Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - bombardamento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skin, »om kastade stora stenar; i
bombfartyg; mörsare; (mus.) brumbas,
bombardaménto sm., bombardering,
bombardare va., bombardera,
bombardata sf., bombardskott, mörsareskott.
bombardatóre sm., en som bombarderar,
bombardièra sf., ⚓ (fort.) kanonglugg; &
bombfartyg,
bombardière sm., (gam. &) artillerist [som
kastar bomber],
bombardóne sm., (mus.) ofikleid
(bleckinstrument).
fccmbáto a., kuplg; konvex,
bombettáre vn., pimpla, smutta.
bómbice sm., (zool.) silkesmask, etc.
bómbola sf., liten karaffin,
bomprésso sm., ⚓ bogspröt.
bonáccia sf., lugn, vindstilla, stiltje; (fig.)
lycka, tur.
bonacciáre vn. o. lugna sig; lugna af.
bonáccio a., god fo. snäll, hjärtans god,
harmlös.
bonaccióso a., stilla, lugn.
bonalána sf., inpiskad, slipad karl; dålig
person.
bonaménte adv., rättframt, enkelt.
Bonapárte sm., (hist.) Bonaparte,
bonapartista sm. (a.), bonapartist[isk],
bonariaménte adv., okonstladt; enkelt;
saktmodigt; godhjärtadt; enfaldigt, beskedligt,
bonarietá sf., godmodighet, -lynthet ;
saktmod; godhet,
bonário <*.. godmodig, -lynt ; beskedlig,
godtrogen, [god o.] enfaldig; okonstlad,
bonáso sm., uroxe (vildoxe),
bonavógiia sf., volontär, frivillig [sjöman],
boncinéllo sm., ø krampa, hvarigenom en
låsregel går.
bonétta sf., påse, väska,
bonétto sm., ‡ mössa, hufva ; (fort.) bonnett.
bongustáio se buongustaio.
bongásto sm., [god] smak.
Bcnifåcio (Lo Bocche di), (geogr.) Bonifa-
cius-sundet.
bonifica sf., bonificaménto fsm., förbättring;
försättande i ett för hälsan sundt tillstånd,
dränering [af sumpiga trakter],
bonificáre va., förbättra, sätta i bättre skick
(om jord); göra sund, rena, dränera; fylla
hvad som brister; godtgöra, fylla, ersätta
(gifva skadestånd) (hand.) uppföra i
räkning. /-si, förbättras &c.; bli bättre,
bonificazióne se abbadia.
Bónna sf., (geogr.) Bonn.
bonomfa sf., godsinthet, godhjärtenhet;
lättrogenhet.
bonómo sm., hedersman; godmodig
människa; (i tilltal :) min vän.
bontá sf., godhet, duglighet, styrka, fasthet ;
godhjärtenhet; godmodighet; artighet,
bontempóne sm., goddagspilt.
bónzo sm., bonz, japansk 1. kinesisk präst,
boóte sm., (astron.) stjärnbilden
björnvakta-ren.
boráce sm., (kem.) borax,
borácico a.: acido <—, boraxsyra.
boráto sm., (kem.) boraxsyradt salt.
borbogliaménto se borboglimene.
borbogliare vn., mumla, brumma, knorra,
muttra ; sorla, plaska, kurra.
borbogliménto, borboglio sm., mullrande,
knorrande, knot; sorl, kurrande.
Borbóne sm., (hist.) Bourbon,
borbonése a., bourbonsk. — sm., anhängare
af Bourbonerna,
borborigmo sm., (läk.) buller af väder i
magen.
borbottaménto sm., mummel, knot,
brummande; buller i magen,
borbottáre vn., mumla, knota, brumma,
grumsa. — va., mumla,
borbottatóre sm., knarr, brumbjörn.
borbottino sm., butelj med trång hals ; (kok.)
ragu, utsökt maträtt,
borbottio sm., doft mummel, sorl ; kurrande
i magen.
borbottóne sm., knarr, brumbjörn.
bórchia sf., metallplåt, buckla [på seldon
o. d.], upphöjdt metallarbete, beslag,
borchiáio sm., en som gör upphöjda arbeten
&c.
bordáglia sf., slödder, pack.
bordáre va., slå, piska; bordlägga,
belägga med plankor; ‡ kanta. — vn.,
arbeta ut sig.
bordáta sf., ⚓ lof, slag[bog] ; bredsida ; glatt
lag, salfva.
bordatino sm., bolstervar; hamptyg.
bordáto sm., bolstervar. — a., ‡ kantad,
bordatura sf., i. bordläggning ; ‡ kantning,
bård, frans, garnering,
bordeggiáre vn., i kryssa, lofvera.
bordelése sm., invånare i Bordeaux,
bordéllo sm., bordell; (fig.) larm, oväsen,
buller.
bórdo sm., bord, sida ; slag, lof, bordsida;
‡ bård, kant, galon ; andar a /—, gå
ombord, inskeppa sig; uomo d’alto /—, (fig.)
betydande, inflytelserik person ; girar di rf,
stagvända; (fig.) afbryta ett samtal.
Bordó sf., (geogr.) Bordeaux,
bordóne sm., pilgrimsstaf ; fjun; (mus.)
brumbas; tenere <— ad uno, (fig.) vara öfverens
med ngn; gifva ngn en handräckning,
bórea sm., nordan[vind].
boreále, bóreo a., nordlig, nord-,
borg áta sf., liten köping,
borghése sm., borgare; borgerlig, civil
person; F »fisk». — a., borgerlig; cucina —,
husmanskost.
borghesía sf., borgerskap, borgarstånd,
borgh étto sm., liten by, liten köping,
borghigiáno sm., förstadsbo; byaman,
borgognóne sm., (geogr.) burgunder.
bórgo sm., liten köping; förstad.
Borgógna sf., (geogr.) Bourgogne.
borgolfno sm., blus, arbets-, stallrock.
borgomastro sm., borgmästáre,
bória sf., högmod, högfärd, högdragenbet,
fåfänga.
boriáre vn. o. /~si, högmodas, -färdas,
bo ri åta Sf, strunt-, lapprisak.
bórico a.: acido <—, bor[ax]syra.
boriosaménte adv., högmodigt, -färdigt,
borióso a., högmodig, -färdig, -dragen.
Bórmida sf (geogr.) flod i Italien.
Bornéo sf., (geogr.) Borneo,
bórni sm. pl., (ark.) bindstenar I en mur.
bórnio a., närsynt; enögrd.
bóro sm., (kem.) bor (metalloxid).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
