Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - coiaio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt, uppkalla, — VHm o. ~si, kalla sig, taga
namn.
Coláio sm., garfvare ; läderhandlare,
coláme sm., läder, hudar,
co i á ro se coiaio.
ooibénte a., (fys.) ej ledande elektricitet,
coieria sf., läderhandel,
coincidénte a., sammanfallande; -stötande,
coincidènza sf., sammanfallande, -träffande,
-slutning; beröring; förbindelse [mellan
järnvägståg],
coincidere va., sammanfalla; -träffa, falla
ihop, inträffa på samma gån g.
COinteressáre va., intressera,
coinvólto a. o. pp., inblandad.
Cóira sf., (geogr.) Chur.
Cóito sm., samlag, parning,
cóke se cocche.
coi I. förkortn. af collo. — II. = con il.
Cóla sf., 0 filtrerduk ; sil[duk]; harpa, såll,
rissel.
Cóla sm., (np.) Klas, Niklas.
COlá adv., där; dit.
colabródo sm., durkslag.
Colággio sm., läckage, förlust grim, läckning,
colaggiù, colaggi USO adv., där nere, där
borta.
colagógo sm., (läk.) galladrifvande medel.
Colaménto sm., filtrering, genomsilande ; ø
utslag, gjutning; filtrerade &c. vätskor.
OOláre vn., rinna, flyta; läcka; ut-,
framsippra; drypa, droppa. — va., sila filtrera;
ø gjuta [i form]; — a fondo, sänka, skjuta
i sänk; sjunka, gå till botten, i sänk.
colascióne sm., fordom bruklig italiensk luta.
colassù, oolassáso adv., där uppe.
colaticcio sm., filtrering; filtrerad vätska;
utrunnen vätska, läckage, förlust gnm
läckning.
OOlatio a., affallen, nedfallen (om frukt).
OOláto a. o. pp., silad &c.; ø gjuten ; aria
colata, luftdrag,
coiatóia sf., colatóio fsm., durkslag; sii;
filtrerduk; kar, så; 0 smältdegel,
eolatúra sf., läckage, förlust gnm läckning;
ø gjutning; filtrering; filtrerad vätska; ø
utrinnande metall; dryp [på ljus],
colazióne sf., frukost ; Jar —, äta frukost,
frukostera; — alla forchetta, gaffelfrukost,
cólbác sm., ⚓ husar-, björnskinnsmössa.
Cólchide sf., (gam. geogr.) Kolkis.
COléi pr., hon, den [där], denna,
colendissimo a., högst vördnadsvärd.
COleóttero sm., (zool.) skalbagge,
colèra sm., (läk.) kolera,
colèrico a., (läk.) koleraartad, kolera-,
colerfna sf., kolerin.
coleróso a., kolera-. — sm., kolerapatient.
COlezióne se colazione.
colibrì, colibrì sm., (zool.) kolibri.
oólioa sf., (läk.) kolik, magplågor.
CÓlico a., (läk.) kolik-; förorsakad af kolik;
lidande af kolik,
colino sm., silduk.
Colio sm., ständigt utsipprande, läckning.
Coliséo se Colosseo.
OÒIIa I, sf., lim, klister; (äfv.) gissel; tortyr,
pinligt förhör; fare la —, slå med gissel,
straffa med vippning. — II. prep. med art.
«F» ton la.
collaboráre vn., vara medarbetáre,
collaboratóre sm., medarbetáre,
collaborazióne sf., samarbete, medverkan.
COilána sf., halsband; kedja.
COlláre sm., halsband [på hundar];
[fruntimmers-, präst]krage ; ordensband, -kedja. —
va., slå med gissel, straffa med vippning.
collarétto sm., liten halskedja; rockkrage;
skjort-, löskrage,
collarino sm., liten halskedja; liten krage;
rock-, prästkrage; (ark.) fris till kapitälet på
toskanska pelare,
collaterále a. (sm.), sido-, i sidoled.
collatóre sm., en som har rättighet att bort-
gifva en andlig syssla, patronus, etc.
COllaudåre va:, berömma; afsyna, gilla,
godkänna [ett arbete efter afsyning].
ccilaudatóre sm., afsyningsman.
collaudazióne sf., beröm; afsynande,
godkännande.
colláudo sm., gillande, godkännande [af ett
arbete, som gjorts på beting],
collazionaménto sm., kollationering,
collazionáre va., kollationera, jämföra,
collazióne sf., öfverläggning ; jämförelse;
kollationering ; rättighet att bortgifva en
andlig syssla, patronatsrätt ; bortgifvande,
tilldelande af en sådan,
cólle sm., kulle, höjd.
col léga sm., ämbetsbroder, kollega, kamrat,
collegaménto sm., förening; förbund,
colleganza sf., se föreg,
ccllegáre va., förena, sammansätta, -binda,
-foga. ~si, förena sig, ingå förbund.
Collegatário sm., en som får en [-[testamenterad[-] {+[testamen-
terad]+} gåfva tillsammans med andra.
COllegáto a., förenad; förbunden, — sm.,
bundsförvant, allierad.
COI legatóre sm., stiftáre af ett förbund.
Collegatura sf., sammanbindning,
hopfogning; fog; förening.
Collegazióne sf., förbund, förening;
församling ; sammankomst.
COilegiåle a., som angår läroverk &c.;
kollegial. — sm., lärjunge i ett collegio (se detta
ord) ; helpensionär,
collegialitá sf., kollegialitet.
COllegialménte adv., förenadt; med bifall af
hela kollegiet.
COllegiáre vn., öfverlägga, rådslå.
COilegiáta sf., kollegial(dom)kyrka;
lärjungarna i ett collegio.
CO 11 eg i áto a., kollegial-; chiesa collegiata,
domkyrka.
Collègio sm., kollegium; helpension;
läroverk ; skola ; skoltid ; — elettorale,
valkollegium, -församling, -krets ; —-convítto,
helpension, internat; il sacro —,
kardinalkollegiet; il — degli avvocati,
advokatståndet ; il — della difesa, alla
försvarsadvokaterna i ett mål.
COilepßOláre vn., jubla, vara utom sig af
glädje.
Cóllera sf., vrede, harm; andare in
—.vredgas, förtörnas.
ccllericaménte adv., med vrede, i
vredesmod, i förargad ton.
COllérico a. (sm.), ond-, argsint, häftig;
kolerisk, hetsig, gallsjuk [person],
mollétta sf., kollekt, insamling, sammanskott;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
