- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
70

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - brinare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


brináre vn., frysa, falla rimfrost,
b ri ri áta sf., rimfrost.
bririáto a.. hvit, betackt af rimfrost? (fig.)
grånande, gråsprängd,
brincéllo sm., köttstycke,
brindáre vn., skåla, föreslå en skål, hålla
skåltal (a för),
brindéllo sm., trasa, stycke, si arf va.
brindellóne sm., trashank,
brindisi sm., skål, skåltal; far —, hålla ett
skåltal (a för).
Brindisi sf., (geogr.) Brindisi,
brio sm., lif, liflighet ; (fig.) brio, eld o.
styrka.
briónia sf., (bot.) hundrofva.
briosamente adv., med lif, med brio.
brióso a., liflig, full af brio.
briscola sf., ett slags kortspel ; trumf i
detta spel.
brividio sm., ständiga rysningar,
frossbrytningar.
brivido sm., rysning, frysning, frossbrytning;
avere i brividi, ha frossbrytningar ; (fig.)
skälfva, darra, rysa ; far venire i brividi,
(äfv. fig.) komina ngn att rysa, skälfva,
brizzoláto a., prickig, spräcklig, fläckig;
grånande, gråsprängd,
brizzolatura sf., prickighet, fläckar ; grå-
sprängdt hår.
brócca sf., vattenkrus; vattenkanna;
trädgårds-, fruktkorg ; kvist ; (äfv.) prick på
skottafla ; dare in —, träffa pricken,
broccáre va., sporra ; $ väfva med inslag
af guld-, silfvertråd 1. silke,
broccåta-s f., hugg m. sporre ; slag, stöt, hugg.
broccatéllo sm., brokatell ; ett slags marmor,
broccáto sm., [guld-, silfver]brokad ; pål-
verk ; palissad, staket,
brócche sf., pl., stift, nubb.
brocchétta sf., småspik, nubb.
brocchétto sm., litet krus; skott, telning,
brócco sm., skott, telning, späd kvist ; knut,
ögla ; sticka, flisa ; prick på skottafla ; dare
nel —, träffa pricken; (fig.) gissa rätt.
bróccolo sm., ett slags kål; skott, telnkig;
(fig.) dummerjöns, färskalie.
broccolóso, broccolóto, broccóso a., som
har skott, telningar; knutig.
bróda sf., spad; fattigsoppa, soppa utan
någon smak, »skval», »diskvatten» ;
smutsigt vatten, lervälling; andare in —, F
vara utom sig af glädje,
brodáia sf., dålig buljong, »diskvatten»,
brodettáto a., kokt i buljong,
brodétto sm., spad; (kok.) köttsoppa med
ägg; (fig.) p gift, förgiftad dryck,
brodiglia sf., gyttjevatten; dy.
bródo sm., buljong, köttsoppa; spad; sås,
köttsaft ; soppa, som silas ; — lungo,
utspädd buljong; spad ; — ristretto, stark
buljong, kraftsoppa,
brodolóso a., smutsig, smörjig,
brodóso a., som innehåller mycket spad;
tunn, utspädd; (fig.) uttänjd, långrandig,
-trådig ; una passata troppo brodosa, en
alltför tunn puré.
brogtiáre vn. ställa till uppror, smida
ränker, intrigera, stämpla ; vimla, kräla, myllra,
bróglio sm., intriger, ränker, anslag,
stämpling- ; uppror.
brólo sm., fruktträdgård ; (fig.) girland, krans.
b rom áto sm., (kem.) bromsyradt salt.
brómico a., (kem.) brom-.
brómo sm., (kem.) brom.
b ro móro sm.; — di potassio, bromkalium.
brónca sf., stör.
brónchi sm. pl., (anat.) bronker.
bronchiále a., (anat.) som har afseende på
luftrörsgrenarna, luftrörs-,
bronchite sf., (läk.) bronkit, bröst-,
luftrörskatarr.
bróncio sm., dåligt lynne, sur min; agg;
fare 1. tenere il —, se [sur]mulen, förtretad
ut ; visa (göra) sura miner ; pigliáre il —,
bli ond, förtretad,
brónco sm., stam, stubbe ; stör; (i pl.) snår,
buskar.
broncóne sm., stor stubbe; afhuggen gren;
stör.
brontolaménto sm., knot, knorrande,
brummande, mummel,
brontoláre va., mumla. —- vn., brumma,
gräla, knota, muttra,
brontolio sm., mummel, knot, muttrande;
ii — del tuono, (fig.) åskans mullrande,
brontolóne sm., brumbjörn, k narr, tvärvigg,
bronzére va., ⚙ bronsera, brons-, svartfärga,
bronzatura sf., ⚓ bronsfärg[ning].
brónzeo a., bronsfärgad.
bronziére sm., bronsmålare,
bronzina sf., bronsskifva; # lager för en
rörlig panna,
bronzino a., bronsfärgad ; (fig.) sol-,
brunbränd.
bronzista sm., en som arbetar i brons;
bronsgjutáre.
brónzo sm., brons; koppar; klockmetall;
bronsstaty; i sacri bronzi, (poet.)
kyrkklockorna ; i bronzi guerrieri, kanonerna ;
un cielo di —, (fig.) torr o. varm väderlek,
brucáre va., äta, gnaga [som maskar]; [af-]
beta; bläda, aflöfva; flå; (fig.) borttaga,
brucatura sf., blädning &c.
brúccio sm., en sorts ost.
bruciábiie a., som kan 1. förtjänar att
brännas.
bruciacaffè sm., kaffebrännare.
bruciacchiáre va., förbränna, -torka, sveda;
ikok.) hålla öfver 1. framför elden,
bruciaménto sm., förbränning ; brand,
bruciánte a., brännande, -het.
bruciapélo (a), inpå lifvet, på nära håll;
midt i ansiktet, burdus,
bruciårel. va., [af-, för-, upp]bränna ; sticka i
brand; brännskada; låta bli bränd ioni
mat) ; svedja ; förtorka, skada ; — la scuola,
F skolka skolan. — II. vn., [för]brinna,
brinna upp ; brännas vid, svedas, bli bränd ;
(fig.) vara het, hetta; f vara pank.
bruciáta sf., stekt kastanje.
bruciatáio i»*., en som säljer stekta kastanjer,
bruciaticcio sm., smak 1. lukt af [vid]brändt ;
saper di —, smaka vidbrändt.
bruciáto a. o. pp., bränd ; sol-, brunbränd,
brynt; rödbrun (om häst),
bruciatura sf., förbränning» brand;
svedjande; brännskada; frostskada,
brucfo sm., stickning, klåda,
brócio sin., löfmask, insektlarv; märke f
mas»-bok, bokmärke.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free