Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - godereccio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
roa, förströ sig; — di, njuta a.: hafva,
äga, besitta ; godo di vedervi in salute,
det gläder mig att se eder vid god hälsa;
mi gode l’animo di dirvi, jag är hjärtligt
glad öfver att få säga eder ; chi si
contenta gode, förnöjsamhet öfverträffar ära o.
guld ; ~si un libro, vara road af, njuta af
en bok; ~si il fresco (äfv. akt.: — il
fresco), sitta ute i friska luften, i svalkan;
—sela, lefva ett gladt lif, utan sorger. —
II. va., njuta af, åtnjuta; vara i åtnjutande
af, äga, besitta,
goderécoio, godévole, godibile a., njutbar;
glädjande.
godiménto sm., njutning, fröjd, behag, nöje;
(jur.) åtnjutande, nyttjanderätt,
godimóndo, goditóre sm., en som njuter af
lifvet, goddagspilt.
goelétta sf., i, skonare,
goffággine sf., tafatthet, tölpighet,
oskicklighet; dumhet, enfald,
goffaménte adv., tafatt, tölpigt, enfaldigt,
dumt.
goffeggiáre vn., vara tafatt, bära sig tafatt åt.
golferfa sf., dumhet; tölpighet, drumlighet.
goffézza se goffaggine.
góffo a., dum, enfaldig; tölpig, drumlig,
tafatt; platt, fadd, smaklös, osmaklig. — sm.,
duinhufvud, dumbom ; (äfv.) ett slags
kortspel.
Goftf]rédo</b> di Buglióne sm., (hist.) Gottfrid af
Bouillon.
gógna sf., skampåle; halsjärn; galgfågel,
skurk; mettere in —, göra löjlig, begabba,
góla sf., strupe ; svalg ; hals ; bröst, barm ;
trångt pass, klyfta, hålväg, däld; (ark.) ett
slags karnis ; åtrå, begär, lust, lystnad ;
glupskhet, frosseri; läckergom; mal di —,
halssjuka ; peccato di —, frosseri ; — del
camino, rökfång ; canna della —,
skorstenspipa ; mentire per la —, ljuga fräckt ;
gridare quanto se n’ha in —, skrika med full
hals, gallskrika.
Golcónda sf., (geogr.) Golkonda.
Goldóni sm., (hist.) ital. Iustspelsförf. (1707—
1793).
goldoniáno a., goldoniansk.
golerla sf., frosseri, glupskhet.
golétta sf., [ha[s]krage ; trångt pass, hålväg;
i, skonare,
golétto sm., [skjort]krage ; löskrage,
gólfo sm., hafsvik, -bukt, golf.
Gólgota sf., (bibi.) Golgata.
Golia sm., (bibi.) Goliat ; (fig.) jätte,
goliárdo a., kry, rask.
gólo sm., kopplare.
golosaménte adv., glupskt,
golositá sf., frosseri, glupskhet; (1 pl.)
läckerbitar.
golóso a., frossande, glupsk, aptitlig. — sm.,
frossare; läckermun.
goipáto a., (agr.) sotig; fördärfvad,
gólpe sf., (agr.) brand, sot.
golpóne sm., slipad räf.
gombfna, gómbina sf., (agr.) rem på si aga.
gómena sf., ⚓ tåg, kabel, tross,
gomitáta sf., stöt med armbågen, knuff; dare
una —, stöta med armbågen, knuffa ; fare
a gomitate, armbåga sig fram, bana sig väg.
gómito sm., (i pl.: le gomita sf), armbåge ;
vinkel ; krökning, bukt ; längdmått {=. en
half meter) ; alzare il —, bruka [att] supa,
dricka omåttligt ; a —, knäformig.
gomitoláre se abbadia.
gomitolo sm., nystan ; boll.
gomitóne, gomitóni adv., stödd på
armbågen 1. armbågarna,
gómma sf., gummi ; kåda ; — arabica,
gummi arabicum ; — gutta, gummigutta ; —
elastica, gummi elasticum, kautschuk,
gommagutta sf., gummigutta.
gommáto a., försedd med gummi, gummi*,
gommifero a., gummigifvande.
gommóso a., gummigifvande, -artad, gummi-,
gómona se abbadia.
gónda, góndola sf., gondol,
gondolière sm., gondolier, gondolroddare,
-föráre.
gonfalóne sm., kyrkofana; liten fana på en
lans; fana, standar; florentinska
republikens fana.
gonfalonieráto sm., en gonfalonieres
värdighet; tiden därför,
gonfalonière, gor faloniéro sm., [-[kyrko]fan-bäráre;-] {+[kyrko]fan-
bäráre;+} högsta värdighet inom florentinska
republiken; borgmästáre; anföráre,
öfverhufvud,
gónfia sm., glasblåsare,
gonfiággine sf., gonfiaménto fsm., svullnad,
uppsvallning, -blåsning ; högmod,
inbilskhet, förmätenhet; puff, reklam,
gonfianügoli, gonfianùvoli sm., högmodig,
uppblåst person ; skräflare.
gonfiáre va., uppblåsa, utspänna, -vidga,
fylla; göra uppblåst, stolt; göra mycket
väsen a.: öfverdrifvit berömma. — vn. o.
~si, [upp]svälla, pösa [upp] ; bli utspänd,
uppblåst, svullna; högmodas, brösta sig.
gonfiáto a. o. pp., uppblåst, fylld; svullen;
(fig.) uppblåst, högmodig; svulstig;
öfverdrifven, som gjorts mycket väsen af.
gonfiatóio sm., pump [till velocipedringar],
gonfiatúre sm., en som blåser upp, biåsare;
en efterhängsen, tråkig person; smickráre,
gonfiatúra se gonfiaggine.
gonfiavéntri sm., storätáre.
gonfiétto sm., liten svullnad,
gonfiézza sf., uppsvallning, -blåsning,
svullnad; svulst; uppblåsthet, högmod;
svulstig-het.
gónfio I. a., uppblåst, utspänd, full ; pussig,
svullen, uppsvälld ; inbilsk, högfärdig, stolt;
högtrafvande ; svulstig ; avere il cuore —,
vara beklämd, förtretad, sorgsen ; essere
—, hafva nog af någonting, vara utledsen
vid ngt. — II. sm. svullnad,
gonfióne sm., en pussig person, uppblåst i
ansiktet; (fig.) uppblåst person,
gonfióre sm., se gonfiaggine.
gonfiétto sm., simblåsa,
gónga, góngola sf., (läk.) svullna
mandelkörtlar; (i pl.) skrofler.
gongoláre vn., spritta, vara utom sig af
glädje.
gongóne sm., svullen kind.
gongóso a., skrofulos.
góngro sm., (zool.) hafsål.
goniómetro sm., vinkelmätáre.
gónna sf., kjo[rte]l, underkjo[rte]l ; stubb.
gonnèlla sf., [under]kjo[rte]l ; (fig.) kvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
