Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - distacco ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lossna» gå upp; draga sig bort, aüägsns
sig.
Öistácco sm., afskiljande, -söndrande;
lösryckande; aflägsnande ; skilsmässa ; afsked.
CSstagliáre va,, genomskära, afskilja, dela,
klyfva.
distagii&tóra Sf., genomsnitt; inskärning,
skära.
fiistánte afskild, aflägsen ; fjärran, på
afstånd ; [liggande] långt bort 1. ifrån. —
adv., långt borta, fjärran,
tiittánza, distánzia sf., afstånd ; mellanrum,
-tid ; skillnad, olikhet ; a —, på afstånd,
i fjärran, långt borta; di — in —, ett
stycke från hvarandra, med vissa
mellanrum.
distáre vn., vara långt borta, ligga fjärran
(da från) ; vara olika, skilja sig.
(iistemperáre se Stemperáre.
distèndere va., utsträcka, -draga, -tänja,
-spänna : breda ut ; utvidga ; förstora ;
af-fatta, uppsätta, [ned]skrifva; sträcka tiii
marken, döda ; (äfv.) spänna lös, ned, af.
—«i, utbreda, sträcka sig; vidgas; räcka,
vara ; tala vidt o. bredt; (äfv.) slakna, bli slapp,
tiistendévole, distendibile a., uttanjeiig.
sträckbar.
distendiménto sm., utspänning, [-[-]sträckning,-] {+[-]sträck-
ning,+} -ande; uttänjning, -vidgning; vidd;
utbredning ; aflfattande ; slak-, slappnande ;
förslappning,
dlsieneoráre va., upplysa,
distensióne, diatenzióne sf., utspänning,
[-]sträckning, -ande ; uttänjning.
distésa sf., utsträckning, vidd, omfång ;
[land]sträcka ; längd ; rad ; a —, utan
afbrott, i ett ; suonare a —, ringa af alla
krafter, i stormklockan,
tiistesaménte adv., vidlyftigt, vidt o. bredt;
ständigt, utan afbrott; omständligt, utförligt,
distéso I. a. o. pp. (af distendere), utbredd,
-sträckt; vidsträckt, [vidt]omfattande;
omfångsrik ; liggande [utsträckt i hela sin
längd]; a (at) —, per —, vidlyftigt, vidt o.
bredt, utförligt, omständligt ; i ett, utan
afbrott; scrivere il suo nome per —, skrifva
ut hela namnet. — II. sm., instruktion,
formulär ; uppsats,
dlstéssere va., repa upp [väf).
distico sm., (pros.) distikon.
distlllaménto sm., destillering, destillation.
di8tüláre va., destillera, bränna; utgjuta,
-ösa ; afsöndra ; indrypa, -gifva, -gjuta (äfv.
fig.). — vn., drypa, droppa, sippra; ~si
il cervello, bråka, bry sin hjärna,
distilléto sm., essens,
distillatóio sm., ⚙ destilierkolf, retort,
distillatóre sm., destiliator.
distillazióne sf., destillering, destillation ;
dryp-, droppning.
distilleria sf., destillerverk, bränneri,
distinguere va., [ur-, åt-, sär]skilja ; göra
skillnad på ; utmärka, behandla med
utmärkelse ; skönja ; igenkänna ; utmärka,
vara utmärkande för, karakterisera, ~si,
urskiljas. skönjas, bli synlig; utmärka sig,
göra sig bemärkt,
distinguibile a., skönjbar,
distinta sf., specificering, förteckning, nota,
tpris]üsta, register, blankett; bordereau.
distintamente adv., tydligt, klart, redigt;
utmärkt ; högaktningsfullt,
distintiva se abbadia.
distintivo sm., [känne-, tjänste-, utmärkelse-]
tecken. -— a., utmärkande,
kännetecknande.
distinto I. pp. af distinguere. — II. a.,
tydlig, åtskild, märkbar, klar, redig ; utmärkt,
framstående, bemärkt ; fin, belefvad; posti
distinti, (teat.) reserverade platser, fräVnre
bänkarna på parkett. — III. adv., tydligt,
distinzióne sf., ur-, åt-, särskiljande; [åt-]
skillnad ; olikhet ; utmärkelse, hederstitel ;
förtjänst; utmärkt aktning, anseende; fint
sätt, belefvenhet ; uomo di —»
ståndsperson.
distógliere va., afråda; afvända. -leda, -hålla,
vända bort. ~si, aflägsna sig, gå bert,
afvika (di från).
distøQliménto sm., bortvändning,
afvändande ; afrådande; afstyrkan.
distóreere se abbadia.
distornáre se abbadia.
dietórre se abbadia.
distorsióne sf., för-, snedvridning,
distórto se storto.
distráere, ere, va., afsöndra, af-,
från-skilja, bort-, afvända, afhålla ; distrahera,
afleda; förslösa; försnilla; förströ. ~si,
frånskiljas &c. ; vända bort taakaru^, Li:
tankspridd ; förströ, roa sig.
distrattaménte adv., tankspridt.
distrétto a., tankspridd ; ouppmärksam. •—
pp. af distråere.
distrazióne sf., tankspriddhet ; söndring,
afskiljande ; förslösande,
distrétto sm., område, krets, distrikt,
omnejd ; mettere in —, inspärra, sätta i
fängelse.
distrettu&le a., distrikts-,
distribuibile a., som kan utdelas &c.
distribuire va., ut-, fördela; in-, afdela,
anordna.
distributivaménte adv., i distributiv mening,
distributivo a., distributiv.
distributóre sm., utdelare,
distribuzióne sf., för-, utdelning; anordning;
(jur.) prioritetsordning melian borgenärer,
districáre, distrigáre va., lösa, frigöra,
befria ; utreda, ordna, [för]klara, uttyda, ~si,
göra sig kvitt, befria sig, reda sig.
komma från saken,
distrignere, distrfngere va., sammandraga,
-trycka, -klämma, -pressa, fast åtdraga ;
ängsla, försätta i trångmål; tygla, hålla
tillbaka; omfatta, innehålla ; lätt beröra,
distrúggere va., ned-, upprifva, förstöra;
störta, tillintetgöra, nedgöra, utrota,
för-därfva ; ödelägga,- [komma att] smälta,
~si, förstöras, förfalla, förtäras ; smälta,
upplösas ; förtäras af grämelse,
distruggane a., förstörbar.
distruggitóre sm., förstöráre,
distruttibile a., förstörbar.
distruttivo a., förstörande,
distrùtto pp. af distruggere. — a., förstörd;
tillintetgjord; förtärd,
distruttóre sm., förstöráre,
distruzióne sf., förstörelse, -ing; fördärf,
Ödeläggelse, un de r g ång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
