Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - discortesia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det var en annan sak! senza tanti discorsi/
kort sagdt, nog af. — II. pp. af discorrere.
dlscortesla se abbadia.
discostaménto sm., aflägsnande, afskiljande,
discostáre va., aflägsna, skilja, flytta, skaffa,
föra bort, undan ; hålla, skjuta undan. #~si,
aflägsna sig; hålla sig borta,
discósto a., aflägsen; långt ifrån, bort; vida
skild från; främmande för, obenägen att.
— adv. (prep). långt bort, fjärran ifrån ;
poco da, ej långt ifrån,
discrasía sf., (läk.) osunda vätskor,
discredènte a., otrogen, icke troende,
discredénza sf., otro.
discrédere va. o. vn., icke tro; ändra
mening. ~si, inse sin villfarelse, komma till
bättre insikter; öfvertyga sig; ge sig
tillfreds; <— con uno, lätta sitt hjärta för ngn.
discreditaménto se discredito.
discreditáre va., misskreditera, bringa i
misskredit; nedsätta i anseende, beröfva
förtroende, /~si, skada sitt rykte,
discrédito sm., misskredit, vanrykte, dåligt
anseende; förlust af anseende,
dlscrepánte a., ej öfverensstämmande,
stridig, motsatt,
discrepánza sf., stridighet, oförenlighet,
brist på öfverenskommelse, olikhet,
misshällighet, meningsskiljaktighet, tvist,
tvedräkt.
di8Crepáre vn., vara oense, af annan
mening, icke öfverensstämma,
discréscere se decrescere.
dl8Cretaménte adv., med grannlagenhet,
takt, varsamt, betänksamt, hofsamt, med
måtta; tämligen, någorlunda, hjälpligt, icke
illa, ganska bra, efter omständigheterna
bra.
discretézza se discrezione.
discretiva sf., omdömesförmåga,
discretivo a., urskillnings-, omdömes-,
discréto a., klok, betänksam, grannlaga,
varsam ; tystlåten ; måttlig, lindrig, lagom,
billig; hjälplig, försvarlig, ganska god, ej
dålig, tillräcklig, skälig ; quantitá discreta,
storhet, som icke är sammanhängande,
utan består af flera särskilda delar ; prezzi
discreti, billiga priser,
discrezionále a.: (jur.) potere åt domare
gifven rätt att i vissa fall döma efter eget
ompröfvande.
discrezióne sf., grannlagenhet, takt;
urskill-ning, klokhet, förstånd; måtta, måttlighet;
etá della /—, mogen ålder; a /—, efter
behag, godtycke, så mycket man vill ; på nåd
och onåd, utan villkor,
di scrollare se scrollare.
discussióne sf., diskussion, debatt; tvist,
ordväxling,
discùsso pp. af discutere.
discútere va. o. vn., undersöka, pröfva,
öfverlägga, -väga, diskutera, dryfta, afhandla;
debattera; ifrågasätta, /~si, afhandlas,
debatteras.
discutibile a., omtvistelig.
disdegnáre va. o. vn., försmå, förakta; anse
under sin värdighet, hålla sig för god.
disdégno sm., förakt, spotskhet; harm.
disdegnosaménte adv., föraktfullt, spotskt,
harmset.
disdegnóso a., föraktfull, spotsk, harmsen,
disdétta sf., olycka, otur; återkallande [af
ord o. löften]; (jur.) upphäfvande;
uppsägning [af kontrakt] ; avere la /—, essere
in /—, hafva otur ; fare, dare la ~ a. säga
upp.
disdétto a. o. pp. (af disdire), återtagen,
återkallad, förnekad, uppsagd, upphäfd,
vägrad. — sm., se disdetta.
disdicévole a., opassande, oskicklig,
disdire va., återtaga, -kalla, förneka, ej vilja
erkänna; bryta, slå upp, uppsäga;
upphäfva, ogilla, kassera. — vn., icke passa,
vara opassande. <~si, återtaga sina ord,
bryta sitt löfte, åtra sig ; icke passa, vara
opassande, icke anstå,
disdóro sm., vanheder, vanära, skam;
skamfläck.
dlseccáre se disseccáre.
disegnáre va., [af]rita, [af]teckna;
uppdraga konturerna till; göra utkast till ; skildra,
beskrifva, beteckna, utmärka, angifva ; göra
upp en plan, hafva i sinnet, ämna; #—
<Tacquerello, måla i vattenfärg; /— e non
colorire, icke utföra sin föresats,
disegnatóre sm., tiisegnatrlce fsf., ritáre,
tecknare, -inna.
disegnatúra sf., [upp]ritning, teckning,
diségno sm., ritning, [kontur]teckning ;
mönster ; rit-, teckningskonst ; plan, utkast ;
profil, sektion; förslag; afsikt, uppsåt;
förehafvande; far /— sopra (su) una cosa,
söka [att vinna], stå efter ngt; colorire un
f— verkställa en plan ; a <—, med flit, med
uppsåt, afsiktligt,
diseguáie o. häri., s<s disuguale o. häri.
diselláre va., sadla af.
disenfiáre se sgonfiáre.
disenterla se abbadia.
disequilibráre va., bringa ur jämvikt, /~si,
förlora jämvikten,
disequilibrio sm., brist på jämvikt,
diseredaménto sm., arflösgörande, arflöshet.
diseredare va., göra arflös, göra urarfra.
diseredazióne sf., se diseredamene.
diseréde a., arflös.
disereditáre se diseredare.
diserrare va., öppna, låsa upp.
disertaménto sm., [för]härjning,
ödeläggande; öfverlöpande, affall,
disertáre va., Ödelägga, förhärja; utblotta
på folk; öfvergifva, lämna [öde]; fly ifrån.
— vn., afvika, rymma, desertera;
öfver-löpa, gå öfver ; affalla,
disertazióne sf., se disertamento.
disertóre sm., öfverlöpare, rymmare,
desertör ; affälling,
diserzióne sf., öfverlöpande, rymning, de?
sertering; (fig.) affall,
disfaclbile se abbadia.
disfaciménto sm., upprifvande, nedgörande,
sönderdelning, upplösning, söndertagande;
förstörelse, förstöring, ödeläggelse, förfall,
nederlag, ruin.
disfacitúra sf., se föreg,
disfamare se abbadia.
disfare va., söndertaga, -dela, -plocka,
upplösa; bryta, upphäfva; vanställa, förstöra,
nedgöra, tillintetgöra; göra om; sprätta,
rifva, lösa, packa upp; bryta sonder; üf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>