Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - funzionare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
funzionáre vn., arbeta, gå, Tara i gång;
funktionera, förrätta, innehafva ett ämbete,
en befattning, göra tjänst,
funzionário sm., ämbetsman, funktionär,
tjänsteman.
funzióne sf., [tjänst]förrättning,
ämbetsgöromål, tjänst[göring], ämbete, syssla;
funktion; verksamhet; (i pl.) ceremoni,
högtidlighet, gudstjänst ; facente — di,
tillförordnad, vice[-].
fuocáto a.: cavallo —, brandfux.
fuochista se abbadia.
fuóco sm., eld, brand; vådeld, eldsvåda;
brasa, eldstad ; [e[d]sken, låga, flamma,
glöd; [kanon-, gevärs]eld; fyr[båk] ; [död på]
bål; familj, hushåll; fokus, brännpunkt;
(fig.) eld, brand, hetta; kraft; lidelse ;
vrede; far —, göra upp eld, antända; &
gifva eld, skjuta; - I fyrl — artificiato,
fyrverkeri ; — fatuo, lyktgubbe ; — greco,
grekiska elden ; — di Sant Antonio,
fårskabb; a — lento, vid sakta eld; al —l
al — t elden är lös! mettere troppa carne
al —, hafva för många järn i elden ; ne
metterei la mano al —, jag vill våga min
hals därpå ; buttarsi nel — per uno, gå
i elden för ngn ; sputar —, vara högst
uppbragt ; cascáre dalla brace nel —, falla ur
askan i elden ; farsi di —, bli eldröd \far
— di, uppbränna ; aggiungere legna al —,
slå olja på elden; la terra del Fuoco,
(geogr.) Eldslandet.
fuorché konj., undantagandes, utom att.
fuóri I. adv., ut[e], utanför, utomhus, utåt;
[al] di —, utvändigt ; utomhus, ute ;
utomlands ; venir —, komma fram ; il di — (ss.
subst.) ut[an]-, yttersidan, det yttre ; ytan.
— II. prep,, utanför; utur, ifrån; utom;
undantagandes ; — di Roma. utanför Rom;
— di qua l ut [härifrån] i — di pericolo,
utom fara ; — del tempo, i otid ; — di
misura, omåttligt, ytterligt ; — di mano,
aflägsen, afsides; — di combattimento,
ur-ståndsatt att. strida; mettere —, förjaga,
utvisa, kasta ut; utgifva, publicera; essere
— di sè, vara utom sig.
fuoruscito sm., landsförvist, biltog,
fuorviáre o. häri., se forviáre o. häri.
furbacchióne sm., lurifax, lufver, krångei-
makare, listig karl ; bedragare, skojare,
furbaménte adv., listigt, småslugt, illmarigt,
furberia sf., list, slughet, klipskhet, ilima-
righet; skurkstreck, skurkaktighet.
furbesoaménte adv., nedrigt, skurkaktigt,
furbésco a., slug, listig, illmarig;
skurkaktig; parlare —, tjufspråk.
fur b étto a., smålistig, småslug, klipsk. —
sm., liten skälm, lurifax.
furbicéúo sm., liten skälm, lurifax.
fürbo I. sm., skälm, bedragare, skojare;
listig, slipad karl ; un — matricoláto 1.
bolláto, en ärkeskälm. — II. a., listig,
illmarig, slug, förslagen,
furènte a., ursinnig, rasande; förskräcklig,
furétto - sm., (zool.) ett slags till kaninjakt
använd vessla.
furfantáglia sf., pack, slödder,
furfantáre se abbadia.
furfante sm., skälm, spetsbof, skurk,
bedragare.
furfanteggiáre vn., lefva som en skälm,
furfantéllo sm., liten skälm, tjufpojke.
furfanteria sf., skälmstycke;
skurkaktighet.
furfantésco a., bedräglig, svekfull, illslug,
skurkaktig.
furfantina (lingua) sf., tjufspråk, rotvälska.
furgóne sm., last-, pack-, bagagevagn.
fùria sf., raseri ; ursinne, ursinnighet ; vrede ;
hetta; furie; brådska, skyndsamhet; avere
—, ha brådtom; dare nelle furie, andare
in —, bli ond, vredgas; a —, ursinnigt ;
a — di percosse, genom upprepade hugg
o. slag; in —, i hast, brådstörtad ; correre
a —, handla obetänksamt,
furiáccla Sf, blind ifver,
furibóndo a., rasande, ursinnig,
furière, furäéro sm., furir, kvartermästáre,
furiosaménte adv., ursinnigt,
furióso a., ursinnig, rasande,
furlána sf., en sorts dans.
furóre sm., ursinne, ursinnighet, raseri,
våldsamhet; passion, mani; far —, göra
stormande lycka,
furoreggiáre vn., göra stormande lycka,
furtivaménte adv., förstulet, i smyg, i
hemlighet.
furtivo a., förstulen, hemlig, lönlig; tjuf-,
fúrto sm., stöld, tjufnad; tjufgods, stulet
gods ; di —, förstulet,
fusággine sf., (bot.) benved,
fusáio sm., som gör spolar o. sländor,
fusaiuóla sf., (ark.) pärlbandslik prydnad på
kapitaler.
fusaiUólo sm., ten, hvarpå en spole 1. slända
går.
fusáno sm., (bot.) benved,
fusáta sf., fullspunnen rulle 1. spole,
fusáto a., spolformig ; colonna fusata, bukig
pelare.
fuscellino sm., litet halmstrå; sticka; grand;
fint streck; cercáre una cosa col —, göra
sig onödiga sorger; leta ytterst noga.
fuscéllo sm., halmstrå, sticka; grand, smula;
limspö.
fusciácca sf., bälte, skärp,
fusciárra sf., lättsinnig, utsväfvande
människa; odugling,
fuselláto a., spolformig,
fuséllo sm., ⚙ axel-, hjulstock, spindel,
fuserágnoio sm., (zool.) spolmask ; mycket
mager person,
fusibile a., smältbar,
fusibilitá sf., smältbarhet,
fusièra sf., korg att lägga spolarna I.
fusifórme a., spolformig,
fósiie se abbadia.
fusióne sf., smältning, gjutning; (fig.)
förlikning, förening, sammansmältning.
fúso PP. af fondere. — sm., ten, slända, spole ;
[knyppel]pinne ; spolstift, -ten ; spett, stång,
sticka [som begagnas af tulltjänstemän];
handskform, -pinne ; & vissa saker som har
formen af en slända, t. ex. valsar i
trill-hjul o. d.; — d’una colonna, skaft pä
pelare ; fare le fusa, spinna (om katten),
fúsolo sm., ⚙ kvarnhjulstock; (anat.)
skenben; spole fullspunnen med garn.
fusone sm., (zool.) ungt\jort; a —, rikligt
ymnigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
