- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
177

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - E - enigmatizzare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


enigmatizzáre vn., tala i gåtor,
enimm... se enigm...
ènne sm. o. sf., bokstafven n.
Éno sm., (geogr.) floden Inn.
enófilo a., som bereder vin.
enologia sf., konst[en] att tillverka vin.
enológico a., som tillverkar vin,
vintillverknings-.
enómetro sm., vinmätáre,
enórme a.. ofantlig, oerhörd; förskräcklig,
gräslig.
enormeménte adv., ofantligt, oerhördt,
ytterst, öfver måttan,
enormézza sf., ofantlighet.
enormitá sf., ofantlighet, oerhördhet,
gräslighet, groft brott.
Enrichétta sf., (np.) Henrietta.
Enrico sm., (np.) Henrik,
ensifórme a., (bot.) svärdformig.
éntasi sf., (ark.) en pelares utsvällning.
énte sm., väsen[de], varelse; morale,
juridisk personlighet; supremo. Gud.
enterite, enterltide Sf, (läk.)
tarminflammation.
enterocéle sm., (läk.) tarmbråck.
entimèma sm., (log.) slutledning, bestående
af tvänne satser, entymem.
entitá sf., väsende, väsentlighet; vikt,
betydenhet,
entitatfvo a.. väsentlig,
éntomo sm., insekt.
entomófago a. (sm.), insektätande, -ätáre.
entomologia sf., insektlära.
entomológico a., entomologisk.
entomologlsta, entomólogo sm., entomolog,
entrámbi, entrámbo pr., bägge, båda.
entránte a., genomträngande; inställsam;
öfvertygande, slående; nästa,
nästkommande ; il mese nästa månad,
entráre vn., komma, gå, träda, rida, tåga,
segla, åka, tränga in; göra sitt inträde;
intränga, genomtränga ; passa ; inlåta sig [i
ngt] ; ingå, vara inbegripet ; börja ; in
discorso con, börja samtal med ; in
giuoco, börja att spela ; ne’ fatti altrui,
lägga sig i andras affärer; voi non
c’en-träte, detta är en sak, som ej angår eder;
~ la messa, börja att läsa mässan; ~ in
collera, blifva vred; t** di mezzo, träda
emellan, förmedla; in possesso, taga i
besittning; tillträda; la non mi entra, F
det går öfver mitt förstånd ; ci entro. F
nu förstår jag.
entráta sf., ingång, -lopp; öppning; intåg;
inträde, entrée ; förstuga ; tillträde ; början;
förspel; inkomst, ränta; vivere d’ ~,
lefva på sina räntor; mettere a (hand.)
bokföra; e fuscita, (hand.) inkoms-
ter o. utgifter, debet o. kredit; in
possesso. besittningstagande ; tillträde ; dirítto
d’e", inträdesafgift.
entrato re sm., inträdande,
entratúra sf., ingång, inträde[safgift];
tillträde; början, initiativ; avere f con uno,
vara vän, förtrolig med ngn.
éntro prep., [ut]i ; inom. — adv., uti, inuti,
inne; qui här inne.
entróne sm., förstuga, farstu,
entusiasmáre va., hänföra, -rycka, ~si,
bli hänförd, hänryckt.
Italiensk-svensk ordbok»
entusiásmo sm., hänförelse, -ryckning,
entusiásta sm., svärmare, entusiast,
entusiasticaménte adv., entusiastiskt,
svärmiskt.
entusiástico a., entusiastisk, svärmisk,
enucleáre va., rensa från kärnor; (fig.)
begrunda, skärskåda, belysa,
énula J/., (bot.) alant.
enumeraménto sm., uppräknande,
enumeráre va., uppräkna; räkna,
enumerazióne sf., uppräknande,
enunciáre va., uttrycka, -tala, -säga, yttra,
anföra, framställa,
enunciativa sf., (jur.) anförande, andragan-
de, utsago,
enunciativo a., anförande, andragande.
enunciazióne sf., uttryckande, framställning;
uttryck[ssätt].
enunzi... se enunci...
Énzo sm., (np.) Lorens.
Eólia sf., (geogr.) Eolien.
eólio a., eolisk. — sm., eolier.
Éolo sm., (myt.) Eolus.
eóo a., österländsk,
épa sf., buk, måge.
Epaminónda sm., (np.) Epaminondas.
épate sm., (anat.) lefver,
epático a., (anat.) lefver-,
epatite, epatltide sf., (läk.) inflammation i
lefvern.
epátta sf., (astr.) antalet dagar, som utgöra
skillnaden mellan sol- o. månåret.
epèntesi sf., (gram.) tillsats af bokstäfver 1.
stafvelser i midten af ett ord.
epicaménte adv., i episk stil.
epicèdio sm., liktal, begrafningsverser.
epicéno a., (gram.) epicen, af båda genus,
èpico a., episk. — sm., epiker,
epicrático a., (läk.) långsamt verkande,
epicureismo sm., Epikuri lära.
epicurèo a., epikureisk. — sm., epikuré.
Epicüro sm., (hist.) Epikurus.
epidemia sf., (läk.) farsot, epidemi; smitta,
epidemicaménte adv., epidemiskt,
epidèmico a., epidemisk, smittsam,
epidèrmico a., (anat.) som afser ytterhuden.
epidèrmide Sf, (anat.) öfver-, ytterhud ; yta,
yttersida.
Epifania sf., tretton[de]dag.
ep i fonèma sm., (ret.) utrop vid slutet af ett
tal.
epigástrio, epigástro sm., (anat.) mag-,
hjärtgrop.
eplglótta, epiglóttide sf., (anat.) [-strup[hufvud]lock.-] {+strup[huf-
vud]lock.+}
epigrafáio sm., [dålig] författáre af inskrifter,
epigrafe sf., inskrift, motto, devis, epigraf.
epigrafia sf., kunskapen om inskrifter,
epigraficaménte adv., i form af inskrift,
epigráfico a., epigrafisk.
epigrafista sm., författáre af inskrifter,
epigrámma sm., epigram; (fig.) infall,
stickord.
epigrammatário sm., epigramförfattáre,
epigrammaticaménte adv., epigrammatiska
epigrammático a., epigrammatisk.
epigrammista sm., epigramförfattáre,
epilatório a., mot hårväxt,
epilazióne sf., hårs bortryckande,
epilessía sf., (läk.) fallandesot, epilepsi.
ta


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free