- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
129

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - corrispondere ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


slutning; brefväxling, korrespondens;
(spárv.) öfvergångsbiljett.
corrispóndere I. vn., [mot]svara,
öfverensstämma, passa; stå i förbindelse, meddela
sig, underhålla förbindelse; brefväxla,
korrespondera ; tv ali’aspettazione, svara emot
förväntan. —> II. va., gälda, vedergälla,
betala; tv mensilmente zoo lire a, betala ioo
lire i månaden för.
corrispósta sf., summa, pris ; skatt ; hyra.
corrispósto a. o. pp. (af corrispondere),
besvarad, delad; betalad, lönad; som man
visat en gentjänst,
corrivaménte adv., lätt; obetänksamt, be-
sinningslöst.
OOrriVO a., lätt; lättsinnig ; lättrogen ;
enfaldig ; foglig, medgörlig ; benägen, hågad ;
uppbragt, rasande.
Corroboraménto sm., styrkande, stärkande;
bevis.
corroboránte a., styrkande, stärkande. —
sm., stärkande medel,
corroboráre va., bestyrka, bekräfta ; stödja;
styrka, stärka,
corroboratfvo a., styrkande, stärkande. —
sm., stärkande medel,
corroboratóre, corroboratrfce se föreg,
corroborazióne sf., stärkande, styrkande;
stadgande, befästande; bevis,
corrodènte a., frätande. — sm., frätmedel.
corródere va., [upp-, bort]fräta, fräta på.
<^SÌ, frätas, täras; (fig.) gräma, oroa sig.
corrodiménto sm., frätning,
corrómpere va., fördärfva, -skämma; (fig.)
muta, besticka; försämra, -falska, -vända,
-vränga, -leda, -föra, -störa. *~si,
fördärfvas; ruttna, taga skada,
corrompévoie a., underkastad förruttnelse;
som kan mutas,
corrompiménto sm., förskämning, -ruttnelse;
förförelse; mutande; förfalskning,
corrompitóre a., fördärflig, fördärfvande ;
förledande. — sm., fördärfvare; förledare;
förfalskare.
corrosióne sf., frätning; trätet tillstånd,
corrosivo a., frätande. — sm., ⚓ frät-,
ets-medel.
corróso a., frätt, gnagen, tärd.
corrottaménte adv., lastbart; vrångt;
råd-bråkadt.
Corrótto a. o. pp. (af corrompere), skämd,
fördärfvad, skadad, försämrad ; oärlig,
lastbar; vrång; bruten, rådbråkad; mutad,
bestucken. — sm., sorg, bedröfvelse, gråt,
veklagan [öfver döda],
corrucciáre va., förtreta, -törnå; göra ond,
ledsen ; göra sorg, bedröfva. «•’SÌ, bli ond,
ledsen, missnöjd, uppbragt,
corrucciataménte adv., med vrede, vred-
gadt; ledsamt, sorgset,
corrúccio sm., vrede; harm; smärta,
bedröfvelse; sorg; stáre in vara ond.
corrugaménto sm., se corrugazione.
COrrugáre va., rynka ; ~ le ciglia, rynka
ögonbrynen, oyßi, rynkas; bli skrynklig,
corrugazióne sf., rynkande, -ning ; krusning,
skrynkling.
corruscáre vn., skimra, stråla, glänsa,
corruscazióne sf., (fys.) strålning, skimrande.
C0rrú8C0 <*., skimrande, lysande.
Italiensk-svensk ordbok.
corruttèla sf., förskämning, -ruttnelse;
fördärf ; ondska.
corruttévoie, corruttibile a., förruttnelig ;
förgänglig ; fördärfbar ; som kan mutas &c.
(se corrompere).
corruttibilitá sf., fördärfbarhet, -störbarhet,
-gänglighet.
corruttlvo a., fördärfvande; som förorsakar
förskämning.
corruttóre sm., fördärfvare; förföráre;
förfalskare.
corruzióne sf., förskämning, -ruttnelse ;
ruttenhet; sedefördärf, korruption; förförelse
[-medel]; mutande, tubbande.
00r8a sf., lopp, språng; kapplöpning;
kapplöpningsbana; tur, kurskörning; resa,
utflykt, färd, tripp; fare una tv, springa;
sono partito colla prima tv, jag reste med
första tåget; pigliáre la tv, börja att springa;
perdere la komma för sent till tåget ; a
1. di iv, i flygande, i största hast;
springande ; fort ; dare una iv ad un libro,
flyktigt genomse, genombläddra en bok.
COrsóle se corsaro.
corsalétto sm., bröstharnesk,
corsáro sm., korsar, kapare, sjöröfvare;
ka-parfartyg.
COrseggiårevK., idka sjöröfveri. — va.,
plundra, sköfla.
corsétto sm., ‡ snörlif, korsett ; (äfv.)
bröstharnesk.
corsía sf., ström, -drag; gång, passage; (teat.)
kulissöppning; gång mellan durkarna i
ett skepp, blysgång.
Córsica sf., (geogr.) Korsika.
rsico a., korsikansk,
corsière, corsièro sm., gångare, springare,
stridshäst.
corsivo a., flytande; lättsinnig; (om stil:)
lutande, kursiv. — sm., kursiv stil.
córso I. sm., lopp, språng; af-, för-, omlopp,
fortgång; bana; kurs; fart; ström,
vattendrag; gångbarhet; kollegium, kurs,
föreläsning ; hufvudgata, promenadplats för
vagn i stad ; (äfv.) korsikan ; aver iv, gälla,
vara gångbar, gängse; ha åtgång; bli
modern ; dar iv a, fullfölja ; gli affari in tv,
de löpande affärerna ; capitano di lungo tv,
kofferdikapten.
corsóio a.: cappio 1. nodo tv, löpknut,
oortáldo sm., stubbsvans ; stubbsvansig, -Oråd
häst.
Córte sf., hof[stat, -hållning]; uppvaktning;
gård, bakgård; domstol, rätt; ämbetsverk;
F kur, kurtis; tv d’Appello,
appellations-domstol ; la tv dei Conti, kammarrätten ; far
la iv ad alcuna. F göra ngn sin kur ; fjäsa
för, kurtisera ; fjäska för ; tener tv, tener tv
bandita, hålla öppen taffel; la tv, (äfv.)
patrullen, vaktrunden ; le Corti, (polit.)
cortes [i Spanien] ; uomo di tv, hofman ;
upptågsmakare.
cortéccia sf., bark; skal; näfver; skorpa;
hylsa; bast; (fig.) yta, sken, yttre,
corteggiaménto sm., uppvaktning, kurtlse-
ring; följe, svit.
corteggiare va., uppvakta; kurtisera, göra
sin kur.
corteggiatóre sm., hofman ; kurtisör,
tillbedjare.
I


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free