Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - colpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cólpa sf., fel, skuld; synd; darla — a,
skjuta skulden på; chiamarsi in —, erkänna
sig skyldig ; chi ci ha —.> hvems är felet ?
che — ne ho io se...ì är det väl mitt fel,
om... t rår jag kanske för att.. .?
COlpábila a., brottslig, skyldig,
colpabilitá sf., brottslighet, straffbarhet.
Colpévole a., brottslig, skyldig, — sm.,
brottsling, förbrytáre,
oolpevolménte adv., brottsligt,
colpire va., slå, klappa, bulta ; slå till ; såra;
träffa, slå, betaga ; förvána, öfverraska. —
vn., väl träffa, lyckas; — nel segno,
frambringa åsyftad verkan, väl träffa; gissa rätt.
Cólpo sm., slag, hugg, stöt; släng,kast,smäll,
skott, knall ; gång ; blånad, blåmärke,
krossskada ; (läk.) slag[anfa[l] ; (fig.) kupp, streck,
steg, företag, affär; fallire il —, klicka;
skjuta bom, misslyckas ; far —, träffa, slå,
frappera ; — d’occhio, ögonkast ; — di stato,
statskupp ; — di sole, solstyng ; ad un —,
på en gång, med ens; di —, plötsligt,
med ens.
Cólta sf., skörd ; (fig.) [in]samling.
coltèlla sf., stor köksknif.
ooltelláccio sm., dålig knif; hack-, slaktar-
knif; förskärarknif; »fc ledsegel.
COltellåta Sf, knifetyng, -hugg; (fig.)
kränkning, skymf,
coltellièra sf., knifslida, fodral,
coltellináio sm., knifsmed, -handlare.
Coltéllo sm., knif; dolk; (fig.) knifstyng;
da tasca, fällknif ; — a due tagli, tveeggad
knif; — da carta, pappersknif; morire di
—, bli ihjälstucken.
coltivábile a., odlingsbar; som kan
bearbetas, tillgodogöras.
COltivaménto sm., odling, -ande; bruk, -ande
&c.
OOltiváre va., odla, bruka, be-, upparbeta ;
sköta, ansa; häfda, bryta; (fig.) bilda;
idka, [ut]öfva ; — l’amicizia, underhålla, odla
en vänskapsförbindelse,
coitiváto a., [upp]odlad ; som brukas,
bearbetas. — sm., odlad, brukad mark.
åkermark.
coltivatóre sm., jord-, åkerbrukare. — a.,
bildande.
coltivatúra, coltivazióne sf., odling, -ande,
bruk, häfd; skötsel, ans.
OOltiVO a., odlingsbar; [upp]odlad.
1. cóito fult. med öppet o) pp. (af cogliere),
plockad, samlad; gripen, fångad.
2. Cólto (utt. med slutet o) a. o. pp. (af
coltivare), [upp]odlad; (fig.) lärd, bildad.
coltrare va., plöja.
Cóltre sf., sängtäcke; bårkläde, -täcke;
mätstång (= 5,85 meter),
cóltrice sf., bolster; bädd, läger.
OÓltro sm., (agr.) plogrist.
coltróne sm., [säng]täcke ; parad-, pikétäcke;
dörrförhänge, -gardin,
coltúra sf.. odling, -ande ; bruk, häfd ;
skötsel, ans; odlad mark; civilisation; kultur,
upplysning; idkande, utöfning,
colubrina sf., (gam. &) fältslunga, kanon.
COlóbro sm., snok, orm.
COlúi pr., han, den, denne,
colóro sm., (astr.) cirkel.
oóma -V-. hår ; man ; (Iak.) ett slags söron-
sjuka; (gram.) komma ; punto —,
semikolon.
comandaménto sm., befallning, order ; [lag-]
bud, budord ; — dell’anima, dödsdom ; i
dieci Comandamenti, tio Guds bud.
COmandánte sm., kommendant, befälhafvare;
chef.
comandáre va., befalla, ålägga, föreskrifva;
gifva order, beordra ; kommendera, anföra,
föra befäl Öfver; leda, stå i spetsen för;
beställa, förskrifva; behärska, råda öfver,
comandata sf., allmän befallning, [genera[-]
order.
comándita sf., (hand.) förlag, bolag; societá
in —, kommanditbolag,
oomándo sm., befallning, kommendering ;
order; befäl; kommando[ord]; föreskrift,
förordning,
comándolo sm., $ ränning, varp.
comare sf., gudmoder; barnmorska;
fotvär-mare.
combaciaménto sm., förening,
sammanslutning; beröring, vidröring; skärf, fog.
comhaciáre va., foga tätt intill. — vn. o.
f~si, sluta till, vara sammanfogad, passa
ihop, tillsammans,
combattènte a., stridande. — sm., kämpe,
krigare; stridsman,
combáttere vn., strida, kämpa, kriga, slåss.
— va., bekämpa, bekriga ; sätta sig emot ;
hämma, motverka ; plåga. ~ si, strida med
hvarandra, slåss, vara i handgemäng.
combattiménto sm., kamp, strid; drabbning;
— navale, sjöslag.
combinábile a., som kan sammanställas Sic.
COmbinaménto sm., sammansättning,
förening ; kombination, beräkning.
COmbináre va., sammansätta, -ställa, -foga ;
förena; hopställa, kombinera, be-, uträkna;
— una faccenda, afsluta en affär. — vn.,
passa tillsammans, f~si, aftala, komma
öfverens om ngt.
combinazióne sf., sammansättning,-ställning;
förening; kombination, uträkning; [-[märkvärdig[-] {+[märk-
värdig]+} händelse, slump, lyckträff,
combriccola sf., kotteri, band, klick,
comburénte a. (sm.), (kem.) [ämne] sora
verkar förbränning, förbrännings-,
oombustibile a., brännbar, eldfängd. — sm.,
brännbart ämne, bränsle, ved.
combustibilitá sf., brännbarhet.
combustióne sf., förbränning, brand ; (fig.)
uppbrusning ; uppror, oordning, förvirring,
combùsto a., förbränd, uppbränd,
combátta (a 1. in) adv., huller om buller;
gemensamt.
Cóme I. adv., såsom, som; huru, på hvad
sätt; nästan, så godt som, på sätt o. vis;
cosi... —, så... som, liksom ; — mai? —
va che ...i hur är det möjligt att... ?
verkligen; hvarför? — II. konj., så snart som,
när, just som; eftersom, emedan; medan,
under det att; — tosto, knappt; så snart
som. — III. interj., hvad, verkligen, är det
möjligt? hur är det möjligt att; hvarför?
e — l, i hög grad, mycket, utmärkt, det är
något att se på. — IV. sm., sätt, medel,
come[c]chá konj., ehuru, oaktadt, äfven om.
comecchessía adv., på hvad sätt som hälst,
lika fgodt huru.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
