Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - frugatola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frugatóia sf., verktyg att röra om vattnet.
frugatóre sm., snok[are],
frugifero a., fruktbärande, fruktbar.
frugivoro a., fruktätande.
frógno sm., storm [på Apenninerna].
frugn[u]oláre va. o. vn., jaga [fågel] 1. fiska
med fackla 1. bloss,
frugn[u]olatóre sm., en som jagar 1. fiskar
med bloss.
frugn[u]ólo sm., lykta, fackla, bloss ; andare
a —, fiska 1. jaga vid bloss ; drifva omkring
nattetid för att söka äfventyr,
frugoláre va., genomsöka, -snoka, -gräfva,
-leta.
frúgolo sm., rustibus, odygdig pojke; en
sorts raket.
frugóne sm., käpp, pinne [att leta med] ; se
ätv. furgone.
fruibile a., njutbar.
fruire vn.: — di, åtnjuta; vara I åtnjutande
af, njuta af.
fruizióne sf., åtnjutande; nyttjanderätt,
fruì låna sf., lie.
frulláre I. vn., susa, hvina, frasa, brusa,
hväsa, hvissla; locka fågel med
hvisselpipa ; mi frulló per il capo, jag fick det
infallet att. — II. va., vispa, röra om ; far
— uno, drifva på ngn.
frullino sm., kräkla, [stål]visp; (fig.) flöjel;
(zool.) beckasin,
frullo sm., buller, gny, susande, prasslande
faf fåglar som flyga upp]; kräkla, [stå[-]
visp; barnskallra, snurra,
frullóne sm., [mjöl]sikt ; (äfv.) en sorts
åkdon ; barnskallra,
frumentåceo a.. hveteartad.
frumentário a., hvete-, sädes-, spannmåls-,
frumentiére sm., proviantmästáre,
fruménto sm., hvete, säd, spannmål,
frumentóne se abbadia.
fruscio sm., frasande, prassel, prasslande,
knarrande,
früsco, frùscolo sm., torr gren, ris.
frusóne sm., (zool.) stenknäck.
frússi sm., ett slags kortspel (primspel),
frùsta sf., piska, -snärt; ridspö; ris; dagg.
frustágno sm., parkum.
fru stáio sm., en som handlar med piskor,
frustamattóni sm., dagdrifvare, lätting,
frustapénne sm., bläcksuddare.
frustáre va., piska, slå [på]; hudflänga ;
nöta ut ; farsi —, göra sig löjlig,
frustáta sf., pisksnärt, -släng ; stick-, speord.
frustatóre sm., piskare.
frustatóri a., gagnlös, bedräglig,
frustatúra sf., piskande, spöslitning,
frustino sm., liten piska ; ridspö ; snobb,
sprätt ; se äfv. frusto sm.
frùsto a., utnött; gammal. — sm., stycke,
bit; a — a —, stycke för stycke,
styckevis.
frustráneo a., (jur.) fåfäng, fruktlös,
onyttig.
frustráre va., besvika, bedraga; undan-,
förhålla. <—’Si, omintetgöras, gå om intet.
frutice sm., (bot.) buske, buskväxt.
fruticóso a., buskaktig.
frótta sf., frukt; (i pl.) dessert; giungere
alle —, komma sent; dare le frutte,
ge-nomprygla, klå upp.
fruttägliasf, alla sorters frukt,
fruttáio sm., frukthandlare; frukthandel,
-bod.
fruttaiuólo sm., frukthandlare,
fruttáme sm., olika serts frukt,
fruttáre va., göra fruktbärande, -bringande ;
odla ; frambringa, -alstra ; förorsaka. —• vn.,
bära, sätta frukt ; vara fruktbärande,
-bringande; inbringa ; fare —, göra
räntebringan de, insätta [pengar] för att få
afkastning därå.
fruttéto a., som är odlad med fruktträd ;
som har en fruktträdgård. — sm.,
afkastning. inkomst; vinst, ränta,
fruttéto sm., fruktträdgård,
fruttévole se fruttifero.
fruttidóro sm., fruktmånad (i republ.
kalendern).
fruttiéra sf., fruktskål ; bordsprydnad,
fruttìfero a., fruktbärande; fruktbar,
gifvande, indräktig ; nyttig ; albero —, fruktträd,
fruttificare vn., bära, sätta frukt ; vara
fruktbärande, fruktbringande,
fruttificazióne sf., fruktbildning, -sättning,
fruttivoro se abbadia.
fruttivéndolo sm., fruktliandlare.
frútto sm. (i pl.: i frutti 1. le frutta), frukt,
bär; lifsfrukt, foster; alster, produkt,
gröda, afkastning, inkomst ; vinst, nytta ; lön ;
resultat, verkan, följd; afkomma; (i //.)
dessert; mettere a —, insätta [pengar] på
ränta ; albero da —, fruktträd ; frutta
meridionali, sydírukter frutti di mare,
musslor, snäckor, etc.
fruttuosaménte adv., med framgång,
fruttuositá sf., fruktbarhet,
fruttuóso a., fruktbärande; nyttig,
förmånlig; inbringande, vinstgifvande,
ftiriasi sf., (läk.) lussjuka,
fù sm., (bot.) vänderot (Valeriana). — a.,
af-, framliden ; — mia madre, min salig
moder.
fucáto a., sminkad, utsmyckad,
fucìgnóne sm., mask [i frukt],
fuciláre va., ⚓ arkebusera,
fu Ci I åta sf., bösskott; gevärseld, -salfva.
fucilatóre sm., en som arkebuserar,
fucilazióne sf., ⚓ arkebusering ; gevärseld,
fucile sm., bössa, gevär; eldstål, -don; bryn-
stål; flinta; (anat.) skenben,
fucilièra sf., ⚓ betäckt ställe, hvarifrån man
kan skjuta med säkerhet,
fucilière sm., ⚓ fusilier, musketeráre.
fucina sf., smedja, hytta, smidesverkstad;
infernale, helvete,
fucinábile a., smidbar,
fucináre va., smida; fabricera,
fucináto a.: ferro —, smidesjärn,
fucinatóre sf., smidning.
fúco sm., (zool.) drönare (i en bikupa) ;
geting ; (bot.) hafstång ; smink,
fùcsía sf., (bot.) bloddroppe,
fucsina sf., (kem.) fuksin.
fuga sf., flykt; (mus.) fuga; — di stanze, en
rad, fil af rum; di —, i hast, brådstörtadt;
i förbigående,
fugáce a., flyktande, flyende ; flyktig,
ovaraktig, obeständig,
fugaceménte adv., flyktigt,
fugacitá sf., flyktighet, obeständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
