Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - durotto ... - E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diirótto a., ganska, tämligen hård.
Dusseidórf sf., (geogr.) Dusseldorf,
dùttile a., sträckbar, uttänjelig, smidig,
duttilitá sf., sträckbarhet, smidighet,
tiùtto vsm., kanal, gång, rör.
duumviråle hörande till 1. beträffande so
duumvir I. hans ämbete,
duumviráto sm., duumvirat
duúmviro sm., duumvir.,
Qwiaa sf., (geogr.) Dvina.
E,
konj., och, samt; —... —, både...
och; tutt’— due, båda två; tutt’— tre,
alla tre.
a’ pr. (förkortning af egli), han.
Éaco sm., (myt.) Æakus.
ebanista sm., fin-, möbelsnickare,
ebanisteria sf., fin-, möbelsnickeri.
èbano sm., ebenholts, -träd ; capelli di ~,
kolsvart hår.
ebbène intcrj., nå [väi], bevars, än sen.
ébblo sm., (bot.) sommarhyll.
ebbrézza sf., rus, berusning; (fig.) yrsel,
yra, hänryckning,
cbbriáco, ebbro a., berusad, rusig, drucken,
full.
ebdomadário a., vecko-. — sm., andlig
person, som har tjänstveckan.
Ëbe sf., (myt.) Hebe.
ébere vn., bli svag, kraftlös ; bli slö.
ebetággine, ebetazióne sf., slöhet, enfald;
struntprat, dumhet,
ébsts a., matt, kraftlös, förslöad, slö, dum.
— sm., dumhufvud, -bom.
ebatismo sm., slöhet, dumhet,
eboliiménto sm., se ebollizione.
ebollire vn., koka, sjuda, svalla, jäsa.
ebollizióne sf., uppvällning, -kokning,
koksvall, svallande,
ebraicaménte adv., hebreiskt
ebraicista sm., hebraist.
ebråfos a. {sm.), hebreisk[a språket],
ebraismo sm., hebraism, hebreiskt talesätt;
judiska läran,
ebraizzare vn., studera hebreiska språket;
begagna hebreiska talesätt; hylla
hebreer-cas åsikter o. cl.
ebrèa sf., judinna.
ebrèo sm., hebré, jude; ockráre. — a.,
hebreisk.
Ebridi (le [Iso[e]) sf., pl., (geogr.) Hebri-
derna.
ebrietá sf., druckenhet.
ebrifestéso a., glädjedrucken,
Ébro sm,, (geogr.) Ebro.
Ébrøn sm., (geogr.) Hebron.
ebull... se eboli...
ébu’O se ebbio.
ébure se avorio.
ebùrneo a., af elfenben ; elfenber.shvit, -lik.
Éoate Sf, (myt.) Hekate.
ecatómbe sf., hekatomb.
eccedènte a., öfverskjutande, -stigande. —■
sm., öfverskott, -vikt,
eocedenteménte adv,, öfverdrifvet, ytterligt,
eccedènza sf., öfverdrift, -mått; öfverskott,
<yikt.
eccèdere va. o. vn., öfverstiga, -gå, -skjuta,
-skrida, -hopa, -lasta ; vara större, längre
än; öfveransträngaf uttrötta, -tråka; förgå
sig. synda ; gå till öfverdrift ; —< nel bere,
nel mangiáre, dricka, äta för mycket; —
nelle spese, öfverskrida badgeten,
eccellénte a., förträfflig, utmärkt,
eocellenteménte adv., förträffligt,
eccellénza sf., förträfflighet; excellens
(titel) ; per —, företrädesvis, i ordets fulla
mening, i högsta grad, utmärkt,
eccèllere va. o. vn., öfverträffa; utmärka
sig, vara utmärkt,
ccoelsaménte adv., högt; fullkomligt,
Utmärkt, upphöjdt.
e0Cél80 a., hög, upphöjd, sublim ; (fig.)
präktig, härlig; l’Eccelso (ss. sm.), dea Högste,
eccèntrica Sf, & excenterskifva.
eocentricaménto adv., excentriskt,
eccentricitá sf., (geom.) excentricitet; %
öfverspändhet.
eooéntrioo a., (geom.) excentrisk ;
fantastisk, öfverspänd. — sm., 0
excenterskifva-eccepire vn., göra- ett inkast, invända.
ecce88ivaménte adv., öfverdrifvet, omåttligt,
eccessivitá sf., öfvermätt, -flöd. -skott, -drift,
eccessivo öfverdrifven, omåttlig,
ytterlig
eccésso .sm., öfverdrift, -mått, -fiöd, -skott;
ytterlighet, omåttlighet; utsväfning;
våldsamhet; ohygglighet; — di mente, hän*
ryckning, hänförelse; dare in eccessi,
väsnas, fara ut, dundra ; all’—, öfvermåttan ;
andare agli eccessi, öfverskrida alla
gränser; spingere ali’—, drifva (gå) till
ytterlighet.
eccètera sm., etc., o. s. v.
eocétto prep., utom, undantagandes, med
undantag af. — sm., undantag,
eccettuábile a., som kan undantagas,
eocettuáre va., undantaga, göra undantag
för; utesluta,
eccettuativo a., som utgör undantag ;
inskränkande,
eccettuáto a. o. pß., undantagen. — prep.,
undantagandes, utom.
eccettuazióne sf., undantag, förbehåll,
ecoezionåie g., undantags-; ovanlig,
exempellös.
eooezionalménte adv., undantagsvis; övat»,
ligt.
eccezióne sf., undantag, förbehåll; (jur.)
in-vändning; in via d’—, undantagsvis; ogni
regola ka la sua —, ingen regel utan
undantag.
eccheggiáre, m. fi., se echeggiáre, etc.
ecchimosi, eoahlmósi sf., (läk.) blodvite.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
