- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
202

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - fluttuoso ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


fluttuóso a., stormig, orolig.
fluviale, fluviátile a.. flod-, ström-, &•; söt-
vattens-,
fóoa sf., (zool.) säl.
focáccia sf., (bag.) glödkaka ; bulle;
rendere pane per —, betala ngn med samma
mynt.
focáce a., brännande, glödande,
focáia (pietra) sf., flinta,
focarino, focarólo sm., eldare.
focáta sf., vinranka.
focático sm., årlig afgift för eldstäder,
fooáto a., scharlakans-, eldröd; baio —,
brand-fux.
fóce sf., mynning, utlopp; klyfta, trångt
pass, hålväg, däld; öppning, ingång,
passage ; mettere, far —, utmynna,
focheréiio sm., liten eld.
fochista sm., fyrverkare; eldare,
focile sm., flinta; (fig.) eggelse; (anat.)
skenben.
fóco se fuoco.
focoláre sm., eldstad, härd, spis; (fig.)
husliga härden, [hus o.] hem, hembygd,
fooóne sm., stor eld; & fängpanna;
glödpanna; fyrfat,
fooosaménte adv., eldigt, varmt, häftigt,
passioneradt.
focóso a., eldig, varm, het, passionerad,
häftig, ifrig; yster, yr, obändig,
fódera sf., foder; pälsfoder; örngåttsvar; i
förhydning.
foderáio sm., körsnär.
foderáre va., fodra [kläder o. d.]; utfodra;
i förhyda ; — di pellicce, pälsfodra. ~si,
proppa sig full.
foderatúra sf., fodring.
fódero sm., skida, sabelbalja; fodral, etui;
timmerflotte; proviant, foder,
fóga sf., hetta, ifver, eld, yra ; häftighet,
fóggia sf., fason, mönster, snitt, form; sätt,
vis, slag ; mod, bruk ; — di dire, talesätt ;
a — di, såsom, liksom, på ... vis.
Fóggia sf., (geogr.) stad i Italien,
foggiáre va., tillskapa, forma, dana, gifva
form åt; [ben] foggiato, väl växt.
fóglia sf., blad, löf; mullbärsblad; tunn plåt,
bleck, skifva ; spegelfolium ; — di stagno,
stanniol.
fogliáccio sm., profark. korrekturark; usel
tidning, skandaltidning; (i pl.) gammalt
papper, lunta, makulatur.
fogliáceo a.. (bot.) bladlik, -aktig, -artad,
fogliáme sm., fog I i at óra sf., löfverk, blad;
löfruskor. grenar, löf; bladverk [på [-målningar].-] {+mål-
ningar].+}
fogliétta sf., litet blad ; halfstop ; (äfv.) vinfat
af 135 liter,
fogliettánte, nte, sm.,
följetongsförfattáre.
fogliétto sm., litet blad [i bok]; litet
pappersark; tidningsblad,
fóglio sm., pappersark; blad [i bok]; tryckt
ark; dag-, tidningsblad, tidning; skrift;
[bank]sedel ; — di via, militärpass ;
marschruta ; — volante, flygskrift ; libro in —,
foliant ; bok i folioformat ; dare il — bianco,
ge fullmakt,
foglióso, fogliato a., bladig; löfklädd.
fógna if., afloppstrumma, kloak; afioppsdi-
ke; häl i betten pä blomkrukor; F stor*
ätáre.
fognáio sm., byggare af kloaker,
fognáre I. va., anlägga kloaker; täckdika,
dränera; utelämna, svälja, sluka [ord, [-staf-velser[-] {+staf-
velser]+} ; — le misure, väga, mäta för knappt.
— II. vn., yra, blåsa o. snöa.
fog náto a., urgräfd, hålig; (fig.) elak, ond;
otillförlitlig,
fognatura sf., anläggande af kloaker;
kloaker, kloaksystem; dränering, täckdikning,
etc.
fógno sm., snöyra, yrväder,
fognóne sm., hufvudkloak.
fóia sf., kättja, brunst; lystnad,
foióso a., brunstig.
fóla sf., fabel, historia, berättelse; dumt
prat ; trängsel ; raccontáre fole, sätta ihop
historier, skarfva.
fólade sf., (zool.) stenborrmussla.
fólaga sf., (zool.) sothöna,
foláta sf., vindstöt, stormil; flykt, svärm af
flygande fåglar,
foigoránte a., blixtrande, lysande,
blänkande; ljungande; (fig.) förkrossande,
dräpande.
folgoráre vn., blixtra; dundra, ljunga, slå
ned (om blixten), äska, knalla; utslunga,
utfara i hotelser ; lysa, blänka, glänsa,
stråla; slå ned, komma med blixtens
hastighet. — va., krossa med blixten, nedslå,
fólgore sm. [o. sf], åska, blixt, ljungeld,
åskslag ; — di guerra, stor krigare,
folgóre se abbadia.
folgoreggiáre se abbadia.
foliáceo se abbadia.
fólla sf., [fo[k]hop, -massa, -samling,
-trängsel, mycket folk, fullt hus ; öfverflöd,
myckenhet; in —, i mängd,
folláre va., stampa, valka.
fólle a., tokig, galen, vansinnig; dåraktig.
— sm., dåre, galning; (äfv.) blåsbälg,
folleggiaménto sm., galenskap, dårskap,
vanvett; tokeri; lättsinne,
folleggiáre vn., göra dårskaper; skalkas,
skämta, vara yster; bli ond, rasande,
folleggiatóre sm., spefågel, skämtáre; narr.
folleménte adv., som en dåre; vanvettigt,
dåraktigt.
follétto sm., tomtegubbe, gast ; rustibus, o-
dygdigt barn ; fuoco —, irrbloss,
follia sf., dårskap, galenskap, vanvett, -sinne;
vurm, dåraktighet.
follicoláre a., (bot.) försedd med
frukthylsor; (anat.) blåsartad.
follicolo, follicuio sm., frukthylsa, -balja;
(anat.) blåsa,
foltaménte adv., tjockt, tätt; i en hop.
foltézza sf., tjocklek, täthet; öfvermätt,
fólto a., tjock, tät, yfvig ; nel — della notte,
midt i natten,
foménta se fomentazione.
fomentáre va., (läk.) badda ; lägga varma
omslag på; (fig.) nära, underhålla, -blåsa,
fomentatóre sm., uppviglare, anstiftáre,
fomentazióne sf., foménto fsm., (läk.)
badd-ning; varmt omslag; (fig.) eggelse,
till-skyndelse, anstiftan,
fómite, fómito sm., fnöske; (fig.) eggelse,
sporre, frö. orsak. Wäl|?.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free