Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - discepolo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dÌ8Cép0l0 sm., lärjunge.
disoérnere va., [ur-, Sär-, åt]skilja; känna
skillnad på; igenkänna; inse.
discernibile a., som kan urskiljas,
disoerniménto sm., urskillning[sförmåga]; ur-,
särskiljande ; omdöme[skraft] ; insikt,
discernitóre sm., kännare,
discerveiláre se dicervellare.
discésa sf., nedstigande, -gående ; fall[ande];
sänkning, sluttning, sluttande nedgång,
utförsbacke; (fig.) aftagande, förfall,
discéso pp. af discendere.
dischiattáre vn., urarta, vansläktas.
di8Chieráre va., ⚓ bringa en här i
oordning.
dischiodáre va., borttaga spikar från ;
uttaga förnagling ur.
dischiomare va., rycka håret af.
dischiúdere va., öppna, låsa upp; (fig.)
yppa, omtala,
dischiumáre se abbadia.
disclgnere, disclngere va., upplösa,
borttaga gördel på ; lösa upp, lossa,
discinto a. o. pp. (af discignere), utan bälte,
gördel ; med blottad barm ; med
uppskörtade kläder; lös och ledig.
dl8Ciogllbile a., lösbar, löslig, som kan lösas.
di8ciógliere va., [upp]lösa; lösa, knyta upp,
lossa ; (fig.) frikalla, -göra, befria ; smälta,
späda ut, förtunna, blanda upp. ~si, göra
sig lös ; (fig.) infria sitt löfte ; skiljas, skilja
sig åt; skingra sig, förskingras,
disoiogliménto sm., [upp]lösning ; smältning;
(fig.) utgång, upplösning.
di8Cioltaménte adv., vigt, kvickt, fort,
rörligt.
disoiólto pp. (af disciogliere), löst, upplöst;
smält &c. — a., vig, snabb, kvick, rörlig,
ledig, flytande; utsväfvande, liderlig,
sedeslös.
disciplina sf., disciplin ; [hand]ledning, [-undervisningsämne],-] {+un-
dervisningsämne],+} vetenskap, lära; sträng
ordning; ordensregel; [kyrko-, krigs]tukt;
aga, straff; gissel; dare la —, gissla,
disciplinábile a., läraktig; böjlig, foglig,
lättledd.
dl8Cipünåle a., hörande till disciplinen;
disciplinarisk,
dlsciplinaménto sm., disciplinering, -ande.
dl8Clplináre va., inöfva, vänja vid tukt [och
ordning]; gissla, ~si, disciplineras; blifva
disciplinerad; gissla sig. — a., disciplin-,
disciplinär,
disciplinarménte adv., disciplinärt,
disciplináta sf., gisselslag.
dl80iplinataménte«öfø’.. punktligt, ordentligt,
disciplinatézza sf., disciplin, ordning, tukt.
discipiináto a. o. pp.. van vid [krigs]tukt,
disciplinerad ; ordentlig.
di80iplinéV0ie a., läraktig; böjlig, foglig;
lättledd.
dlsoipolo se abbadia.
disco sm., diskus, kastskifva; (astr.) solens
1. annan himlakropps runda skifva ; Ì& rund
sköld; (järnv.) signalskifva; — girevole.
(järnv.) vändskifva.
discóbolo sm., diskuskastáre,
discoccáre se abbadia.
discoiare se abbadia.
^iaooleggiire -vn., lefva Utsväfvande ; skolka.
discolo a. (sm.), själfsvåldig [unge],
utsväfvande [människa] ; dålig [person] ; [-osty-ri[n]g,-] {+osty-
ri[n]g,+} vanartig, tjufpojke ; collegio dei
discoli, korrektionsanstalt,
discólpa sf., urskuldande, rättfärdigande,
försvar.
discolpaménto sm., urskuldande,
discolpáre va., urskulda, rentvå, rättfärdiga,
discompagnáre se abbadia.
discompórre se abbadia.
disconcertáre se sconcertáre.
disconolùdere se sconcludere.
disconfacévole a., oskicklig; opassande,
disconfessáre va., förneka, neka tills ej
[vilja] erkänna.
di8Conffggere se sconfiggere.
disconfortáre se abbadia.
disconóscere va., ej [vilja] kännas vid;
glömma.
disconosciùto a., okänd; ej vidkänd.
di8C0n8egulre va., ej erhålla, ej ernå.
disconsentire se abbadia.
disconsigliáre se sconsigliáre.
disconsoláre se sconsolare.
discontinuáre va., afbryta, göra uppehåll l,
ej fortsätta, upphöra med.
dlscontinuazióne sf., afbrott, uppehåll,
discontinuitá sf., afbrott (uppehåll;,
discontinuo a., afbruten, osammanhängande,
disconvenévole a., oanständig, opassande,
otillbörlig; otjänlig; ej rätt lämpad,
oproportionerlig,
disconveniénza sf., anstötlighet,
oanständighet; brist på öfverensstämmelse,
missförhållande; olämplighet,
disconvenire vn., icke passa, vara
opassande ; neka till, frångå ; icke öfverensstämma,
discoprire se abbadia.
discoraggiáre se abbadia.
discordante a., missljudande, ostämd,
discordanza sf., meningsskiljaktighet,
oenighet, tvedräkt, missämja; (mus.) ostämdhet;
missljud, brist på harmoni ; oförenlighet,
stridighet.
discordáre vn., (mus.) ej stämma, ej
harmoniera, vara missljudande ; (fig.) vara i strid, ej
sämjas; ej öfverensstämma [med], ej passa
[ti[l].
discórde a., missljudande, ostämd; (fig.)
stridig, oenig, ej öfverensstämmande ;
motsatt, olik.
disoordeménte adv., på ett stridande sätt ;
med split.
discórdia sf., tvedräkt, split, osämja, oenighet,
discórrere va. o. vn., genomlöpa, -ströfva;
ströfva omkring [i]; afhandla, i samtal
utbreda sig [om], tala [om], prata [om] ; e
via discorrendo, och så vidare, m. m.;
si discorreva del più e del meno, man
talade om ditt o. datt.
discorritóre sm., pratmakare,
discorsévole se discorsivo.
discorsino sm., förebråelse, skrapa,
discorsivaménte adv., under samtal,
discorsivo a., pratsam, språksam.
dÌ8CÓrS0 I. sm., [offentligt] tal, predikan;
språk ; ord ; afhandling ; samtal ; prat; [tids-]
förlopp; cambiáre —, byta om
samtalsämne; la cosa in —, ifrågavarande sak; di-
scersi in øria, tomt prat ; i *tn altro f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
