Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - calcinaio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grus, sten efter en byggnad ; (äfv.) ett slags
sjukdom hos roffåglar,
calcináio sm., kalkgrop; kar till garfning;
en som bereder kalk.
calcináre va., (kem.) kalcinera, oxidera;
(agr.) kalka,
oalcinatúra sf.. (agr.) kalkning.
oalcinazióne sf., (kem.) kalcinering.
calcino sm., ett slags sjukdom hos
silkesmasken.
cálcio sm., spark; stång, skaft; gevärskolf;
(miner.) kalcium,
cai c i strù zzo se calcestruzzo.
calcite sm., (miner.) röd atramentsten.
calcitránte a., obändig, tredsk, istadig, som
slår bakut (om hästar); (fig.) motsträfvig,
-spänstig, gensträfvig, halsstarrig.
oalcitráre vn., slå 1. sparka bakut (om
hästar); (fig.) spjärna, streta emot, vara
motspänstig, tredsk, sätta sig emot.
oalcitrazióne sf., (om häst:) spark; (fig.)
motspänstighet, tredska, motstånd,
calcitróso a., som slår bakut; (fig.)
motspänstig, gensträfvig.
Cái CO sm., kalkering.
calcografia sf., kopparstick[arkonst].
calcógrafo sm., kopparstickare,
cálcola sf., tramp [på väfstol],
calcolábile a., beräknelig, som kan
beräknas.
oalcoláre va., [ut-, be-, öfver]räkna;
öfver-slå, betänka ; anse, tro ; tänka, ämna, ärna.
oaloolatóre sm., räknekarl; [ut]räknare. —
a., beräknande, klok.
calcolazióne sf., beräkning,
oálcoio sm., ut-, beräkning, kalkyl,
ofver-slag; räknekonst; räkning; (läk.) [-sten-[gyttring[-] {+sten-
[gyttring]+} ; far calcoli, [ut-, be]räkna ; far
— su, räkna, lita på ; tener — di, taga i
betraktande, beräkning,
calcolóso a., (läk.) behäftad med,
härrörande af stenplågor; sten-,
Cálda sf., 0 värmning, hetta; (läk.)
lungsäcksinflammation.
Caldáia sf., koppar-, järn-, ångpanna; kittel,
caldaiáta sf., en kittel full.
Caldáio sm., kittel,
caldalléssa sf., kokt kastanje.
caldaménte adv., varmt, ifrigt, enträget,
caldána sf., stark hetta; upphettning; (läk.)
lungsäcksinflammation, håll i sidan,
caldanino sm., liten fyrpanna &c.
Caldáno sm., fyrpanna, -fat; fot-, sängvär-
mare ; torkugn,
caldarrostáio sm., försäljare af stekta
kastanjer.
caldarróste sf., pl., stekta kastanjer.
Caldèa sf., (geogr.) Kaldeen.
caldeggiare va., gynna, understödja,
främja, beskydda.
Caldèo sm., kaldeer; kaldeiska språket.
Calderáio sm., kopparslagare,
calderéiio, oalderino se cardellino.
Calderóne sm., koppar-, ångpanna; stor
kittel.
Calderótto sm., kittel, panna,
calderuóla sf., liten kittel,
caldézza, calditá sf., värme, hetta; (fig.)
ifver, eld.
eåido I. o-, varm, bet; värmande; (fig.) pas-
sionerad, ifrig, eldig, liflig, häftig; brunstig;
piangere a cald’occhi, gráta bittra tårar.
— II. sm., värme, hetta ; ifver, eld ; brunst ;
il — dell’estate, sommarvärmen; aver —,
vara varm ;fa —, det är varmt. — III. adv.,
varmt ; — —, nyligen ; genast, omedelbart,
calduccio a., ljum. — sm., tempererad
värme,
caldúra sf., stor hetta,
calefaciènte a., (läk.) hettande, hetsig,
calefattóre sm., kokapparat, kokugn.
calefazióne sf., uppvärmning ; (läk.) hetta,
caléggioli sm. pl., små vassrör, -strån,
caleidoscópio sm., kaleidoskop.
calendário sm., almanacka, kalender,
calénde sf., pl., första dagen i hvarje
månad (hos romarna) ; rimandare alle —
greche, f uppskjuta till obestämd tid.
calenzuólo sm., grönsiska.
Calepino sm., latinsk ordbok, glosbok;
an-tecknings-, annotationsbok ; omfångsrik
ordbok; essere un —, f vara en riktig
poly-glott.
calére vn. o. opers., betyda, vara af vikt ;
bry sig om; non me ne cale, jag bryr mig
ej därom ; det angår mig ej ; se vi cale di
me, om ni hyser den ringaste tillgifvenhet
för mig ; avere 1. mettere in non cale, icke
fästa vikt, afseende vid; icke bry sig om.
calèsse, sm., kalesch.
calessina sf., calessino fsm., kabriolett.
calésso se calesse.
calettáre va., tø samman-, hopfoga, -sätta,
oalettatóra sf., ⚓ samman-, hopfogning.
Cáli sm., (bot.) sodaört,
calia sf., guldstoff, -filspán.
calibeáto a., (farm.) försatt med stål.
calibráre va., ⚓ uppmäta kalibern ; afpassa,
calibratóio sm., ⚓ kalibertolk.
calibro, cálibro sm., ⚙ o. & kaliber, lyra,
schablon; mall, modell, mönster, patron;
(fig.) en persons stånd, värde, halt,
beskaffenhet, art, skrot o. korn.
cálice sm., nattvardskalk; bägare; glas; (bot.)
blomfoder, -kalk.
calicó sm., kalikå,
califfáto sm., kalifat, -värdighet,
califfo sm., kalif.
Galifórnia sf., (geogr.) Kalifornien.
Caligine sf., dimma, töcken ; töcknighet,
solrök; (fig.) mörker,
caliginóso a., dimmig, töcknig; (fig.) mörk,
dyster.
Calisto sm., (hist.) Kalixtus.
cálla, calláia Sf, genomgång; öppning i
gärdesgård, uthuggning ; gångstig ;
öppning på damm 1. sluss,
callaiuóla sf., kaninnät.
Cái le sm., gränd, gata; gångstig,
calliditá sf., slughet,
cállido a., slug, listig,
callifugo sm., medel mot liktornar.
Calligrafia sf., skönskrifning[skonst],
skönskrift, handstil,
oalligraficaménte adv., efter skönskrifning»-
konstens regler,
calligráfico a., beträffande skönskrifning,
sköiiskrifnings-.
Calligrafo sm., skönskrifvare, kalligraf.
callfSta sm., liktornsoperatör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
