Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - gessetto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gessétto sm., krita.
gessino sm., gipsarbetáre.
gésso sm., gips; gipsafgjutning, -ornament,
•figur, -mask; krita.
gessó30 a., gipshaltig, -artad, -blandad,
gips-.
gèsta sf., pl., bedrifter, bragder, hjältedater;
raccontáre le proprie —, berätta allt sitt
görande o. låtande,
gestante a. (sf.), hafvande [kvinna],
gestatório a.: sedia gestatoria, bärstol (för
påfven).
gestazióne sf., hafvandeskap, [-dräktighet[s-tid].-] {+dräktighet[s-
tid].+}
gestìcolaménto sm., gestikulering ; gester,
gesticolare vn., gestikulera,
gestioolatóre sm., en som gestikulerar
mycket.
gestioolazióne sf., gestikulering, gester.
gestlcul... se gesticol...
gestióne sf., förvaltning.
gestire vn., gestikulera; (äfv.) förvalta.
gèsto sm., åtbörd, gest; (äfv.) bedrift, bragd.
Sestóre sm., förvaltáre; (järnv.) kontrollör.
68Ù sm., (np.) Jesus; — pietoso, f
pantlå-neinrättning.
gesuita sm., jesuit,
géto sm., tjuder; (fig.) tygel,
gettáme sm., affall, utkast,
gettáre va., kasta [ut, bort, ifrån sig, upp];
slå, vräka [ut, bort] ; ge ifrån sig, [-[ut]spru-ta;-] {+[ut]spru-
ta;+} förslösa; störta; slunga; & gjuta,
stöpa ; (om träd :) skjuta skott, slå ut ; — via,
kasta bort ; förslösa ; — all’aria, kasta
huller om buller, bringa i oordning; — a terra,
kasta till marken, kullkasta; — giù,
ned-rifva; tadla; — grida, upphäfva, uppge
skrik; — sangue, blöda; — in faccia,
förebrå, förehålla; — le fondamenta di.
lägga grund till; — un ponte, slå en bro; —
la colpa su, skjuta skulden på. <—8i, kasta
sig ; störta sig ; rusa ; ila ; kastas ; — dietro
alle spalle, vårdslösa, försumma ; ej bry sig
om ; — via, förtvifla ; — all’avaro, bli girig,
gettáta sf., kast, -ning; skott [på träd];
kast-, skottlinje; pirarm, vågbrytáre; ad
una — di mano, på ett stenkasts afstånd,
gettatéllo sm., hittebarn,
gettatóre sm., en som kastar; gjutáre; stö-
pare; slösare.
gèttito se gettame.
gétto sm., kast, -ning ; skott [på träd] ; [-[sprutande[-] {+[spru-
tande]+} stråle, språng, ström; & ingöte,
gjuttapp; — d’acqua, vattenstråle, -konst;
opera di —, gjutet arbete; d’un sol —,
helgjutet; utan kvistar; al —, plötsligt,
gettóne sm., jeton, rund spelmark.
ghéppio sm., (zool.) tornfalk ; far —, ligga
för döden,
gheridóne sm., geridon, ljusstaksbord.
gheriglio sm., valnötskärna,
gherminèlla sf., knep, fint konstgrepp, fint,
puts, skälmstycke,
ghermire va., gripa, hugga; taga, fatta tag
i; fråntaga, beröfva, ~si, komma i
slagsmål, F barka ihop.
gheróne sm., [afskuret] klädesstycke; arm-
spjäll; flik, skört,
ghétta sf., damask,
ghettfna sf., pialfldamask.
ghétto sm., judekvarter [i italienska städer];
fare un —, väsnas,
ghézzo I. a., svart; schiavo —, negerslaf. —
II. sm., en sorts korp; en sorts svamp,
ghiacciáia sf., iskällare ; isgrotta.
ghiacciáio sm., jökel, glaciär,
ghiacciáre va., belägga med is, förvandla
till is, göra frusen. — vn. o. /~si, frysa
[till is]; isa sig; isbeläggas; stelna,
ghiaooláto a., is[be]lagd, frusen ; iskall, isig;
känslolös, obarmhärtig,
ghiáccio I. sm., is; köld; ett slags fläck på
diamant ; (fig.) kallsinnighet ; rompere il
—, (fig.) bryta isen ; — movente, drifis. —
II. a., frusen ; iskall, isig.
ghiaccióne sm., ⚓ isbank.
ghiacciuólo sm., isbit, -tapp, -pigg, -stycke;
fläck på diamanter,
ghiádo sm., svår köld; knif, dolk.
ghiaggiuólo sm., (bot.) sabellilja.
ghiáia sf., [groft] grus,
gh i ai áta sf., vägfyllning; fyllningsjord, -grus
ghiaióso a., grusig; uppfylld med grus.
ghiánda sf., ållon; (anat.) ållonet.
ghiandáia sf., (zool.) nötskrika,
ghiandlfero a., (bot.) ållonbärande.
ghiandina sf., litet ållon ; liten luktflaska,
ghiándula se gianduia.
ghlaréto sm., flodbädd, sandig strandplats,
ghiaróne sm., kiselsten.
ghibellino a. (sm.), ghibellin[sk].
ghièra sf., holk, doppsko, ring; nafring,
band, pålsko.
ghieráto a., försedd med ring, med
doppsko ; skodd, bandad,
ghigliottina sf., guillotin, fallbila.
ghigliottlnáre va., guillotinera.
ghigna sf., F otäck uppsyn, fult utseende,
ghlgnáre vn., flina, grina, hånle.
ghignáta sf., flin, hångrin.
ghignazzáre vn., flina, grina, hånle,
gapskratta.
ghigno sm., flin, [hån]grin; hånleende,-skratt,
ghindággio sm., upphissande,
gh in dáre va., upphissa, uppvinda.
ghinèa sf., guinea, guiné.
ghiómo se abbadia.
ghiótta sf., (kökst.) dryppanna.
ghiottaménte adv., glupskt &c.
ghiótto I. a., glusk, frossande; begärlig,
lysten ; aptitlig, läcker, finsmaklig ; un böe•
cotte —, en läckerbit. — II. sm., frossare,
läckermun.
ghiottóne sm., läckermun, frossare, storäta-
re; skälm, bedragare,
ghiottoneria, ghiottornia sf., glupskhet.
frosseri; smak för läckerheter ; läckerheter,
-bitar.
ghlottóme sm., sötsaker, läckerheter,
ghiózzo sm., (zool.) sandkrypare; (fig.)
dum-hufvud, groft okunnig person, fån ; (äfv.)
litet stycke, droppe,
ghlribizzére vn., fundera, grubbla,
fantisera, bråka sin hjärna,
ghiribizzo sm., nyck, infall, hugskott ;
dårskap.
ghiribizzóso a., nyckfull, fantastisk,
ghirigóro sm., streck härs o. tvärs ;
krökning, slingring, krok, bukt; undanflykt,
omsvep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
