Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - dissennatamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ö/ssennataménte adv., tokigt; sora en
cáie.
dissennatézza tf-. galenskap, förryckthet.
(fissennáto a., tokig, galen,
dissensióne sf., oenighet, osämja, tvedräkt,
missämja ; mettere in —, framkalla oenighet,
missförstånd mellan,
dissènso sm., meningsskiljaktighet,
dissentáneo a., icke öfverensstämmande,
olika.
dissenteria sf., (läk.) rödsot, dysenteri,
dissentérico a.. (Iak.) dysenterisk. — sm.,
medel mot dysenteri,
dissentiménto sm., meningsskiljaktighet ;
söndring.
(Assentire vn., rara af olika mening, åsikt,
neka, vara oense,
dissenziènte a., som är af annan åsikt; o-
lika tänkande,
disseppelliménto sm., uppgrafning.
disseppeiiire va., uppgräfva, gräfva upp.
(ftsserráre va., upplösa, lossa ; öppna ; draga
upp; F ge, tilldela [ett slag, en örfil, etc.],
~si, lossna, öppna sig.
Öf88ertáre va., afhandla, diskutera, tala.
dissertatóre sm., en sora skrifver
dissertationer.
tófssertazióne sf., afhandling, dissertation.
dÌ8S68táre va., bringa i oordning, oreda,
olag; rubba, störa, ~si, komma i olag, i
oordning, på obestånd, bli skuldsatt,
dissestáto a. o. pp., bragt i oordning,
rubbad, i förfallet tillstånd; på obestånd,
skuldsatt.
dissèsto svi., oordning, oreda, olag;
rubbning; [ekonomiskt] obestånd, oordentüga
affärer.
dissetánte a., sora släcker törst. — sm.,
medel mot törst,
dissetére vn., stilla, släcka törsten,
dissettóre sm., (kir.) dissektor,
dissezióne sf., (kir.) dissekerande, -ing,
dissektion.
dissidènte a., olika tänkande ; dissenter-. —
sm., dissenter.
dissidènza sf., söndring; olika tänkande,
meningsskiljaktighet,
dissidio sm., söndring, strid[ighet],
oenighet, misshällighet.
CSissigilláre va., öppna, bryta upp [bref],
tiissiliabo a.t tvåstafvig. — sm., tvåstafvigt
ord.
di88imigiiánte a., olik[a].
Cissimigliánza sf., olikhet,
dissimiiáre a., olikartad,
dissimile a., olik[artadj.
dissimilitúdine sf., olikhet,
dissimilménte adv., [på] olika [sätt].
dissimuláre va., dölja, skyla, hemlighålla,
undandölja ; ej låta snarka, törstalla. — vn.,
förställa sig; dölja sina tankar,
dissimulataménte adv., med förställning,
dissimulatóre sm., hycklare, skrymtáre,
dissimulazióne sf., förställning, hyckleri,
dissipábile a., som kan förskingras,
dissipaménto sm., förslösande, -skingring,
slöseri, tankspriddhet, förströddhet,
förströelse.
dissipáre va., [för]skingra, förstöra, -slösa,
•süö. tlä bort; tósa [ett tvifvel]; hafva;
distaccáre
j muntra, roa. ~si, förskingras, gå öfver ;
förströ sig.
di8Sipataménte adv., på ett slösande sätt.
dissipatézza se dissipazione.
dissipáto a. o. pp., skingrad, förströdd ;
tankspridd ; lättsinnig, begifven på
förströelser,
dissipatóre sm., slösare.
dissipazióne sf., förslösande, -skingring,
slöseri; förströddhet, tankspriddhet ;
förströelse ; utsväfningar.
dissipfto se abbadia.
dissociábile a., skiljbar, oförenlig,
dissociáre va., [af]skilja, (af]söndra,
upplösa.
dissociazióne sf., (kem.) upplösning (af
sammanhang],
dissodaménto sm., uppodling.
diss0dáre va,, upptaga [jord] ur linda, ny.
odla.
dissolùbile a., (kem.) lösbar, löslig,
dissolubilitá sf., (kem.) [upp]löslighet,
dissolutaménte adv., liderligt, lösaktigt,
dissolutézza sf., liderlighet, utsväfningar,
dissolutivo a., [upp]iösande.
dissoluto a,, upplöst ; utspädd ; (fig.) liderüg,
lösaktig, utsväfvande. — pp. af dissolvere.
dÌ8S0lUZSÓne sf., [upp]lösning, åtskiljande;
förstöring; (fig.) liderlighet, lättsinnighet;
hån; — di corpo, diarré,
dissolvénte a. (sm.), lösande [medel],
dissólvere va., [upp]lösa; (läk.) fördela; (fig.)
upphäfva, skingra,
dissolviménto sm., [upp]lösning.
di88omigliánte a„ olik.
dissomigliánza sf., olikhet,
dissomigliáre vn. o. ~si, vara olik[a],
skilja sig.
dlssonánte a., missljudande, skärande, gflll,
dissonerande ; ostaind ; stridig, oenig, olika.
dissonánza sf., missljud; dissonans,
dissonáre vn., missljuda; ej stämma, ej
harmoniera,
dissonnáre va., Väcka, ~si, vakna,
dissono a., dissonerande, missljudande; o»
stämd.
dissotterraménto sm., uppgrafning.
dissotterráre va., gräfva upp; (fig.) snoka
upp.
dissuadére va., afråda, afstyrka [da. di
från).
dissuasióne tf-, afrådande, afstyrkan.
dissuasivo, dissuasório a., afrådande,
avstyrkande.
dissuetúdine sf., kommande ur bruk ;
upphäfvande af ett bruk; afvänjande; cadere
in —, komma ur bruk.
dissugáre va., pressa saften ur; (fig.)
ut-suga.
dissuggeliaménto sm., öppnande [af bref],
dissuggelláre va., öppna, uppbryta [ngt [-försegladt].-] {+för-
segladt].+}
distabbiáre va., utdrifva [faren] ur en fSHn.
dìstaccaménto sm., af-, åtskiljande,
söndring, losgörande; frigörelse; & detachement,
truppafdelning.
distaccáre va., afskilja; lösgöra, -rycka,
-gifva, befria, taga lös, loss, ned; hålla p,1
afstånd ; ,Xr detnchera, utsända en mindre
truppafdelning. —Sf, göra sig lös, ledig ;
- 162 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
