Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - forcata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning; le forche Caudine, Kaudinska
passen ; avanzo di —, galgfågel i far —,
skolka från skolan,
forcåta Sf, så mycket hö 1. halm som går
på en gaffel ; (anat.) grenen på människans
kropp.
forcèlla sf., liten högaffel; klyka; gaffel;
hårnål ; (anat.) bröstben ; påle [till stöd åt
träd].
forchétta sf., [bords-, köks-, gevärs]gaffel ;
liten högaffel ; parlare in punta di —, tala
tillgjordt; colazione in —, gaffelfrukost,
forchettata sf., en gaffel full, gaffelbit; tag
1. hugg med gaffel,
forchettièra sf., gaffeletui.
forchétto sm., klyka, tjuga, grep ; utgrening
[från en större gren],
forchettóne sm., köksgaffel,
forcina sf., hårnål; liten gaffel,
fórcipe sm., (kir.) fältskärstång,
fórcolo sm., klyka, gaffelformigt trästycke,
forcóne sm., dynggrep.
forcúto a., gaffelformig, klufven, gaffel-,
forènse a., hörande till advokatståndet,
rätts-. — sm., advokat,
forése sm., landtman. — a., landtlig,
foreséllo sm., ung bonde, bondpojke,
foresózza sf., vacker bondflicka,
forèsta sf., skog.
forestále a., skogs-; guardia —,
skogvaktáre.
forestáro sm., skogvaktáre,
foresteria se abbadia.
forestière a., utländsk; främmande. — sm.,
utländing, främling; gäst; [värdshus]kund.
forestieria sf., gästbyggning [i kloster],
gästrum ; samtliga gäster [på ett stäl[e],
forestierúme sm., hop främmande saker 1.
personer,
forestiéro se forestiere.
forésto a., vild, öde; främmande,
forfécchia sf., (zool.) tvestjärt,
fórfora, fórfore sf., mjäll ; reformar.
fórgia sf., smedja, hytta,
forgóne sm., last-, pack-, bagage-,
trossvagn.
forière sm., förelöpare, förebud; & furir;
kvartermästáre; hoffurir; sergente — furir.
forièro a. [sm.), förelöpare, -bud; un segno
— di, ett förebud till.
fórma sf., form; skapnad, gestalt, skepnad;
utseende; formalitet, rättegångsform ; sätt,
vis ; beskaffenhet, författning ; form,
modell ; former, konturer ; ~ hattkull ; ostkar;
skomakarläst ; strumpbräde ;
boktryckar-form; & docka; nella debita —, i
vederbörlig, behörig, laga form; una — di
formaggio, en hel ost; a — di, in — di,
såsom, liksom; per — che, så att.
formábile a., som kan taga form.
formaggiáio sm., osttillverkare, -handlare,
formággio sm., ost.
formáio sm., formskäráre, lästmakare.
formále a., formlig, uttrycklig, formell,
formalismo sm., formalism; formväsende,
formalista sm. (a.), formalist, formvurm,
-pedant.
formalitá sf., formalitet; etikettregel, krus.
formalizzáre va., bestämma, fastställa, /~si,
«tota sig (di på); bli stött, taga illa upp.
formaiménte adv., formligen, uttryckligen,
i behörig form.
formáre va., skapa, bilda, dana, gestalta,
forma, tillverka, förfärdiga; formera;
undervisa, uppfostra, hyfsa, utbilda;
modellera; gjuta, stöpa; utgöra; innefatta, vara;
framställa, utkasta, -tänka ; uppsätta, -rätta;
quel figlio formava la sua felicitá, den
sonen utgjorde hela hans lycka, ~si, bilda
sig; [ut]bildas; uppstå, utveckla sig.
formataménte adv., i vederbörlig, behörig
form.
formatéilo sm., $ stämpel ; rund skrifstil,
pränt.
form áto a., skapad, danad; utbildad,
fullvuxen; välbildad; utvecklad; gjuten;
uttrycklig. — sm., format; — in foglio,
folioformat.
formatóre sm., formatrice fsf., skapare,
formare, stöpare, utbildare, -inna.
formazióne sf., bildande, bildning;
formeran-de, förmering ; formation ; uppställning ;
förfärdigande, tillverkning,
formèlla sf., liten form; knappform; $
bestöt-, fyrkantfil ; grop i jorden [till [-träd-plantering];-] {+träd-
plantering];+} (i //.) barkkakor [till
antändning af brasa],
forménto sm., hvete,
formentóne sm., majs.
formica sf., myra; (läk.) utslag, ros\fare —
di sorbo, slå döförat till.
formicáio vsm., myrstack; vimlande [massa];
stuzzicáre il —, väcka björn som sofver,
formicaléo, formicaleóne sm., myrlejon,
formicáre vn., vimla,
formichiére sm., myrslok,
formicoláio se abbadia.
formicolante a., krälande, vimlande ; polso
—, matt o. hastig puls.
formicoláre vn., vimla, myllra ; (läk.) sticka,
krypa.
formicolazlóne sf., (läk.) matt o. hastig
puls.
formicolio sm., vimlande; stickande, kry.
pande i huden; ho un — nel braccio, det
sticker, kryper i armen,
formicóne sm., stor myra.
formidábile a., fruktansvärd, förfärlig,
formidabiiménte adv., förskräckligt,
förfärligt.
fórmola sf., formel; formulär; recept,
formolário sm., formulär.
Formósa sf., (geogr.) Formosa,
formositá sf., skönhet,
formóso a., skön, välbildad,
fórmula se formola.
formuláre va., affatta, stilisera, uppsätta.
formulário se formolårio.
fornáce sf., bränn-, smältugn; — da calce,
kalkugn; — da tegole, tegelbruk,
fornaciáio, fornaciáro sm., ägare af en
brännugn ; — di calce, kalkbrännare ;
di tegole, [tak]tegelslagare.
fornaciata sf., en ugn full; uppsättning [i
ugnen] ; sats ; F på en gång utnämnda
personer till samma syssla,
fornåia Sf, bagerska, bagarfru.
fornaino sm., bagarpojke,
fornáio sm., bagare.
fornarina sf., bagerska ; bagarfru, -dotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
