Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - civilmente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
civil ménte adv., borgerligen, såsom
medborgare ; höfligt, artigt ; (jur-)1 civilt afseende,
i civil väg.
Civiltá sf., höflighet, hyfsning, belefvenhet,
artighet; civilisation, -ering; kultur.
Civismo sm., medborgerlighet, medborgerlig
1. fosterländsk anda.
Civitavécchia sf., (geogr.) stad i Italien,
clámide sf., (antik.) krigsmantel; mantel,
olamére sm., skri, rop; skrik [af missnöje];
veklagan.
clamorosaménte adv., bullersamt, med
mycket buller.
Clamoróso a., bullrande; bullersam; braskan-
de; caccia clamorosa, skall[gång].
Clandestinamónte adv., lönligen, i
hemlighet.
clandestino a., lönlig, hemlig.
Clangóre sm., trumpetstöt; fanfar,
oiarétto sm., ljust vin, claret.
clarificáre se abbadia.
clarinétto sm., klarinett.
0la88áre va., ‡ klassificera, ordna i klasser.
0lå880 sf., [samhälls-, skol]klass ; sort, slag ;
ordning, afdelning; skola, -sal, klassrum;
lektion, timme ; klass (värnpliktiga) ;
krigs-flotta; di prima —, första rangens,
förstklassig; i första klass.
cla88ioaménte adv., klassiskt,
classicismo sm., klassiska skolan i vitterhet,
olássico a., klassisk, mönstergill ; häfdvun-
nen. — sm., klassiker, klassisk författáre.
0la88ificáre va., klassificera, ordna i klasser,
classificazióne sf., klassindelning,
olaudicáre vn., halta.
olaudicazióne sf., haltande, -ning; (jur.) o-
jämnhet.
Claudlna Sf.. (np.) Klaudia.
Cláudio sm., (np.) Klaudius.
cláusola, Clåusula Sf.. villkor, förbehåll,
klausul.
0latl8tråle a., kloster-, klosterlig.
ClaU8ära sf., klausur, klostertvång; kloster;
(fig.) fängelse.
Cláva sf., [Herkules] klubba; stridsklubba,
olavioémbalo sm., ‡ klaver,
olavicola sf., (anat.) nyckelben,
olemátide sf., (bot.) skogsrefva (Clematis),
cleménte a., huld, mild, nådig.
Cleménte sm., (np.) Klemens,
clementeménte adv., med mildhet (nåd).
Clementina sf., (np.) Klementina.
deménza sf., mildhet, nåd.
Cleménza sf., (np.) Klementia (Hulda).
Cleopátra sf., (hist.) Kleopatra,
clépsidra, olepsfdra se clessidra.
clericále a., klerikal, prästerlig, andlig ;
kyrklig.
elerioáto sm., andligt, prästerligt stånd.
Clèro sm., klerus, prästerskap; kleresi.
clessidra, Cléssidra sf., vattenur, timglas.
Cliénte sm., skyddsling; kund; patient;
anhängare.
Olientéla sf., klientel, -skåp; kunder,
kundkrets; patienter.
Olima sm., klimat, luftstreck,
climatérico a., klimaterisk; kritisk,
oifmatologfa sf., läran om klimatets inverkan
på nationalekonomien.
eifnle« <r-. utøtis.
clinico a., klinisk. — sm., kliniker.
Clipeo sm., (antik.) sköld.
Clistére, Clistéro sm., klistir, lavemang.
Clitennéstra sf., (myt.) Klytemnestra.
Clivággio sm., $ klyfning [af diamanter,
krista[l].
Clivo sm., (poet.) kulle, backe, -sluttning. —
a., sluttande, brant,
clizia sf., (bot.) solros,
cloáca sf., afloppstrumma, kloak ; (fig.)
smutsigt o. osundt ställe.
Clodovéo sm., (hist.) Klodvig.
clorálio sm., (kem.) kloral.
Cloráto sm., (kem.) klorsyradt salt.
Cloridráto sm., (kem.) kolhydrat,
cloridrico a.: acido —, klorväte.
Clóro sm., (kem.) klor.
olorofórmio sm., (kem.) kloroform.
Cloroformizzáre va., (läk.) kloroformera.
Clorósi sf., (läk.) bleksot,
clorótico a. (sm.), (läk.) som har, lider af
bleksot, bleksots-.
Clotilde sf., (np.) Klotilda.
Club sm., klubb, gille; (i pl.) i club.
00’ förkortn. af coi = con i.
coabitáre vn., bo tillsammans, sammanlefva.
Coabitatóre sm., en som bor på samma
ställe.
coabitazióne sf., (jur.) sammanlefnad.
coacciisáto sm., medanklagad.
coadiutóre sm., medhjälpare, koadjutor,
assistent.
ooadiutória sf., en koadjutors ämbete.
OOadiuváre va., hjälpa, bistå; medverka,
ooadunáre va., [för]samla.
coagulábile a., som kan löpna, stelna,
coagulaménto sm., koagulering, löpnande.
COaguláre va., komma att koagulera. — vn.,
koagulera, tjockna, löpna, lefra sig, stelna,
coagulativo a., ystande.
coagulazióne sf., [blods] stelnande ; ystande.
coágulo sm., löpe, yste ; löpnad, lefrad massa,
coalizióne sf., ‡ förbund, liga; koalition.
COalizzáre va., ‡ förena. -8l, koalisera
sig, sluta, ingå förbund, bilda en koalition,
coartáre va., inskränka; sammandraga; tvinga,
nödga.
Coartazióne sf., sammandragning ;
inskränkning; tvång,
coattivo a., tvingande.
OOátto a., tvungen,
coazióne sf., tvång,
cobálto sm., kobolt.
Cobiénza sf., (geogr.) Koblenz.
Cobórgo sm., (geogr.) Koburg.
CÓCa sf., (bot.) koka (växt från Peru).
CÓCCa sf., inskärning, skåra [på en pil] ; pil ;
flik, spets, snibb; de båda ändarna på en
spole; en sorts fartyg.
COCCárda sf., ‡ bandros, kokard.
cócche sm., (tosk.) koks, stenkol.
COCChiáta Sf, serenad i vagn; utfärd i vagn.
cocchière sm., kusk.
cócchio sm., [täck]vagn, åkdon; seger-,
triumf-, stridsvagn.
COCChiumáre va., [ti[l]sprunda.
cocchiume sm., sprundtapp; sprundhål.
cóccia sf., liten svullnad; skal [på
snáckdjur o. sköldpadda]; F hufvudknopp,
skalle; — <UU» sfacUt. vHrjplåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
