Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - giulebbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
giulèbbe, giulèbbe sm., Lläske]dryck (socker-
vatten).
Giùlia sf" (np.) Julia.
Giuliána sf., (np.) Juliana.
Giuliáno sm., (hist.) Julianus.
Giúiio sm., (np.) Julius,
giulivaménte adv., glädtigt, lustigt ; muntert,
giulivo a., glad, munter, lustig,
giuliáre, giulláro sm., gyckelmakare, gyck-
lare, hofnarr,
glumèlla sf., dubbel göpen.
giuménta sf., sto; (fig.) liderläg kvinna ;
legar la i*, F hårdt insomna,
giuménto sm., dragare, ök, packhäst;
mulåsna.
giuncácee sf., pl., (bot.) växtfamilj, som
innefattar tågsläktet (jfuncus).
giuncáia sf., vass.
gluncáre va., beså med tåg 1. säf.
giuncáta sf., en sorts liten ost, gjord i säf-
korg; sur mjölk,
giunchéto stn.. vass[plantering].
giunchiglia sf., (bot.) jonkvill (gul narciss),
giúnco sm., (bot.) tåg ; säf ; [blom]vass ;
rörkäpp, spanskt rör ; ~ d’India, spanskt rör.
giuncóso a., uppfylld af säf 1. vass.
giungere O. häri., se giugnere etc.
giuniére a., yngre. — sm., junior,
giunipero sm., (bot.) en.
Giunóne sf., (myt.) Juno.
giùnta sf., fram-, ankomst ; inträffande ;
till-lägg, -sats, bihang; skärf; till-, påökning,
öfverskott ; pålägg, påbröd ; led[gång] ; fog;
junta, utskott, kommitté ; a prima t*, först,
i början; per t*, dessutom, till på köpet,
giuntare va., bedraga, lura; hopfoga, lägga
till, förena,
giuntatóre sm., bedragare, skälm, Jufver,
giunteria sf., bedrägeri, skälmstycke,
giùnto PP. (af giugnere), anländ; hopfogad,
förenad; a mani giunte, med hopknäppta
händer.
giuntúra sf., led, ledgång; fog, skärf;
fog-ning; förening, sammanbindning,
hopfogning.
giuocáre se giocáre.
glUÓCO sm., lek, spel; sväng-, spelrum ; kort
[på hand]; kortlek; skämt, gyckel,
konstgrepp, knep; hemlighet; förfarande,
handlingssätt ; t* di borsa, börsfondspel ; un
t* di carte, en kortlek ; farsi t*, pigliarsi
t* di, drifva, gyckla med; di parole,
ordlek; gli ha fatto un brutto t*, han har
spelat honom ett fult spratt ; di mano,
taskspelarkonst ; si vede il man förstår
knepet, man inser hemligheten (i ett
konststycke) ; essere della fortuna, vara en
ödets kastboll, förföljd af ödet; per på
skämt.
giuocofórza se abbadia.
Giura sm., (geogr.) Jura.
giùra sf., besvärjning; ed.
giurabåOOO interj., för tusan! besitta! min
själ !
gluraoohi&re wt., svärja, svära.
giuraddio interj., vid Gud! anfäkta!
giuraménto sm., ed; svordom; prestáre ~>,
aflagga ed ; falso, mened ; far #»» di,
svära, högtidligt lofva att.
gluráre va. o. vn., svärja [vid]; besvärja ;
Italiensk-svensk ordbok.
med ed försäkra [om], betyga, bedyra ;
högtidligt lofva; aflägga, gå ed; t*si a,
för-lofva sig med.
giuráto I. a. o. pp., [af]svuren &c.;
högtidligt utlofvad; edsvuren; sensale
edsvuren mäklare; nemico t*, dödsfiende. — II.
sm., edsvuren, juryman ; i giurati, juryn,
giuratóre sm., giuratrlce fsf., svärjare.
giuratório a., edlig,
giúre sm., lagfarenhet, rättsvetenskap].
giurec0n8ùlt0 sm., lagfaren, jurist, rättslärd.
giuri sm., giuria fsf., jury, nämnd,
giuridicaménte adv., juridiskt, rättsligt,
giuridico a., juridisk, rättslig, rättegångs-,
giuridizióne se abbadia.
giurisconsùlto se giureconsulto.
giurisdizionale a., hörande till domsaga,
doms-.
giurisdizióne sf., domvärjo, domsaga,
domsrätt.
giurisperito, giurisprudénte sm., lagfaren,
jurist.
giurisprudènza sf., lagfarenhet, lagtolkning;
rätt.
giurista sm., rättslärd, jurist,
giüro se giuramento.
glús sm., rätt, rättslära, rättsvetenskap ;
civile, civilrätt ; t* canonico, kanonisk rätt :
fw delle genti, folkrätt,
giusdicénte sm., domare.
Giuséppa sf., (np.) Josefina.
Giuséppe sm., (np.) Josef.
Giuseppina sf., (np.) Josefina.
giúso se giù.
giuspatronáto sm., patronatsrätt.
giusquiamo sm., (bot.) bolmört,
giù sta prep., enligt, efter, likmätigt.
giustacórpo sm., snörlif.
giustac[u]óre sm., (ford.) lifrock.
giustaménte adv., rätt[vist], med rätta.
giU8tézza sf., noggrannhet, riktighet, rätthet,
befogenhet, säkerhet; (mus.) renhet,
giustificábile a., som kan rättfärdigas 1. för
svaras.
glustificaménto sm., se giustificazione.
giustifìcáre va., rättfärdiga, urskulda,
försvara, fritaga från skuld 1. ansvar; göra
rättfärdig; berättiga [ti[l]; gifva rätt, göra
rättvisa åt, visa det berättigade i ; [be]styr
ka, besanna, intyga, ~si, rättfärdiga sig.
giustificativo a.. rättfärdigande, som tjänar
till bevis,
giustifioatóre a., rättfärdigande,
giustificatório a., som tjänar till försvar 1.
ursäkt, rättfärdigande,
giustificazióne sf., rättfärdigande,
urskuldande, försvar; rättfärdiggörelse.
Giustiniáno sm., (hist.) Justinianus.
Giustino sm., (np.) Justinus.
giustfzia sf., rättvisa, [lag o.] rätt; domstol;
domsrätt ; domaremakt ; lagskipning ;
afrättning; galge; (teol.) rättfärdighet ; fare,
rendere skipa rättvisa; ministro di
grazia e i*, justitieminister,
giustiziare va., afrätta, aflifva; (fig.)
fördärfva, förstöra,
giustiziáto sm., afrättad person; dödsdömd,
giustizière, giustizière sm., skarprättáre;
domhafvande.
giùsto I. a., rättvis -mätig, -rådig, -färdig ;
>S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
