- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
160

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - discordine ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


regellös, otyglad; sede[s]lös, utsväfvande;
omättlig, öfverdrifven,
disórdine sm., oordning, oreda; olag;
rubbning; öfvervåld, excess; oskick, ofog;
tygel-, sedeslöshet, utsväfning.
disorganizzáre va., upplösa, förstöra; bringa
i oordning, ~si, upplösas &c.
disorganizzazióne sf., upplösning;
upplösningstillstånd, förvirring,
disorientáre va,, förvilla [med afseende på
väderstrecken 1. vägen]; (fig.) förvirra,
-bryl-la, sätta i förlägenhet, göra bortkommen.
~si, förvillas &c.
disormeggiáre va. o. vtt., i lossa, kasta loss.
dlsorméggio sm., ⚓ losskastning,
disossáre va., borttaga ben ur, bena.
disossato a., utan ben ; (fig.) slapp,
förvekligad.
disossidare va., (kem.) skilja syret från en
syrsatt kropp,
disossidazióne sf., (kem.) syrets
frånskiljande.
disostruénte a. (sm.), (Iak.) lösande,
öppnande [medel],
disostruire va., rödja ren, rensa; (läk.)
befria från förstoppning,
disotterráre se abbadia.
disótto, di 8Òtto adv., [in-, där]under,
nedanför, nedom; al — a, nedanför, under;
mindre, lägre, sämre än; underlägsen, ej
vuxen ; il — (ss. subst.), undre sidan,
afvigsidan, baksidan ; underdelen,
dispacciare vn., skicka telegram. — va., se
spacciáre, ~si, skynda sig.
dispáccio sm., depesch; bref; — telegrafico,
telegram,
dispaiáre va., göra omaka, skilja,
dispándere se abbadia.
disparatézza sf., olikhet, [åt]skillnad,
disparato a., olik[artadj, oförenlig;
osammanhängande; skiljaktig.
di8parecchiáre se sparecchiáre.
disparére sm., meningsskiljaktighet,
splittring, oenighet, tvist. — vn., se illa ut, ha
ett otrefligt yttre, göra en slät figur,
dispari a., olik, -artad, skiljaktig; ojämn,
udda. —- sm., udda tal; giocáre a pari e
—, spela udda och jämnt,
disparire vn., försvinna,
disparitá sf., olikhet, skiljaktighet;
ojämnhet; oenighet, tvist.
di8parizióne sf., försvinnande,
disparte (in) adv., i. sido, afsides, för sig,
särskild[t], åtskils ; mettere in —, lägga
undan, af, spara,
dispartire va., dela, skifta; ut-, fördela,
dispartito se abbadia.
dispèndio sm., utgift,
dispendiosaménte adv., kostsamt, dyrt.
dispendióso a., kostsam, dyr.
dispènsa Sf, ut-, fördelning, fördelande ;
häfte; skafferi; förrådshus; utgift; dispens;
eftergift; tillåtelse, befrielse; una
pubblica-eione fatta a dispense, en skrift (bok), som
utkommer i häften,
dispensábile a., hvarifrån man kan
dispenseras, som kan efterskänkas,
dispensáre va., till-, utdela; gifva ut; fri-
kalla, -taga, befria (da från); fönkona,
låta slippa; dispensera, beviya eftergift från
ngt; (äfv.) depensera; tillbringa (om tid),
~si, undandraga sig, underlåta,
dispensário sm., ställe, där obemedlade
gratis erhålla läkarhjälp o. medikament,
dispensatlvo a., utdelande; dispens-,
dispensato a. o. pp., utdelad; dispenserad,
befriad, fri.
dis pensatóre sm., utdelare,
dispensiéra sf., utdelarinna; hushållerska,
dispensière, dispensiéro sm., hofmästáre;
spismästáre (i kloster),
dispepsía sf., (läk.) dålig matsmältning,
disperábile a., förtviflad, hopplös,
disperare va., göra förtviflad, tröstlös, sätta
i förtviflan. — vn., förtvifla, misströsta,
förlora hoppet, ~si, vara förtviflad; gräma
sig ; förlora modet,
disperataménte adv., tröstlöst, hopplöst;
som en ursinnig; förtvifladt; ohejdadt,
disperato a., förtviflad; tröstlös, rasande,
desperat; öfvergifven; hopplös; ohjälplig,
oförbätterlig; faslig, hisklig; ruinerad,
utfattig ; gridare come un —, skrika som en
ursinnig; darsi, buttarsi 1. gettarsi al —,
blifva förtviflad, misströsta,
disperazióne sf., förtviflan, misströstan,
hopplöshet; djup sorg.
dispèrdere va., förströ; [för]skingra;
fördela; drifva på flykten; splittra; utrota,
förstöra, tillintetgöra, ~si, gå förlorad,
förstöras, tvina bort; skingras, skingra sig;
få missfall,
disperdiménto sm., se dispersione.
disperditóre sm., förstöráre,
dispèrgere va., ut-, kringströ, [-]sprida,
splittra, förströ, kasta omkring; slå, drifva
på flykten, ~si, råka i oordning.
dl8pergiménto sm., se följ.
dispersióne sf., förskingring ; [färg]spridning;
skingring åt alla håll ; drifvande pä flykten,
dispersivo a., (fys.) spridande,
dispérso a. o. pp. (af dispergere), ut-,
kringströdd ; [-]spridd; skingrad; förskingrad;
förslösad, -störd ; andare —, ut-, kringströs,
splittras.
dispétto sm., harm, förtret, förargelse,
grämelse; förakt, hån, skymf; in —, a —,
per —, trots, oaktadt; ngn till trots, till
förtret; a mio —, a — mio, mig till
förtret ; fare — a, göra [ngn] ngt till förtret;
avere in —, ringakta, förakta,
dispettosaménte adv., med harm, af trots,
i förtret.
dispettóso a., stolt, högmodig; föraktlig;
retsam, förarglig, förtretlig, kinkig,
dispiacènte a., obehaglig, misshaglig;
förarglig, ledsam; ledsen, missnöjd; sono —
di avere, jag beklagar, det var tråkigt, att
jag har; una per sona non —, en ganska
treflig person,
dispiacére I. sm., ledsnad, missnöje, sorg;
misshag, obehag ; ledsamheter ; fare (dare)
— a, göra ngn ondt, smärta, bekymra ngn.
— II. vn., vara obehaglig, misshaga;
förorsaka smärta, bekymra, göra ledsen ; mi
è dispiaciuto assai di, jag är mycket
ledsen öfver att jag; non le dispiaccia, tag
icke illa upp.
tisspiacévcie obehaglig-, misshaglig;
stö-ande, sårande, otreflig ; förtretlig, ledsam.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free