Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - callo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cállo sm., hårdnad I huden, valk, knöl;
liktorn ; /are il a. r vänja sig vid.
Oaiscsitá sf., valkighet ; valk; hårdnad,
callóso, callóto a., valkig, knölig; hård,
hårdnad.
Célma sf., & vindstilla, stiltje ; (fig.) ro, lugn;
(hand.) ringa efterfrågan, flauliet.
calmánte a. {sm.). (Iak.) lugnande, stillande
[medel].
Oaimáre va., lugna, stilla, mildra. — vn. o.
~si, Æ, sakta a.: (fig.) lugna sig.
calmeria sf., långvarig vindstilla,
calmière sm., brödpris [fastställdt af [-borgmästaren],-] {+borg-
mästaren],+}
calmucchi sm. pl., (hist.) kalmucker.
Cälmo a., lugn, stilla; (hand.) flau.
Cáio sm., nedstigande, -tagande, -hissande,
-sänkande; afbränning, förlust;
förminskning, afslag [i pris], nedsättning,
afprut-ning; (fig.) minskning; försämring,
calócchia sf., stör, stång,
caiomeláno sm., (kem., farm.) kalomel.
Calóre sm., värme, hetta; (fig.) eld, ifver,
nit, flit; skyndsamhet; prendere bli
het, varm.
caloria sf., (fys.) värmeenhet ; (agr.) gödning,
calórico sm., (fys.) värmeämnet, värmet,
caioriferáio sm., kakelugnsmakare.
Calorifero a., värmeledande. — sm.,
värmeledningsapparat, kakelugn,
calorifico a., värmegifvande; värmande;
värme-.
oalorimetrfa sf., (fys.) värmets uppmätning,
calorimetro sm., (fys.) värmemätáre,
calorosaménte adv., varmt; med värme,
ifver, nit, skyndsamt, ifrigt.
Caloróso sm., varm, het[sig]; hettande;
eldig, ifrig, nitisk.
Caióscie sf., pl., % galoscher,
calótta sf., kalott, lufva; (fig.) präster; &
(urm.) plåten öfver fjädern pá ett ur; (ark.)
lågt, sfäriskt hvalf.
Calpestaménto sm., stampande, -ning &c.
Calpestare va., trampa [under fötterna], för-,
ned-, tilltrampa; (fig. äfv.) förakta
caipestáta sf., banad, tilltrampad väg;
far-landsväg.
Calpestatóre sm., en som trampar under
fötterna.
Calpestio sm., [ljud af ständigt] stampande,
-ning, tramp; hofslag.
Cálta sf., (bot.) ringblomma,
caiterire va., rispa, [upp]rista.
calterito a., (fig.) slug, listig,
caiteritóra sf., skråma, rispa.
cal00[g]ine</b> sf., dun; fjun; mjöldamm.
Calunnia sf., för-, baktal, smädelse,
caiunniáre va., baktala; förtala, smäda,
svärta.
calunniatóre sm., baktalare,
calunniosarnéntearfp.» smädligt; falskeligen.
calunnióso a., smädlig, lastelig.
Calvário sm., (bibi.) Hufvudskalleplatsen,
Golgata; (fig.) törnestig,
calvéllo 1. grano calvéllo sm., glashvete,
spelt.
calvézza sf., [flint]skallighet.
calvinismo sm., kalvinism.
Calvinista sm., kalvinist; hugenott.
Calvino sm., (hist.) Kalvin.
calvizie sf., [flint]skallighet.
Cålvo a. (sm.), [flint]skallig, kal [person].
Cáiza sf., strumpa; filtrerduk; veke; 0 ring,
hålk, doppsko ; far calze, sticka strumpor.
Calzaiuólo sm., strumpväfvare, -stickare.
calzaménto sm., se calzatura.
calzánte a., lätt att draga på (om strumpor);
som sitter väl, åtsittande; (fig.) lämplig,
passande, afpassad.
Calzáre I. va., pådraga, -taga [skor,
strumpor, etc.]; sättaskor, etc. på; göra skor, etc.
åt; kila, sätta kil under. — II. vn., sitta
väl, passa (om skodon, etc.); (fig.) vara
lämplig, läglig ; questo non mi calza, det
passar sig illa för mig; una risposta che
calza, ett svar, som träffar hufvudet på
spiken. — III. sm., fotbeklädnad, skodon,
oatzarétto sm., halfstöfvel, känga,
oalzarino sm., fotbeklädnad; skodon,
calzarótto sm., socka,
calzatóia sf., calzatóio fsm., skohorn L rem
till skors pådragning.
calzatúra sf., fotbeklädnad, skodon,
calzerótto sm., halfstrumpa ; socka,
calzétta sf., [half|strumpa; veke.
calzettáia sf., strumpväfverska, -stickerska ;
en som stoppar strumpor.
Calzettáio sm., strumpväfvare.
calzino sm., halfstrumpa.
oalzoláio, calzoláro sm., skomakare.
Calzoleria sf., skomakarverkstad, skohandel.
Calzóni sm. pl., byxor, benkläder.
Calzuólo sm., ring, hålk, doppsko ; kil,
klots.
Carn sm., (bibi.) Kam.
camáglio sm., (gam. &) kragen på en
pansarskjorta.
camaldolé[n]se sm., (hist.) kamaldulenser-
munk.
Camáldoll sf., (geogr.) stad i Toskana.
camaleónte sm., kameleont; (fig.) ostadig
människa,
camamdla sf., (bot.) kam om i il, -te.
camangiáre sm., (kok.) grönsaker; [mat-]
rätt, sofvel ; föda, mat.
camarilla sf., hofcirkel, parti, som har
inflytande vid hofvet 1. på de allmänna
ärendena ; (fig.) kotteri,
camarlingáto sm., kardinal-, statssekretariat,
camarlingo sm., kardinalstatssekreteráre ;
räntmästáre, kassaförvaltáre,
camárra sf., (ridk.) en sorts kapson med
spetsiga tänder,
camatáre va., slå, piska,
camáto sm., spö, rotting,
camáuro sm., påflig mössa,
cambiábile a., föränderlig, ostadig,
ombyt-lig.
cambiále sf., växel ; scaduta, förfallen
växel.
cambiaménto sm., för-, omändring,
omväxling, -byte; di fronte, & svängning,
frontförändring,
cambiamonéte sm., [penning]växlare.
Oambiáre I. va., bort-, om-, utbyta, växla;
förväxla, -blanda; ändra, rubba, förvandla;
skifta; ömsa linne, kläder på; ~ le
sentinelle 1. la guardia, aflösa en vakt. — II.
vn.. förändras; växla [om] ; byta om, ömsa,
bli annorlunda ; försämras ; ~ di pareri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
