calembour) ; (äfv.) gräl,
gnabb, tvist,
bistfnto a., omfärgad.
bistondáre va., göra rund, afrunda.
bistóndo a., nästan rund.
bistori, bistorlno sm., (läk.) operations-, dis-
sektionsknif, bisturi,
bistórta sf., krokighet ; (bot.) ormnäfva (ört),
bistórto a., krokig, vriden, buktig ; slug,
listig.
blstrattáre va., illa behandla, vara häftig
emot.
bistur) se bistori.
bisólco a., tvåklöfvad.
bisánto a., insmord med fett, flott; unto t
mycket smutsig, oren, snuskig.
Bitlnia sf., (geogr.) Bitynien.
bitórzo, bitórzolo sm., liten svulst, finne ;
kula, bula ; kvist [i trä],
bitorzoláto, bitorzoluto finnig; bucklig;
lenutig, kvistig.
bitte sf., pl., i beting.
bitumáre se bituminar*.
bitúme sm., jordbeck ; m* ii Giudea, asfalt.
bitumináre va., öfverdraga, belägga med
jordbeck.
bituminóso a., jordbeckhaltig ; kådig,
biúta sf., öfverdrag [af kalk, murbruk o. d.]j
anstrykning ; eldfast kitt.
biutáre va., öfverdraga med eldfast ämne;
tillkitta.
biutóso a., lämplig att kitta med; (fig.) seg,
tjock, slemmig,
bivaocáre vn., ⚓ bivuakera ; kampera under
bar himmel.
bivåCCO sm., bivuak[plats] ; bivuakerande
trupp.
bivålve, bivålvo a. (sm.), (naturv.) tvåskalig
[snäcka].
bivio sm., vägskäl, skiljeväg ; korsväg ;
väg-skillnad; (fig.) val mellan två möjligheter ;
tvekan.
bizza sf., vrede, häftighet, uppbrusning;
nyck ; montáre in ~, bli ond, uppbragt,
brusa upp.
bizzarraménte adv., sällsamt, underligt;
ovanligt.
bizzarria sf., underlighet, besynnerlighet;
ovanlighet; underligt lynne, infall, nyck:
vrede.
blzzárro a., underlig, sällsam, besynnerlig,
ovanlig, orimlig, nyckfull, egensinnig ; ond,
uppbragt.
bizzèffe (a) adv., i öfverflöd, i myckenhet.
bizzócchera sf., skrymterska, skenhelgon,
bizzócco, bizzóco a., vidskepligt from.
bi-gott.
bizzóso a.. ond-, argsint, hetlefrad.
bizzüc[c]a, bizzóga sf., sköldpadda,
blandaménte adv., mildt, sakta,
blandiménto sm., smek, -ning, smicker,
blandire va., smeka, smickra, omhulda,
blanditivo a., smekande, -sam.
blandizia sf (oftast i pl.), smek, -ning,
smicker.
blándo a., mild, ljuf, älsklig, smekande;
sakta, svag.
blasfemáre se bestemmiáre.
blasonáre va., måla vapensköld; blasonerá,
förklara, tolka i heraldiska termer,
blasóne sm., [adlig] vapensköld ; vapenkonst,
heraldik.
blasonista sm., en som målar vapensköldar;
kännare af heraldik,
blateráre se blatteráre.
b lätta sf., kackerlacka (torraka).
blatteráre vn., bräka ; (fig.) prata, pladdra,
sladdra.
biatteróne sm., pratmakare, pladdráre.
blèso a., stammande,
blinde sf., Pl., & blindverk; bepansring,
bloccaménto sm., ⚓ blockad, blockering,
bloccáre va., ⚓ blockera, inspärra; (bilj.)
blockera.
bloccatúra sf., blockerande, inspärrande,
blócco sm., X blockad, blockerande, -ering;
‡ block, hop, hög, parti,
blónda sf., blond[er] (spetsar),
bóa sm., boa, jätteorm : (fig.) boa (pälsverk),
boarlna sf., ärta.
boáro sm., oxdrifvare ; oxdränff.
ii0áto sm., bölande, råmande-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free