Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - bozzo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. bózzo {utt. med tonande *), sm., [vatten-]
puss, pöl.
bozzoláro sm., ett slags bakelse (vindböjtel);
fin-, sockerbagare,
bózzolo sm., knöl, svullnad ; kokong ;
kvarn-kappe, skäppa ; tapp, tofs af ull ’,/are il —,
spinna in sig (om silkesmasken),
bozzolóso, bozzoláio a., ojämn, skroflig,
ruggig, trasslig,
bozzóne sm., får, hammel; (fig.) odugling.
Brabánte sm., (geogr.) Brabant,
braca sf., & Slinga, länga; blöja; 0 (mur.)
hisståg; (fig.) prat om andra människor,
förtal ; (i //.) se brache.
bracalóne: calze a —, strumpor, som falla
ner öfver skodonen.
bracáto a.: grasso —, mycket tjock o. fet.
brácca Sf., spárhund, jakthund (hynda).
braccáre va. o. vn., (jäg.) uppspára; (fig.)
vädra [upp], snoka [efter].
braccó8C0 a., hörande till armen, arm-,
braccétto sm., liten arm; andare a —, gå
arm i arm ; tenere a —, bjuda armen åt.
braccheggiáre se braccáre.
bracchéggio sm., (jag.) uppspárande,
braccherfa sf., hundkoppel, -skara,
bracchiére sm., (jäg-) »pikör».
bracciále sm., (gam. &) armskena, -skärm;
0 armhålk, -betäckning,
braccialétto sm., armband,
bracciánte sm., arbetáre.
bracci áta sf., fång; a bracciate, fångtals,
bracciatèlla sf., litet fång; knippe,
bracciatúra sf., uppmätning med armen;
längd, famnlängd,
bracciére sm., en dams uppvaktande
kavaljer.
bracciésco se braccesco.
bráccio sm. (i pl. le braccia), arm; hand,
-kraft; (fig.) makt, stöd, inflytande; famn
(mått) ; gren ; arbetskraft, arbetáre ; tø arm
[i maskindel]; di leva. hafstång; ~ di
mare, hafsarm, sund; — di terra, udde,
näs ; — di croce, tvärslå, arm ; — di
stantuffo, pumpstång; il — secolare, världsliga
makten ; a —, med handkraft, med
armstyrka; i öfverflöd; aver sulle braccia, F
hafva [ngn] på halsen ; mi cascan le braccia,
(fig.) F jag förlorar modet; darsi in — a,
(fig.) öfverlämna sig åt.
bracciólo, bracciuólo sm., armstöd ;
bröstvärn, ledstång; armstöd på en stol; sedia
a bracciuoli. arm-, länstol,
brácco sm., spárhund, jakthund; — da
seguito, stöfvare ; — da fermo, rapphönshund,
— da leva, vindthund ; — da punta, da
presa, fågelhund,
bráce sf., kolglöd, [glödande] kol; cadere
dalla padella nella —, (fig.) komma ur askan
1 elden.
bráche sf., pl., byxor (eg. knäbyxor); le —
gli cascano, F han förlorar modet,
brachétta sf., [byx]julp.
brachiale a., (anat.) hörande till armen,
brachieråio " sm., en som tillverkar
bråckband.
brachière sm., (kir.) bråckband.
brécia se brace.
braciaio sm., kolfat.
braciaiuóle sm., kolhandlare,
bracière sm., kolpanna, fyrfat,
bracino sm., kolhandlare; (fig.) snuskig,
smutsig människa, unge.
bracióla, braciuóla sf., (kok.) haistradt
kalf- 1. svinkött, halstrad kotlett ; — di bue.
biffstek.
bracmåno m. fl., se bramino etc.
brácc sm., dy, gyttja.
bracóne sm., vida knäbyxor ; (fig.) en sona
lägger sig i andras affärer; feg stackare,
kruka.
bradipo sm., (zool.) trögdjur, sengångare.
brádo a., vild. — sm., ung oxe, stut.
b rága se braca o. brache.
bråge, brágia se brace.
brágo se braco.
Braháma sm., (myt.) Brahma.
braitáre vn., skrika, skråla.
bráma sf., ifrig önskan, åtrå; lystnad, stark
begärelse; längtan,
bramábile a.,önskvärd,
bramanglére sm., (kok.) ett slags
skarpsås.
bramáre va., ifrigt eftersträfva, åtrå, begära,
ha lust, begärelse till.
bramlnfsmo sm., braminernas lära.
bramino sm., bramin.
bramire vn., skria som hjorten i brunsten ;
ryta, tjuta,
bramito sm., hjortens skri ; rytande, tjut.
bramosaménte adv., ifrigt, lidelsefullt,
bramosía, bramositá sf., lystnad, åtrå, stark
begärelse,
bramóso a., fiken, lysten, ifrig,
branca sf., klo; ram, tass, fot med klor;
gren ; (fig.) utgrening ; — di scala, trappa
mellan tvenne afsatser.
brancáre va., fatta med klorna; gripa,
snappa ät sig.
brancáta sf., en hand full; hugg med
klorna.
bránchie sf., pl., (zool.) gälar,
brancicaménto sm., vidrörande,
brancicare va., vidröra, taga 1. känna på.
brancicatúra Sf., se brancicaménto.
brancicóne adv., famlande ; på händer o.
fötter, på alla fyra.
bránco </i>sm.</i>, [boskaps]hjord ; skock ; hop,
skara, flock, hord.
brancoláre va., famla, trefva ; trefva sig
fram ; (fig.) vara villrådig,
brancolóne, brancolóni adv., famlande,
trefvande ; osäkert ; på alla fyra.
bránda sf., hängmatta ; koj.
brandeburghése a. (sm.), brandenburgsk,
brandenburgare.
Brandebùrgo sm., (geogr.) Brandenburg,
brandéllo sm., trasa, lapp, slarfva ; litet
stycke, smula, dugg.
brandiménto sm., svängande &c.
brandire va., svänga, skaka. — vn., skaka,
darra, gunga, vackla,
brandistócco sm., (gam. &) ett slags
kastspjut.
brándo sm., (poet.) tveeggadt svärd, värja;
(äfv.) ringdans,
bráno sm., trasa, lapp, slarfva; (fig.) stycke,
bit. utdrag, fragrment [af ett tal, ur en bok]}
a brani, bitvis, i bitar; i trasor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
