Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - fregata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ad vino, gifva sig i lag med, ge sig i slang
med ngn.
fregáta sf., gnidning, friktion, frottering ;
skurning ; £ fregatt ; (zool.) fregattfågel,
fregatura, fregazióne sf., gnidning ; skur-
ning, polering,
fregiáre va., pryda, smycka, dekorera,
försköna; gifva en orden. /~si, prydas,
smyckas; smycka, pryda sig.
fregiáto a. o. pp., prydd. smyckad;
dekorerad; vacker, smickrande,
fregìatúra Sf, utsmyckande; prydnad,
frégio sm., prydnad, garnering; sirat,
grannlåt; fris; panel, -ning, list, bräm; (boktr.)
vignett ; äretecken, utmärkelse, orden ; ärr,
skråma.
frégo sm., penndrag, -streck; skråma, ärr [i
ansiktet]; skam, skamfläck; dare di t* a,
stryka ut, radera ; upphäfva, kassera ;
glömnia ; tiráre un stryka under,
frégola sf., frégolo fsm., fisklek ; [fiskarnas]
lektid; (fig.) åtrå, begär, lystnad,
fremebóndo, freménte a., darrande ;
dånande, brusande; skälfvande,
frèmere, fremire vn., rysa, skälfva, darra;
dallra, susa, brusa, porla, sorla; rasa, böla,
ryta, gnägga,
frèmito sm., rysning; sus, sorl ; brus, dån,
larm; bölande, rytande, gnäggning,
frenábile a., som kan tyglas &c.
frenáre va., tygla, betsla; bromsa; (fig.)
tygla, styra, dämpa, hejda, ~si, tygla
sig, sansa sig.
frenatóre sm., (järnv.) bromsare.
frenéllo sm., (anat.) tungband ; nosgrimma ;
pann-, hals-, armband,
frenesía sf., ursinne, ursinnighet, raseri;
vansinne.
freneticaménte adv., ursinnigt, med raseri,
frenetloáre se farneticáre.
frenètico a. (sm.), ursinnig, rasande, galen,
vansinnig.
frènico a., (anat.) mellangärdet tillhörande,
frenile, freniti de Sf, (läk.) inflammation i
mellangärdet,
fréno sm., betsel, tygel ; (järnv.) [-broms[in-rättning[-] {+broms[in-
rättning]+} ; mettere il t~> a, styra, hålla i
styr ; bromsa ; tenere a 1. in c, hålla i
styr; mordere 1. rodere il svälja
förtreten ; senza <->, otyglad, tygellös.
utsväfvande ; a ~ sciolto, i sporrsträck, för lösa tyglar,
frenologia sf., frenologi,
frenológico a., frenologisk.
frenologf8ta, frenólogo sm., frenolog.
frènulo sm., (anat.) återhållande ligament,
sena; t* della lingua, tungband.
frequentábile a., som kan besökas,
frequentáre va., ofta besöka, umgås med,
vara med i ; trafikera, ~si, flitigt
umgås ; besöka hvarandra ; >-> tra vicini,
umgås med (hälsa på) sina grannar,
frequentativo a., (gram.) frekventativ.
frequentáto a., allmänt besökt, liflig,
frequentatóre sm., stamkund, -gäst, hvar-
ciagsgsst.
frequentazióne sf., flitigt umgänge,
besökande ; flitigt bruk.
frequénte I. a., tät, flitig:, ofta före- 1.
återkommande, vanlig, allmän ; di o* ofta. —
II. adv., [tidt o.j ofta.
Italiensk-svensk ordbok.
fi equenteménte adv., [tidt o.] ofta.
frequènza sf., frekvens, tät förekomst, tätt
upprepande ; tillopp, tillströmning af folk,
mycket människor ; con o-, [tidt o.] ofta.
frescaménte adv., friskt, svalt; nyligen,
frescante sm., frescomålare,
frescáre vn., måla [al] fresco,
frescheggiáre vn., sitta i svalkan, ute I
friska luften.
fresehétto a., sval ; fa det är [skönt o.]
svalt, ganska kyligt,
freschézza sf., svalka, friskhet, kyla ;
vindfläkt; [ungdoms]friskhet, frisk ftlrg; frisk
glans ; färskhet.
frésco I. a., frisk, sval, kylig ; färsk; kry;
väl bibehållen; nyligen timad 1. skedd,
nyss gjord; di ~>, nyligen, ny-; ora stai
<~>ì (iron.) ja, nu har du det skönt ställdt
för dig i a faccia fresca, fräckt, djärft. —
II. sm., frisk luft, svalka ; kyla ;
frescomål-ning ; prendere il sitta ute i det fria. i
svalkan, hämta frisk luft; in sul t*, mot
kvällen ; dipingere a måla [al] fresco,
frescollno sm., frisk fo. behaglig kyla.
frescume sm., färskt foder,
frescúra sf., svalka, friskhet, kyla ;
förkylning ; prendere una förkyla sig.
frétta sf., brådska, skyndsamhet, hast ; con
1. in skyndsamt, brådt, fort; i hast,
brådstörtad t ; in t* e[d] in furia, i hast,
brådstörtad! ; aver t*, ha brådt[om] ; vara
ifrig ; chi erra in f>, a bell’agio si pente,
blind ifver skadar bara, skynda långsamt,
frettare va., ⚓ rengöra [fartygsskrof] med
lång kvast.
frottolosaménte adv., fort, skyndsamt,
hastigt; i hast, brådstörtadt.
frettolóso a., som har brådtom ; brådstörtad,
brådskande, angelägen ; la cagna frettolosa
fa i cagnolini ciechi, blind ifver skadar
bara.
friábile a., lucker. lös, som lätt smular sig.
friabilitá sf., luckerhet, skörhet.
Fribórgo sf., (geogr.) Freiburg,
fri cardó sm., (kok.) förrätt af späckadt kalf-
1. oxkött m. m.
fricassèa sf., (kok.) frikassé.
friggere va., steka i panna. — vn.,
stekas, fräsa [i stekpanna]; porla, puttra;
gnälla, grina, jämra sig; essere frítto,
vara förlorad, ruinerad ; non aver di quel
che si frigge. F ha klent hufvud, vara klent
begåfvad.
friggibóco sm., friggibùchl fsm. pl., gnäll,
pip, lipande.
friggiménto sm., stekning, porlande,
puttrande.
friggitóre sm., månglare, som säljer stekt
fisk o. d.
Frigia sf., (geogr.) Frygien.
frigidário sm., (ant.) rum för kallt bad (hos
romarna),
frigidézza sf., kyla ; se äfv. följ.
frigiditá sf., känsla af kyla ; (läk.)
oförmögenhet i äktenskap, impotens;
kallsinnighet; förkylning,
frigido a., kall, kylig; impotent; oduglig;
ofruktbar,
frigio a., frygisk. — sm., frygier.
frigna sf., (lågt ord :) kvinnans könsdelar.
*4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
