Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - conto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hörligt; al di beständigt,
oupphörligt, i ett.
QÖnto I. sm., beräkning; räkenskap,
redovisning; konto; räkning, nota; uppgörelse;
betydenhet, vikt; reda; (äfv.) berättelse;
corrente, konto-kurant; *■» presuntivo,
kostnadsförslag ; f preventivo, utgift- o.
inkomstförslag ; a på afbetalning;
mettere a <-’, debitera ; levare un göra
kontoutdrag ; la Corte dei Conti, kammarrätten;
uomo di f, betydande man; avere 1.
tenere in t—, värdera, skatta; cosa di niun
r*, bagatell ; sul r* di, ‡ på ngns räkning;
rörande, i fråga om; in nessun ~, per
niun på intet vis, i intet afseende ; al
ßn de’ conti, när allt kommer omkring; a
buon ~>, emellertid ; far t* dt’, ämna, ärna;
räkna på; tener i** di, fästa afseende vid,
bry sig om ; torna det är mödan värdt,
det är fördelaktigt. — II. a. (pp. af
contáre), berättad &c.; bekant, klar, tydlig;
skicklig; berömd,
contórcere va., vrida, dreja, sno; förvrida,
göra sned, skef. ~si, vrida sig; göra
grimaser; förvridas, vanställas,
contorciménto sm., vridning, förvridning.
Contornáre va., teckna konturerna till;
omgifva. »—Si, omgifva sig, samla omkring
sig; a, taga sin tillflykt till, anlita.
Contórno sm., kontur, ytterlinje, omkrets,
omfång; yttre drag; kant; omgifning;
tillbehör ; garnering på maträtter ; bemödande.
Contorsióne sf., vridning; förvridning.
Contórto a. o. pp.. vriden, snodd ; förvriden ;
förvänd; elak.
CÓntra se contro.
contrabbandière sm., smugglare,
lurendrejat.
contrabbándo sm., smuggleri, lurendrejeri ;
underslef; insmugglade varor; di
olagligt, i smyg, i hemlighet.
Contrabbassista sm., (mus.) en som spelar
kontrabas.
oontrabbásso sm., (mus.) kontrabas.
contrabbilanciáre va., mot-, uppväga (äfv.
fig.).
contrabbórdo sm., ⚓ förhydning.
contraccambiáre va., ut-, bortbyta;
veder-gälla, löna, ersätta; återgälda; besvara [en
visit] ; reciprocera [en hälsning] ; betala
vänskap med vänskap,
eontraccámbio sm., utbyte; belöning, lön,
vedergällning [för åtnjutet godt] ; erkänsla,
gen-, återtjänst ; in f, till vedergällning, i
ersättning; rendere il ~, betala lika mot
lika.
contraccássa sf., dubbelboett [på ur],
contracchiáve sf., falsk nyckel, dyrk ; (ark.)
närmaste stenen till slutstenen i ett hvalf,
contraccifera, contraccifra sf., nyckel, klav
till ett chifferalfabet.
contraccólpo sm., återstudsning, -stöt, -slag;
återverkan, -ning, återkänning, följd,
contraclfera se abbadia.
contráda sf., gata ; stadsdel ; trakt ;
fädernesland.
contraddánza sf., kontradans,
contraddétta sf., oontraddétto fsm.,
motsägelse, gensägelse; (jur.) genmäle, replik,
eontraddire vn., motsäga, säga emot. — va.,
motsäga, bestrida, vederlägga ; stå, vara i
strid med; motverka, <~si, motsäga sig,
hvarandra, vara stridig sins emellan,
contraddistinguere va., utmärka,
känneteckna; märka med kontramärke,
oontraddistinzióne sf., tydligt utmärkande,
contraddittore sm., motsägare, -ståndare,
contraddittoria sf., motsats,
contraddittoriaménte adv., stridigt,
kontradiktoriska
contraddittório a., motsägande,-stridig,
oförenlig; (jur.) som afgöres i parternas
närvaro 1. efter deras hörande,
contraddizióne sf., motsägelse; stridighet;
motstånd ; hinder; spirito di
motsägelse-anda.
contraddóte sf., en hustrus förmånsrätt i boet,
morgongåfva,
contradlre o. häri., se contraddire m. fl.
contradóte se abbadia.
Contraénte a. (sm.), sammandragande ; kon-
traherande; kontrahent,
contrafáre etc., se contraffare etc.
contraffaccia sf., det som är motsatt, midt
emot.
contraffacitóre se abbadia.
contraffáre va., [efter]härma, efterapa; ställa
sig såsom, låtsa vara ; förfalska ; för-,
vanställa. — vn.: f a, göra emot, bryta emot.
f~si, förställa sig; efterhärmas,
contraffátto a. o. pp.. förställd; efterapad;
ful, vanskaplig; förfalskad,
contraffattóre sm., eftertryckare, -apare,
-göráre ; härmare.
contraffattila, contraffazióne sf., olofligt
eftertryck, -görande, -apning ; förfalskning,
contraffinéstra sf., dubbelfönster.
COntraffódera sf., mellanfoder; dubbelt
foder; abito a stoppad, vadderad rock,
contraffórte sm., (ark.) stödjemur; (geogr.)
sidokedja, -gren; järnstång [för fönster o.
dörrar].
COntraffósSO sm., ⚓ yttre fästningsgraf.
contraggénio sm., motvilja, obenägenhet;
di 1. a ogärna, motvilligt, mot sin vitøa.
contral[l]ettéra sf., kontraorder,
contraltare sm.: fare un /*>, f väcka sönd*
ring, motarbeta ngt.
contrálto sm., kontraalt, djup altstämma (I
sång) ; altist, altsångare,
contramai la sf., mothäxeri.
contramárca se contrammarca.
contrammandáre va., gifva återbud om,
återkalla, kontramandera.
contrammandáto sm., återbud, kontraorder,
contrammárca sf., mottecken, kontramärke,
contrammezzáno sm., ⚓ kryss-seglet,
contrammlna sf., ⚓ kontramina; (fig.)
mot-list.
contrammináre va., ⚓ motminera ; (fig.)
sätta list mot list, genom list förebygga,
motarbeta,
contrammiráglio sm., ⚓ konteramiral,
contrammúro sm., (ark.) stödjemur.
contran natura|e stridande mot naturen.
contrapertóra sf., (kir.) öppning på sidan
af ett sår.
contrappappafico sm., öfverbramsegel.
contrappélo sm., mothårssida; a
mot-hårs, mot luggen ; bak-, förvändt ; fare il
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
