Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - diminutivo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
törringa, nedsätta, afkorta. — vn., minskas,
bli kortáre, mindre, aftaga, sjunka; falla [i
pris]. — si, minskas,
diminutivo a., (gram.) förminsknings-. — sm.,
(gram.) diminutiv,
diminuzióne sf., [för]minskning, nedsättning;
afslag, eftergift; inskränkning; aftagande;
essere in —, aftaga, minskas,
dimissionário sm. (a.), [person] som begärt
afsked; afgången ämbetsman,
dimissióne sm., afsked[sansökan];
nedläggande ; dare le dimissioni, dare la sua —,
begära, inlägga ansökan om afsked; dare
le dimissioni ad uno, afskeda ngn.
dimissória sf., skriftlig tillåtelse af biskop
för ngn att ordineras till präst i annat stift,
dimissório a.: lettera dimissoria, se föreg,
dimodochè konj., så att.
dimoiare vn., smälta, bli flytande; mjukna,
tina upp. — va., blöta, uppmjuka,
dimóra sf., bostad, hemvist, vistelseort,
tillhåll ; vistande, vistelse ; uppehåll, dröjsmål,
uppskof; paus, afbrott ; far — bo ; dröja,
tveka.
dimoránte a., boende, bosatt,
dlmoráre vn., bo, vistas, uppehålla sig,
lefva; dröja; bero.
dimostrábile a., bevislig.
dimostrare va., demonstrera, leda i bevis,
bevisa; [ut]visa, vittna om; uppvisa;
förklara. — vn., synas.
dimostrativaménte adv., pä ett bevisande,
öfvertygande sätt.
dimostrativo a., tydligt bevisande,
öfvertygande; (gram.) demonstrativ, utvisande,
dimostrazióne sf., demonstration; [-bevis[led]-ning,-] {+bevis[led]-
ning,+} bevis ; betygelse, prof, yttring; sken,
utseende; f larm, upplopp,
dinámica sf., (fys.) dynamik,
dinamico a., (mek.) dynamisk (själfverkande);
cavallo — nominale, hästkraft,
dinamite sf., dynamit,
dinamitico a., dynamitisk.
dinamo sm., dynamomaskin,
dinamómetro sm., (mek.) kraftmätáre,
dinånzi I.prep., före; förut; [midt] framför,
midt emot ; inför, i närvaro a.: i
jämförelse med, emot; föregående: il giorno —,
föregående dag. — ii. adv., framför; midt
emot; förut, förr, i det föregående;
togliere, levare —, aflägsna. — III. sm.,
framsida, -del, -stycke, -våd; fasad,
dinásta sm., dynast, lydfurste,
dinastia sf., dynasti, regenthus, -ätt.
dinástico a., dynastisk,
dinegáre va., förneka, neka [ti[l], [för]vägra.
dinegazióne sf., vägran, afslag; [för]nekan-
de, förnekelse.
diniègo sm., vägran, afslag,
dinnánzi se dinanzi.
dinoocáre, re, va., vrida, bryta
nacken af. ~si, bryta nacken af sig ;
vricka sig.
dinoccoláto a. {sm.), trög, sölig, sölkorf;
smickrande, smilande,
dinodáre va., knyta 1. lösa upp, upplösa.
~si, gå upp i knuten,
dlnotáre se abbadia.
dintórno sm., kontur, ytterlinje, omkrets,
yttre drag; (i pl.) omgifningar, omnejd.
— prep., omkring. — adv., [rundt]
omkring.
d’intórno prep., se intomo.
dinudáre se abbadia.
dinumeráre va., uppräkna, räkna, läsa upp.
dinunz... se denunz...
DÌO sm., Gud; gli Dei, gudarna ; la — mercè,
Gud vare tack! — voglial gifve Gudi
bevare oss Gud från att; andatevene con —!
Gud vare med er ! — ce la mandi buona t
Gud vare oss nådigt
diocesáno a., stifts-. — sm., stiflsbo.
diócesi sf., [biskops]stift.
Diocleziano sm., (hist.) Diokletianus.
Diógene sm., (hist.) Diogenes.
Dioméde sm., (hist.) Diomedes.
Dionigi sm., (np.) Dionysius.
dionisiache (le) sf., pl., Bacckusfest.
dicráma sm., diorama,
diorite sf., (miner.) diorit.
Dioscuri sm. pl., (myt.) Dioskurerna.
dióttra sf., (agr.) diopter[linjal], alidad.
dióttrica sf., (fys.) dioptrik.
dióttrico a., dioptrisk.
dipanáre va., afhärfla, af-, uppnysta; (fig.)
reda ut, ordna,
dipartènza sf., afresa, affkrd, -marsch,
uppbrott; afsked[sord]; fare le [sue]
dipartenze, säga farväl,
dipartiménto sm., departement, län; (äfv.)
afresa; afskiljande,
dipartire va., dela; [af]skilja, söndra. <~si,
afresa, gå (fara) sin väg; aflägsna sig;
afvika; skiljas [åt],
dipartita sf., afresa, a flärd; bortgång, död.
dipeiáre va., afhåra.
dipendènte a., beroende, afhängig,
underordnad, -lydande,
dipendenteménte adv., [i] beroende (di af),
i enlighet (di med),
dipendènza sf., beroende; afhängighet,
undergifvenhet; samband, sammanhang,
förbindelse; herravälde, skydd; träldom,
sluttning ; (1 pl.) åbyggnad, uthus,
dipèndere vn.: — di, bero af, på, komma
an på; lyda under, vara under ngns
lydnad, höra till ; härstamma, härleda sig från.
dipennáre se abbadia.
dipétalo a., (bot.) försedd med två blomblad,
dipignere, dipingere va., måla [af, öfver] ;
med färg anstryka, färglägga; (fig.)
beskrifva på ett målande sätt, skildra,
framställa ; — a olio, måla i oija. <~si, måla
sig, sminka sig ; afspegla sig.
dipinto I. a. o. pp. (af dipignere), målad;
färgad ; sminkad ; gli sta —, (om en rock
o. d.) den sitter utmärkt väl på honom,
som om den vore gjuten. — II. sm.,
målning, tafla,
dipintóre sm., målare.
dipintura sf., målarkonst, måleri, målning;
tafla.
diplóma sm., diplom, fullmakt, urkund;
doktors-, lärardiplom.
diplomática sf., diplomatik.
diplomático a., diplomatisk; kunnig i
diplomatien. — sm., diplomat,
diplomazia sf., diplomati; (fig.) fin politik,
slughet.
dipói adv., sedan, dírefter? därpA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
