Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - contritamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misshandla. bedröfvas; fördärfvas,
bli dålig.
oontritaménte adv., med förkrosselse.
COntritáre va., sönderkrossa, -mala.
Contrito pp. o. a., sönderkrossad, -malad;
(fig.) förkrossad, ångerfull,
contrizióne sf., syndasorg, förkrosselse,
cóntro prep., [i strid, tvärt] emot, utan
afseende på, trots; midt emot. gent emot;
dar — ad uno, motsäga ngn ; essere —,
star — a, vara motståndare till; andare
— acqua, gå mot strömmen; per —,
däremot.
controappéllo sm., andra upprop, appell,
controbigliétto sm., (teat.) kontramärke,
controcássa se contraccassa.
controchiamáta sf., andra appell, upprop,
controfinèstra sf., dubbelfönster,
controfirmáre va., kontrasignera.
controfódera se abbadia.
Controfósso se contraffosso.
controlláre va., kontrollera, stämpla; (fig.
äfv.) granska, klandra,
contróilo sm., kontroll, -byrå, -kontor, -verk;
stämpel; namnrulla; kontrabok;
granskning.
controllóre sm., kontrollör; revisor;
biljettemottagare,
oontromáestro sm., verkmästáre.
Contromandare se abbadia.
contromårca Sf, kontramärke,
contromárcia sf., ⚓ kontramarsch.
contronaturále a., onaturlig,
contropórte sf., (mus.) motstämma ;
motpart ; stridig mening ; (fig.) motsats,
contropórta sf., dubbeldörr,
controprogétto sm., motförslag,
contropropósta sf., kontraproposition.
Contropróva sf., mot-, aftryck, afdrag; mot-
votering; (fig.) efterbildning,
controquerèla Sf, (jur.) motstämning.
Contrórdine sm., kontraorder, återbud,
controricevúta sf., motkvítto.
Controrispósta sf., svar på en replik ; kvickt
o. hastigt svar.
controscárpa sf., (& fort.) grafvens
ytter-brant.
controsénso sm., förvänd, oriktig mening 1.
uttryck ; (fig.) oriktighet, felaktighét ;
afvig-sida, orätt led, orätt ända.
oontrostampáre va., taga aftryck [gnm
på-läggning på ett nyss afdraget kopparstick],
controstómaco (a), ogärna, mot sin vilja,
controvapóre sm., (järnv.) ånga, som
påsläp-pes för att komma ett lokomotiv att backa,
controvèrsía Sf, [lärd] tvist, [religions]strid,
kontrovers ; polemisk teologi ; porre in —,
bestrida.
C0ntr0Versi8ta sm., polemiker,
controvèrso a., omtvistad, stridig,
controvèrtere va., tvista, disputera om ;
dryfta; sätta i tvifvel, draga i tvifvelsmål,
controvertibile a., som kan blifva föremål
för en kontrovers ; tvifvelaktig,
oontrovertfre se abbadia.
controvolontá adv,, ogärna, motvilligt.
OOntumåce a., (jur.) tredskande; ohörsam,
olydig; envis. — sm. o. sf., (jur.)
uteblif-vande från domstol; se äfv. följ.
oontumåoia Sf, (jur.) tredskande, uteblif-
vande från domstol; ohörsamhet, envishet;
jJ, karantän; sentenza in —, tredskodom;
fare la —, stáre in —, & hålla karantän,
ligga i karantän,
contumaciále a.,(jur.) tredsko-.
contumèlia Sf, förolämpning, skymf,
oförrätt.
oontumeliosaménte adv., skymfligt,
contumelióso a., förolämpande, skymflig.
Contundénte a., som förorsakar kontusion,
trubbig, krossande.
Contùndere va., krossa, ge en kontusion åt,
förorsaka kontusion.
conturbaménto sm., sinnesrubbning,
-skakning, oro, oreda, förvirring,
conturbáre va., oroa, störa; förvirra, bringa
ur fattningen, skrämma, ~si, förvirras, bli
förvirrad, försagd, rädd.
conturbataménte adv., förvirradt, med
häftig rörelse, med oro.
conturbativo a., störande; orolig,
conturbatóre sm., störáre; orostiftáre,
conturbazióne sf., se conturbamento.
contusióne sf., kontusion, krosskada;
blånad.
Contóso a., slagen, krossad, stött; som fått
kontusion.
contutóre sm., (jur.) medförmyndare.
contatto, contuttochè, con tutto che konj.,
ehuru, oaktadt,
oontuttooió, con tutto ció adv., emellertid;
likväl, icke dess mindre ; det oaktadt, dock.
contuttoquésto se contuttoció.
convalescènte a., tillfrisknande. — sm.,
konvalescent.
convalescènza sf., tillfrisknande,
konvalescens.
convalidaménto sm., godkännande,
stadfästelse.
convalidáre va., stärka, styrka; göra giltig,
stadfästa, .-si, bli återställd, tilltaga i
krafter.
convalidazióne sf., stadfästelse,
conválle sf., (poet.) dal, däld.
convégno sm., mötesplats, samlingsplats,
-ställe, tillhåll; möte, sammankomst;
sammanträffande, samtal ; dar —, stämma möte
med ngn.
convellénte a., (läk.) spasmodisk ;
sammandragande.
convèllere va., (läk.) sammandraga, vrida,
sno.
convenénte sm., convenénza Sf, aftal,
öfverenskommelse; löfte; grund, orsak,
villkor.
convenévole a., passande, lämplig, tjänlig,
skälig, billig; tillbörlig; anständig; riktig,
lagom. — sm., det passande, tillbörliga,
anständiga ; anständighet ; più del —, oltre
il —, mer än skäligt är, öfvermåttan ; fare
i convenevoli, göra sin höflighetsbetygelse;
stáre sui convenevoli, krusa, vara
kruser-lig; al —, passande,
convenevolézza sf., lämplighet, tillbörlighet,
anständighet ; (i pl.) krus, artighet,
komplimanger.
convenevolménte adv., passande, lägligt,
lämpligt; anständigt,
conveniènte a., passande, tjänlig, lämplig,
läglig; tillbörlig; fördelaktig; anständig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
